Svenska Dagbladet, från Svegfors till PJ Anders Linder
Svenska Dagbladet (Mats Svegfors)
Vad var det jag sa?
Från mitten av nittiotalet fram till strax före sekelskiftet skrev jag spaltmeter om EMU på Svenska Dagbladets ledarsida.
Jag var inte ensam, men jag var drivande. Därefter fortsatte jag att göra det i Finanstidningen.
Jag var kritisk, jag var skeptisk och när det började dra ihop sig till folkomröstning argumenterade jag för ett nej.
Huvudlinjen mot EMU var inte ekonomisk. Det här, påpekade jag, var ett politiskt projekt. Syftet var att tvinga fram mer överstatlighet
Johan Hakelius, Affärsvärlden 30 augusti 2011
Svenska Dagbladet (Mats Johansson)
Svenska Dagbladet (PJ Anders Linder)
"en öppnare inre marknad är den bästa möjligheten"
Premiärminister Mario Monti har varit EU-kommissionär för konkurrens och inre marknad och förstår
att Europa måste göra två saker samtidigt: få kontroll på statsfinanserna och främja tillväxt.
Svenska Dagbladet, 17 januari 2012
Redan i den rapport om fördjupning av den inre marknaden som han skrev till kommissionen 2010 konstaterar han att stimulanser knappast kan komma från pressade statsbudgetar utan att en öppnare inre marknad är den bästa möjligheten. Det gäller nu som då.
har fått gehör för ett budgetpaket och nu stundar något svårare men också bättre: ett knippe reformer för liberalisering och ökad utvecklingskraft.Tillväxten har hindrats av byråkrati, korruption och en snårskog av licenser och skråprivilegier, och det måste röjas i denna djungel för att ekonomin ska kunna blomstra. Monti tar sig an mäktiga intressen och kommer inte att få det lätt, men han går fram längs rätt väg och bör tjäna som förebild för Europa.
det enda som är riktigt säkert är att Grekland förr eller senare får ställa in betalningarna ifall inte landets skulder skrivs ned.
Det handlar om konkurrenskraft, produktivitet och innovationer. Här skulle en av EU:s verkligt stora framgångar
– den inre marknaden – kunna vara en mer förlösande och positiv kraft.
Dagens Nyheter, huvudledare, 16 januari 2012
DN, SvD, Kreab, JKL och Göran Persson
Rolf Englund blog 19 januari 2012
Är Dagens Nyheters intellektuella ohederlighet värre än Svenska Dagbladets tigande?
Rolf Englund blog 17 januari 2012
Finanskrisen blev speciell för Sveriges del. Exporten säckade ihop, vilket slog hårt mot BNP och de anställda i industrin,
men många andra fick det bättre ekonomiskt tack vare jobbskatteavdrag, höjd lön och sänkta räntor.
P J Anders Linder Chefredaktör Ledare, SvD 8 januari 2012
Ja tack till avskaffad fastighetsskatt
PJ Anders Linder den 5 juli 2006
Var är Captain Euro när vi behöver honom?
SvD-ledare, Claes Arvidsson, 18 december 2011
Big Bang skulle kunna användas som bild för EU:s skapelsemyt: född ur det förra århundradets världskrig för att – med Johan Fornäs ord i boken Signifying €urope (Intellect, 2011) – bli fanbärare för vår tids upplysningsprojekt som ersätter splittring och våldsam konflikt med enighet.
1999 lanserades superhjälten Captain Euro på nätet för att skapa goda vibrationer kring EU och euron.
Captain Euro leder organisationen Tolv stjärnor. Vid hans sida finns framförallt den kvinnliga huvudpersonen Europa.
Deras jobb är att trygga EU:s territoriella säkerhet och försvara dess värden. Karaktärerna i hans team representerar det ”sant europeiska” och deras styrka vinns först och främst genom enighet.
Superskurken i de två äventyr som gjordes heter Dr D Vider. Han är miljardär och finansspekulant med ett eget team vars mål är att splittra EU (divider – den som splittrar) i syfte att skapa ett alldeles eget imperium. Tjäna pengar är hans främsta mål.
Captain Euro producerades på beställning av EU-kommissionen och ingår i ett batteri av symboler som uppfunnits för att skapa identifikation mellan medborgarna i medlemsstaterna och EU. I sin bok analyserar Fornäs inte bara euron utan även en rad andra symbolbärare för EU: hur de hänger ihop men också dess inneboende motsättningar.
Verklighetens Captain Euro (Angela Merkel) och Europa (Nicolas Sarkozy) håller i ratten när euron kränger
Än är inte slaget förlorat, men det går inte att utesluta en Big Bang som driver EU-topia ut ur symbolernas paradisvärld och ersätts av det ”fragmenterade pusslet” i den tjeckiske konstnären Cernys skandalskulptur Entropa.
10 år med euron – det ska firas
"videon ser ut som en Scientologikyrkereklam"
Teresa Kuchler, SvD Näringsliv, 1 december 2011, med video
Captain America, Wikipedia
"Sist men inte minst ger euron EU-invånarna en handfast symbol för den europeiska identiteten.
Det är en symbol att vara stolt över, i takt med att euroområdet växer och mångdubblar fördelarna för sina nuvarande och kommande medlemmar".
EU-Kommissionen
Nils Lundgren, Calmfors och eurons tigande Ja-sägarna
Rolf Englund blogg 17 december 2011
Långivarnas nya tveksamhet inför statspapper från länder som Italien, Spanien och Belgien
har inte främst att göra med själva skuldnivån utan med ökad osäkerhet.
Skuldproblemen har lite olika orsaker i olika länder
P J Anders Linder, SvD 11 december 2011
I ett lika kort som klartänkt paper (”European Vertigo”), från den Brysselbaserade tankesmedjan Ecipe, påpekar Fredrik Erixon att åtstramning bara räcker en bit på väg när det gäller att återupprätta förtroendet för Italien.
Det verkligt avgörande är att man lyckas få i gång ett brett reformprogram som gör det möjligt med tillväxt.
Inte bara i Italien. Grekland, Spanien och Portugal har samma sorts problem med strukturella stelheter, svag produktivitetsutveckling och urgröpt konkurrenskraft. Ingen annanstans har kostnaden per producerad enhet ökat lika snabbt som i dessa länder.
Strukturreformer för ökad växtkraft måste hamna i centrum för europeisk politik.
Full textP J Anders Linder ställer upp för Wallenberg och Tyskland
Rolf Englund blog 13 december 2011
Överstatligheten ökar
Till framgångarna hör att nyordningen kommer att kunna genomföras relativt snabbt
SvD-ledare 10 december 2011
Tyngden hos eurogruppens beslutsfattande ökar medan utanförskapsländernas roll som statister och beslutsmottagare förstärks.
Men när marken skakar under eurozonen har nöden ingen lag.
Cameron sade nej till att via IMF stödja krishanteringen.
Sverige kommer att bidra men vilka andra som går med är ännu oklart.
Kommentar av Rolf Englund:
En 40-talist hade nog inte använt ordet "nyordning" om det som nu sker i Europa
EU på väg upprepa Tysklands misstag
Rolf Englund blog 10 december 2011
Om EU-toppmötet kan ta konkreta steg på väg mot ett stramt och trovärdigt regelverk för finanspolitiken i euroländerna är det inte bara
en angelägen korrigering av ett grundläggande konstruktionsfel,
det öppnar också för att centralbanken ska aktivera sig och gå in med lättnader av helt annan omfattning än hittills.
SvD-ledare 9 december 2011
Inte eurons fel?
Carl B Hamilton, Birgitta Ohlsson, Urban Bäckström och många andra ställde upp helhjärtat, aningslöst och omdömeslöst för euron
Jag känner medlidande med dem, men deras långsökta försvarsargument måste ändå bemötas och landets ledarskribenter gör det ju inte,
eftersom de själva är i samma intellektuellt pinsamma sits.
Nils Lundgren blog 8 december 2011
Reinfeldt stöder fiffigt förslag av van Rompuy
om att ändra i ett protokoll som formellt sett ligger vid sidan om Lissabonfördraget
OK säger SvD och viftar bort "välgrundad principiell kritik"
Rolf Englund blog 8 december 2011
Hur skall man tolka Svenska Dagbladets pinsamma tystnad om eurokrisen?
Rolf Englund blog 3 december 2011
Så länge som krispaketen inte har genomförts med full effekt fungerar de inte som plåster på såren.
Vägen framåt för Italien och Grekland är kantad av frågetecken kring politikens uthållighet
SvD-ledare 19 november 2011
Eurokrisen gör att Europa skakar i sina grundvalar. Inget tyder egentligen heller på ett snabbt slut på skakningarna.
Under tiden blir ECB:s roll alltmer central i krishanteringen: Like a bridge over troubled water.
Spanien
Helst ska nu åtstramningarna anpassas så att de stöder i stället för kväver tillväxten, som i dag är noll.
Den ekvationen har varit svår att få ihop på fler ställen i Europa.
DN-ledare 20 november 2011
Forskare som Alberto Alesina på Harvard har pekat på att länder som beslutsamt minskar de offentliga utgifterna faktiskt kan få god tillväxt.
Det har flera orsaker: Den första är att en tydlig och snabb neddragning innebär att risken för framtida åtstramning minskar, vilket kan öka efterfrågan.
Ett annat skäl är att beslutsamma neddragningar kan leda till sänkt ränta.
Ytterligare en faktor är att en åtstramning kan påverka lönebildningen och öka konkurrenskraften.
Johnny Munkhammar, riksdagsledamot (M), SvD 20 november 2011
Ökade offentliga utgifter har bidragit till problemen och inte, som Keynes påstod, stimulerat ekonomin. I stället är det avgörande med sunda statsfinanser, lägre offentliga utgifter och tillväxtreformer.
German finance minister Wolfgang Schauble – the most dangerous man in the world
– is imposing a reactionary policy of synchronized tightening on the whole eurozone
through the EU institutions, invoking a doctrine of “expansionary fiscal contractions”
that has no record of success without offsetting monetary and exchange stimulus.
Ambrose Evans-Pritchard, DT, 20 Nov 2011
Det är fortfarande svårt att ta in att amerikanska hushåll ett tag belånade sina bostäder så ivrigt att
en tiondel av deras köpkraft kom från nya lån på husen.
Har vi lika klart för oss att skulderna skjutit i höjden även här hemma?
För 15 år sedan motsvarade hushållens skulder i genomsnitt 90 procent av den disponibla inkomsten. I fjol var de uppe i 160 procent.
P J Anders Linder Krönika SvD 13 november 2011
Få anade vidden av vad som skulle kunna hända när den gemensamma valutan lyfte från det europeiska startfältet.
Sverige kan tjänstgöra som förebild. Vår återhämtning efter nittiotalskrisen inleddes som bekant när kronan tilläts flyta fritt,
och 2008 parerade vi i huvudsak finanskrisen med en fallande kronkurs.
Johan Ingerö, ledarsidan SvD 4 november 2011
Hur det nu är så passar kaoset väl in i helhetsbilden. För på samma sätt som ett starkt grekiskt stöd för stödpaketet innebär ett tydligt ja till fortsatt EU-samarbete, kommer ett nej anses bekräfta motsatsen: Grekland drar sig ur valutasamarbetet, återinför sin gamla drachma och återtar det penningpolitiska instrumentet från Europeiska centralbanken i Frankfurt.
Det finns onekligen goda argument för det senare. Euron är betydligt starkare än vad en fritt flytande drachma skulle vara, vilket är ett problem för varje grek som vill sälja en vara eller tjänst på den internationella marknaden. För Greklands haltande exportnäringar, liksom för den viktiga turismen, skulle en svagare valuta kunna vara en lockande möjlighet.
Här kan Sverige dessutom tjänstgöra som förebild. Vår återhämtning efter nittiotalskrisen inleddes som bekant när kronan tilläts flyta fritt, och 2008 parerade vi i huvudsak finanskrisen med en fallande kronkurs. De alternativen saknar Grekland idag.
Kommentar av Rolf Englund
Få anade vidden....?
Det är väl inte riktigt sant? Euroskeptikerna har varit många och tidiga. Till exempel Svenska Dagbladet
PJ Anders Linder, politisk chefredaktör på SvD, m fl,, borde kunna medge
att det var bra att det blev Nej till EMU i folkomröstningen
Rolf Englund blog 1 november 2011
Göran Persson: Det finns inte ett enda vackert argument /för Nej till EMU/, utan allt kokar ner till det snöda och egoistiska...
Fichtelius: Vilket är det bästa argumentet emot då, även om det inte är vackert?
Göran Persson: Ja, det enda som jag tycker håller, det är det där med vänta och se.
Göran Persson 2003-03-31, Fichtelius, sid. 400
Det räcker inte med respekt för budgetbalans.
För att få Europas ekonomier på rätt köl kommer även tillväxtpolitik att krävas.
SvD-ledare 28 oktober 2011
Det är bekvämt att beskriva eländet som en kris för euron och det är förvisso riktigt.
SvD-ledare 27 oktober 2011
Men inte helt. Egentligen är statsskuldskris en bättre beskrivning.
Grundproblemet är att euromedlemmar – och alltså inte bara extremen Grekland – har hål i statskassan på en nivå som inte är hållbar.
Även om EU lyckas att avvärja den akuta krisen kommer det att ta år innan dess konsekvenser har klingat av. I själva verket är ett räddningspaket bara början på ett hårt politiskt arbete.
Dels gäller det att uthålligt sanera statsbudgetar som utgör sänken, dels gäller det att reformera – på EU-nivå och på nationell nivå – ekonomierna så att tillväxten lyfter.
/Den tyska/ Konstitutionsdomstolen har slagit fast att regeringen måste gå till förbundsdagen för att inte bryta mot grundlagen.
Det innebär både att den demokratiska förankringen ökar och att möjligheterna till transparens i processen blir betydligt bättre.
Claes Arvidsson, ledarskibent SvD 26 oktober 2011
På frågan om det blir så svarade Fredrik Reinfeldt igår: Vet ej.
Ett nytt regelverk måste vara så konstruerat att det utesluter
att EU står som betalningsgarant för enskilda euroländer och att EU i praktiken blir en transfereringsunion.
Claes Arvidsson, ledarskribent SvD 24 oktober 2011
Eurokrisens stora beslutsfinal ska äga rum på extrainsatta toppmöten på onsdag. På frågan om det blir så svarade Fredrik Reinfeldt igår: Vet ej.
Håll tummarna.
På EU-nivån har beslut och beslutsfattare seglat iväg farligt långt från den allmänna opinionen,
och krisbekämpningen kan leda till mer överstatlighet än vad politikerna någonsin har bett om mandat för.
PJ Anders Linder, SvD 9 oktober 2011
PJ Anders Linder är på rätt spår om eurokrisen
Rolf Englund blog 9 oktober 2011
SvD genom Johan Ingerö om Obamas stimulanspaket på 447 miljarder dollar
10 september 2011
Ur ekonomisk synvinkel är bilden mer komplicerad. Teorin bakom stimulanspolitiken säger att den ger Joe mer pengar att handla för i sin närbutik. Butiken får då råd att anställa Bill, som därmed börjar generera skattepengar snarare än kosta a-kassa. Men verkligheten är inte fullt så enkel. Ett av skälen till att Obamas förra stimulanspaket inte blev mer framgångsrikt är att det bokstavligt talat tar år för pengarna att sippra genom systemen och ut i det ekonomiska kretsloppet. Problemet växer dessutom i takt med att världens ekonomier blir allt större och än mer komplexa.
"Euron och Saab har lite för mycket gemensamt"
I hägnet av krishanteringen träder ett nytt EU fram
Claes Arvidsson, SvDs ledarsida 9 september 2011
Det är oklart med den framtida finansieringen av krisländerna.
Ska dessa orka göra vad som krävs av blod, svett och tårar för att få lån?
Orkar politikerna i långivarländerna hålla ut när tålamodet tryter hos deras väljare?
När Lissabonfördraget hade baxats i hamn var budskapet att det skulle dröja mycket länge innan det blev dags igen. Merkel – och andra – öppnar för ett omskrivet fördrag med en ny uppsättning institutioner knutna till euron och minskad suveränitet på det statsfinansiella området.
Hennes löst skissade vision innebär varken en regelrätt politisk eller transfereringsunion, men en union tydligare uppdelad i två divisioner.
*
Den gemensamma valutan ska räddas genom exit för de stater som gör euron sjuk. I den bästa av världar kan detta ske under ordnande former.
I verkligheten är det lätt att se ett kaotiskt förlopp som inte bara skulle slå hårdare mot ett land som Grekland,
utan som i den tätt tvinnade ekonomin skulle spridas vidare likt ringar på vattnet.
Claes Arvidsson, SvDs ledarsida 9 september 2011
Anders Borg: merparten av reformutrymmet kan komma att användas till ett antal tillfälliga efterfrågestimulanser
Den sortens politik tjänade Sverige väl under krisåren 2008–2009
SvD-ledare 27 augusti 2011
Att Merkel och Sarkozy lägger förslag som i bästa fall är ineffektiva och i värsta fall direkt dubiösa är bara en del av Europas problem.
En annan del är att dessa ledare – men långt ifrån bara de – skjuter in sig så ensidigt på makroekonomin.
Det känns inte 100-procentigt säkert att den här åtgärdslistan kan ställa Europas affärer till rätta (om åtgärderna mot all förmodan skulle bli verklighet)
Svenska Dagbladet, ledare 18 augusti 2011
Någonstans kommer skuldkrisen ifrån, och det är ifrån skillnaden mellan resurserna som politiker och medborgare i samförstånd har gjort av med och resurserna som ekonomierna har förmått generera.
Även länder med goda tillväxttal kan dra på sig underskott, men riskerna blir sjufalt värre ifall ekonomin står och stampar.
Den europeiska skuldkrisen kan beskrivas i termer av brist på pengar – vilket snarare bör kallas brist på sparsamhet.
Självklart drar de offentliga finanserna till sig uppmärksamheten när skuldkrisen rasar, och att tackla de akuta problemen är politisk utmaning så det förslår. Men man måste ändå ägna energi och uppmärksamhet åt de långsiktiga frågorna.
Angela Merkel och Nicolas Sarkozy har hållit toppmöte och gjort något. Ja, eller åtminstone sagt något.
Får de sin vilja fram ska Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy börja att leda toppmöten för euroländerna två gånger om året. Bolagsskatten ska samordnas, euroländerna ska stifta grundlag om budgetbalans och det ska bli skatt på finansiella transaktioner.
Det känns inte 100-procentigt säkert att den här åtgärdslistan kan ställa Europas affärer till rätta (om åtgärderna mot all förmodan skulle bli verklighet)
Vill vi få en varaktigt gynnsam utveckling måste det näringspolitiska reformarbetet fortsätta, och det känns bra fattigt med halverad restaurangmoms som enda uppslag inför 2012.
Efter en rad nödutryckningar har attityden från EU:s sida varit att marknaden inte förstått att krispolitiken varit mer än tillräcklig.
I EU drar de politiska viljorna i olika riktningar, vilket understryks när Tyskland nu säger nej till att stödköpa spanskt och italienskt.
Beskedet från Angela Merkel är också ett nej till att fylla på den europeiska räddningsfonden EFSF för att på så sätt skapa en garanti för att Italien och Spanien inte hamnar på obestånd.
SvD-ledare 9 augusti 2011
Rätt tidpunkt är den då någon bryr sig om vad som sägs
SvD-ledare 30/9 2004
Habsburg, SvD och Det första världskriget
- Den Europatanke som var så självklar för efterkrigstidens stora européer känns tyvärr i dag, i skuldkrisens och migrationsdebattens EU, som alltför avlägsen och svårgripbar.
- Robert Schumann, Jean Monet och Otto von Habsburg var alla djupt märkta av det förra århundradets långa kedja av katastrofer.
Det skriver SvD i en välskriven ledare av Gustaf Almkvist i dag den 16 juli 2011.
Rolf Englund blog
DN skriver och Svenska Dagbladet tiger om eurokrisen
Rolf Englund blog 13 juli 2011
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är pinsamma om EMU och Grekland
Rolf Englund blog 21 juni 2011
Svenska Dagbladet, Nationalstaten, Kungen och Europas Förenta Stater
- I Sverige förekommer sällan något försvar för nationalstaten som koncept, annat än när man diskuterar ett tänkt Palestina eller Kurdistan.
Det skrev Svenska Dagbladet genom sin ledarskribent Per Gudmundson i dag den 19 juni 2011.
Rolf Englund blog
The alleged case of a successful internal devaluation — that of Latvia
Could the Eurozone Break Up?
Possible Over a Five-Year Horizon
Nouriel Roubini via John Mauldin 18/6 2011
The alleged case of a successful internal devaluation — that of Latvia —is not relevant here: Entering the crisis, its public debt was 9% of GDP, not the 100%- plus of Greece; losses from depression and deflation were taken by foreign banks dominating its banking system; and accepting a draconian 20% fall in output was politically feasible as Latvia did not want to fall into the arms of the Russian bear again.
Satsa på en hästkur av samma kraft som Lettland!
Den Atenska smittan kan sprida sig och få förfärliga effekter
Från svensk horisont är det inte så mycket annat att göra än att hoppas
PJ Anders Linder, SvD 2 maj 2010
Hoppas att euroländerna kan lägga prestigen åt sidan, ta hjälp av Internationella valutafonden och få Grekland att satsa på en hästkur av samma kraft som Lettland har underkastat sig.
Annars kan den Atenska smittan sprida sig och få förfärliga effekter.
Rolf Englund blog 2010-05-02
I Sverige driver Folkpartiet frågan om det inte vore dags med en folkomröstning om euron under kommande mandatperiod.
År 2013 har det gått 10 år sedan Sverige röstade nej till euron, och någon gång är det förstås klart att frågan bör bli aktuell igen. På lång sikt är det rimligt att Sverige går med i eurozonen.
Men det lär inte bli nu.
SvD-ledare 27 mars 2010
Tänk om Svenska Dagbladet hade vågat, om man nu vill det, skriva att det bör inte vara dags med en folkomröstning om euron under kommande mandatperiod.
Rolf Englund blog 27 mars 2010
"Eurokrisen ökar klyftan mellan folk och eliter"
Lissabonfördraget innebar ännu ett steg mot mer EU, som stora opinioner inte önskade sig
SvD-ledare 25 maj 2011
Så klart att det är tufft att röja upp efter år av försyndelser. Likväl finns inte några enkla lösningar; det går helt enkelt inte att önska sig bort från problemen. Inte heller att skylla skulden på euron. Samtidigt är det just den populistiska vägen som lockar många och som skapar en vidgad klyfta till EU och Europatanken.
Hittills har EU (och IMF) hanterat euroeländet rätt hyggligt.
Samtidigt får inte krishanteringen bli hur utdragen som helst så att den permanenta stödmekanismen i praktiken övergår till ett permanent stöd till krisländerna.
Lissabonfördraget innebar ännu ett steg mot mer EU, som stora opinioner inte önskade sig.
Nu vidgar eurokrisen motsättningarna mellan folk och eliter.
Det allmänna stödet för EU förblev intakt, även om stödet för euron störtdök, utropar Sieps som en regeringens Bagdad Bob
Sieps var en gång en förhållandevis aktad organisation med viss akademisk prägel
Nu är budskapen mer i Gunnar Hökmarks anda
Rolf Englund blog 25 maj 2011
"Irland behöver EU:s lugnande tigerbalsam"
Krisen /för Irland/ bottnar i att boomen i alltför hög grad var lånedriven med banker som använde glädjekalkyler.
Däri ligger också den politiska skulden: man borde ha kylt ned marknaden.
SvD-ledare 18/11 2010
Nu hörs allt starkare röster på mer av gemensam finanspolitik.
En hel rad knepiga val väntar
SvD, Signerat Claes Arvidsson, 11 maj 2010
Den tidigare låt-gå-mentaliteten satte eurons skyddsnät ur spel. Ja, redan att Grekland släpptes in i värmen visade att politiken var viktigare än ekonomiska fundamenta. Nu tummar man på regelverket igen.
Upprättandet av krisfonden stödjer sig på en paragraf i Lissabonfördraget som det krävs en god portion fantasi för att tillämpa.
ECB kringgår förbudet att direktköpa statsobligationer genom att nu göra det via bankerna.
Å ena sidan kan sägas att det här är EU och att det funkar på något sätt, men å andra sidan hörs nu allt starkare röster på mer av gemensam finanspolitik. En hel rad knepiga val väntar.
With a €500bn package of loans and guarantees, they far exceeded what was expected from a Europe that has produced too little, too late.
In doing so they tore up the eurozone’s rulebook – arguably not in letter (though the German constitutional court in Karlsruhe may yet beg to differ), but certainly in spirit.
Financial Times editorial May 10 2010 20:41
Reinfeldt: Ingen folkomröstning om euron
SvT Kerstin Holm 7 maj 2010 - 18:48
Det är inte aktuellt med en ny folkomröstning om euron i Sverige under nästa mandatperiod. Det säger statsminister Fredrik Reinfeldt i dag
-Det ansvarsfulla är att en tänkt ja-sida, blocköverskridande och brett, är överens om ett datum för en folkomröstning, och de förutsättningarna finns inte, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).
Innebär det att alliansen i valmanifestet inte kommer att utlova någon folkomröstning under nästa mandatperiod?
-Det kan vi rimligen inte göra, av det enkla skälet att det är vi inte ensamma att fatta beslut om. Vi kan ju inte förutse en framtida folkomröstning utan att Socialdemokraterna är med på en tänkt ja-sida.
SvD vacklar om Euron
Rolf Englund blog 2010-05-07
Grekland står på randen av statsbankrutt.
EU:s valutaunion har visat att den inte håller måttet.
Att EU:s valutaunion spricker är inte realistiskt, men
att det ”otänkbara” faktiskt diskuteras säger åtskilligt om allvaret.
Signerat, Claes Arvidsson, SvD 7/5 2010
I riskbilden skymtar en ny finanskris med tvärstopp för den pågående ekonomiska återhämtningen – om Grekland smittar till länder som Portugal och Spanien.
Det finns inte någon garanti för att Grekland kommer att lyckas. Inställda betalningar, skuldavskrivning och eventuellt utträde ur valutaunionen kan mycket väl lura bakom hörnet om den grekiska regeringen inte klarar av det dubbla tricket
att genom nedskärningar få bukt med den akuta krisen och
samtidigt genom reformer dämpa fallet i ekonomin.
---
Why a devaluation would help Greece
it wouldn’t reduce the need for fiscal adjustment,
but it would reduce the costs associated with fiscal adjustment.
This difference is an important reason why Britain, with a primary deficit as large as Greece’s, isn’t in anything like the same amount of trouble.
Paul Krugman, May 1st 2010
Fredrik Reinfeldt anger två villkor för att han ska lova en folkomröstning.
Sydsvenskan 3 april 2010
Är krisen ett bevis på att eurons införande – som i den antika grekiska tragedin – drevs av hybris och att det är en ödesbestämd nemesis som är under uppsegling?
Utan euron skulle riskerna för europeiskt valutakaos inte vara mindre utan större
Efter valet kan det vara dags att ånyo ställa frågan om Sverige ska vara med i valutaunionen
SvD-ledare signerad Claes Arvidsson 15/2 2010
Hur länge kan SvD tiga om Grekland?
Är SvD:s politiske redaktör P J Anders Linder en feg opportunist?
Rolf Englund blog 13/2 2010
PJ Anders Linder Krönika SvD ledarsida 2/3 2008
1970-talet var ett stort undantag.
Klimax var de bisarra förslagen om löntagarfonder, då LO/SAP tillsammans kom med förslag som skulle ha förvandlat Sverige till fackföreningsstyrd planekonomi
PJ Anders Linder, SvD 13/7 2008
SvD ledarsida under Mats Johansson
Jonas Hafström ny ambassadör i Washington
Enligt Ekot har rekryteringen skötts i en sluten process
Det är inte lätt att förstå varför regeringen gör som den gör
PJ Anders Linder, SvD ledarsida 19/4 2007
Urban Bäckströms utspel om att ta bort överskottsmålet i de offentliga finanserna.
Den underliggande frågan är rimlig: Är det staten eller medborgarna som ska spara och ha resurser?
P J Anders Linder, SvD 28/1 2007
P J Anders Linder håller med Svenskt Närigslivs chef:
"Urban Bäckström ställer en mycket intressant fråga på DN Debatt i dag. Varför ska vi fortsätta med samma överskottsmål i de offentliga finanserna?"
P J Anders Linder 22/1 2007
Man bör fråga sig om s-regeringen 1995-96 hade vågat ordinera svenska folket
den beska medicin som då behövdes för att sanera den svenska ekonomin,
om man redan efter tre års regerande hade tvingats stå till svars inför väljarna?
SvD-ledare 20/12 2006
Det är förstås utmärkt att Carl Bildt har fått frågan och tackat ja.
Hur det än är med gammalt groll och gammal roll har Bildt så mycket mer kunskap, kontaktnät och karisma än de alternativa namnen att de helt enkelt inte ter sig som något alternativ. Bildt kan göra Sverige begripligt utomlands och utlandet begripligt i Sverige på ett sätt som verkligen behövs efter en valrörelse, där det egentligen bara var Lars Leijonborg som låtsades om att det ligger en värld där utanför Verona.
PJ Anders Linder SvD 7/10 2006
Det känns befriande att Marit Paulsen gjorde comeback på folkpartiets riksmöte i Malmö.
Hon blir en tillgång för partiet i valrörelsen
SvD-ledare 27/3 2006
Marit om Murens fall
Omprövningens tid! Det är med stor osäkerhet jag försöker beskriva ett slags förvirring, rent av en smula hjälplöshet inför det som händer i Östeuropa. Vart tog alla drömmar vägen? Vart är alla de ORD jag har använt? Var är de begrepp jag tänkt i?
Marit Paulsen i TCO-Tidningen nr 2/1990
Åtgärder kan och bör vidtas. Men...
Vi ska ta klimatproblemen på allvar. Men ...
PJ Anders Linder, SvD 19/11 2006
Som Anatole Kaletsky skriver i The Times (4/11):
"De största fienderna till en konstruktiv inställning till klimatförändringen är de gröna påtryckargrupper och antikapitalistiska fanatiker som har övertygat allmänheten, medierna och den politiska klassen om att alla seriösa åtgärder mot klimatförändringen kommer att kräva väldiga ekonomiska uppoffringar och ett snart sagt fullständigt övergivande av den moderna, materialistiska livsstilen."
För några veckor sedan lade ekonomen Sir Nicholas Stern fram en stor rapport till den brittiska regeringen. Han vill att man ska minska utsläpp omgående i stället för att vänta: kostnaden blir enligt hans analys mycket mindre i dag än i morgon. Hans sätt att räkna har fått kritik, bland annat av den skarptänkte Robert J. Samuelson i Washington Post (10/11),
With today's technologies, we don't know how to cut greenhouse gases in politically and economically acceptable ways.
To check warming, Stern wants annual emissions 25 percent below current levels by 2050. The IEA projects that economic growth by 2050 would more than double emissions. At present we can't bridge that gap.
Svenska Dagbladet på nyhetsplats 19/11 2006:
Klimatförändringarna är redan här. I Sverige. Och görs inget nu kommer det att bli ännu värre.</p>
Att bo i eget hus ger ingen inkomst
Varför ska radhus i Värmdö kosta långt
mer i skatt än stora villor i Bergslagen?
Räcker det inte med att priset är så
mycket högre?
PJ Anders Linder, SvD 13/11 2005
Att bo i eget hus ger ingen inkomst som man kan dela med staten; de allt högre skattebeloppen måste tas fram ur lön eller sparpengar, pension eller lån. Det skapar otrygghet och luktar konfiskation lång väg.
Att göra taxeringsvärden och skatt beroende av prisutvecklingen skapar ett hopplöst godtycke.
Top
Många fruktansvärt hemska saker kan drabba Sverige. Terrorister kan slå till med kärnvapen. En pandemi kan dra in över landet. En komet kan slå ner.
Pandemier kan uppenbarligen vara oerhört farliga.
Men hur stor är egentligen risken att vi drabbas?
SvD-ledare 15/10 2005
Ett vaccin kan bara framställas när virusets egenskaper är kända. Och det är de först när en pandemi utbryter. Vi kan inte vaccinera mot ett virus som ännu inte finns.
Den gemensamma valutan är integrationens mest synliga tecken, och
förmodligen det mest långtgående steget mot en europeisk gemenskap
En del experter menar att en gemensam valuta aldrig kommer att fungera
utan en gemensam ekonomisk politik och en verklig solidaritet mellan länderna
Jakub Swiecicki, Utrikespolitiska Institutet 2006/8
Det är just det, den politiska integrationen, som euro-motståndarna inte vill se.
Som Jakub Swiecicki betonat i EU - avgrund eller avstamp? (Världspolitikens dagsfrågor 2005:7-8) finns det grundfrågor att tala om.
Vad är bra och dåligt med integrationen? Går den för fort? Går den för djupt?
Hur ska Europa se ut och styras? Vad är Europa?
SvD-ledare 5/10 2005
Världspolitikens dagsfrågor hos Utrikespolitiska Institutet
Kommentar av Rolf Englund:
Det är så dags att fråga det nu. PJ Anders Linder, chef för ledarsidan på SvD, var tidigare,
som informationschef åt Ebba Lindsö på Svenskt Näringsliv, ansvarig för organisationens insatser i EMU-omröstningen.
Skall man nu hylla PJ för att han är flexibel, eller skall man förakta honom för att han är en simpel opportunist?
Det är ganska enkelt. Loket i den europeiska ekonomin behöver nytt bränsle för att åter kunna få upp farten och det ställer krav på förändringar av den tyska sociala modellen...
Till sin stil kan Merkel påminna om Anne Wibble. Alltså inget direkt charmtroll, men väl en imponerande politiker med lite kärv utstrålning
SvD-ledare 16/9 2005
Few have realised the most dangerous feature of EMU: it has locked Germany into a seriously uncompetitive real exchange rate Martin Wolf, Financial Times, March 31, 1999
Någonting har verkligen hänt.
Det är naturligtvis rätt att lägga ratificeringsprocessen på is och i stället ta en tankepaus
Plan B är således plan A igen, fast vid ett senare tillfälle.
SvD huvudledare signerad Claes Arvidsson 18/6 2005
Skulle lagrådet dela Högsta domstolens, Regeringsrättens och Justitiekanslerns uppfattning att det är oklart om regeringsformen måste ändras för att Sverige ska kunna genomföra fördragets förslag om ytterligare maktöverlåtelse från riksdagen till Bryssel, får regeringen en grundlagsdiskussion på halsen.
SvD-ledare 31/5 2005
Förutom att lagrådet kan rubba regeringens cirklar, behövs en ordentlig analys och diskussion om motiven bakom det massiva franska nejet.
Kommentar av Rolf Englund:
Det är inte bara regeringens cirklar som rubbas - även De Fyras Gäng har
slutit upp bakom Perssons plan att klubba igenom grundlagen några
dagar före julafton, men det är en petitess i jämförelse med den bristande
respekten för grundlagen.
Man borde ha kunnat förvänta sig att Svenska Dagbladet, som rättsstatens försvarare, skulle protestera, inte bara av taktiska, utan främst av principiella skäl, mot en ordning enligt vilken riksdagen skulle åsidosätta grundlagen i syfte att ta ett stort steg på vägen mot att göra till vårt land till en delstat i ett framväxande Europas Förenta Stater.
Det kan inte uteslutas att räntan borde justeras,
även om jag tror att Riksbankens stramhet har en hel del som talar för sig.
PJ Anders Linder SvD 25/5 2005
PJ Anders Linder:
Nu också med Rumänien och Bulgarien
Man kan ha många kritiska synpunkter på hur samarbetet inom EU fungerar och vad unionen ägnar sig åt, men östeutvidgningen är verkligen något helt fantastiskt.
SvD Blog 13/4 2005
EU-samarbetet är i svårigheter med en impopulär konstitution, en stagnerad Lissabonprocess och en urvattnad stabilitetspakt.
I det läget får man ta vara på glädjeämnena.
Förmodligen är det bara en tidsfråga innan statsminister Göran Persson
basunerar ut att en folkomröstning
om EU:s nya konstitution ska hållas.
Ser man krasst på saken vore det ingen katastrof ens för EU-vännerna om regeringen bytte fot i frågan.
Maria Abrahamsson, SvD ledarsida 2/4 2005
Visst, den nya EUkonstitutionen är ingen struntsak. Sverige lämnar ifrån sig lagstiftningsmakt
till EU, inte minst på polis- och brottsbekämpningsområdet.
Å andra sidan har Sverige utan större dramatik redan accepterat mer överstatlighet genom Amsterdam-
och Nicefördragen.
För egen del är jag principiellt emot en folkomröstning. Men ser man krasst på saken vore det ingen katastrof ens för EU-vännerna om regeringen bytte fot i frågan.
EU-konstitutionen måste sannolikt ändå arbetas om efter att Storbritannien, Danmark och Tjeckien, kanske också Frankrike, Polen och Holland, har röstat nej.
Undrar just vad den väluppfostrade Alliansen gör i ett sådant läge?
Vem är för, vem är emot folkomröstning?
Gerhard Schröder; Det är under hans tid vid makten som den mödosamma omprövningen av en förkalkad välfärdsstat till sist ändå har inletts.
Just nu pågår en intensiv diskussion inom CDU/CSU om hur mycket längre än Schröder ska man gå?
Om Angela Merkels förnyelselinje kan väcka framtidstro hos tyskt näringsliv och tyska konsumenter, får det gynnsamma konsekvenser långt utanför landets gränser.
P J Anders Linder SvD 12/6 2005
Det finns ingen trovärdig vändpunkt i sikte. I dag står cirka 5,2 miljoner tyskar utan arbete.
Lärdomen från Tyskland är att det är helfel att slå sig till ro och hoppas på att den traditionella modellens exportindustri och stora socialsystem ska lösa problemet.
Problemet är att /den tyska/ regeringen har väntat och väntat med reformerna
PJ Anders Linder SvD 20/3 2005
Allianspartierna tar striden för 1990-talets valfrihetsreformer och mot höjda skatter, men de erbjuder inget långsiktigt alternativ till högskattesamhället. Ingen kräver att de ska tala för chockterapi, men det behövs en idé om en annan väg.
Det räcker inte med ha starkare förslag i sak om det är motståndaren som har fångat människors fantasi.
P J Anders Linder SvD 20/2 2005
Vad socialdemokraterna vet är att anfall är bästa försvar, och att politik handlar mycket mer om ideologi än vad många vill tro. Att tala skattehöjningar och minskad valfrihet är att flytta fokus från maktmissbruk och förstelning till välfärdsfrågor och ideologi. Än en gång ska debatten handla om vem som är den tryggaste garanten för den svenska modellen - och än en gång riskerar det borgerliga Sverige att förlora, eftersom man underskattar idéernas och värderingarnas betydelse.
PJ Anders Linders tvångstankar
PJ:s historia om Rydenfelts insatser tar slut vid 1960-talets mitt
Rolf Englund på internet 16/2 2005
"Under en efterkrigstid som trodde benhårt på social ingenjörskonst och styrning uppifrån gick han sina egna vägar och talade för entreprenörskap och fria marknader. Vid 1960-talets mitt skrev han och Janerik Larsson en bok om säkerhetspolisens hemliga register."
Slut citat
End of history?
PJ hyllar Sven Rydenfelt som en "fritänkare". Själv är han ingen fritänkare utan snarare en tvångstänkare, som tänker dom tankar som för dagen är gångbara. Eller som det hette i en ledare på hans ledarsida:
Det räcker inte med att ha rätt, man ska helst ha det vid rätt tidpunkt också. Rätt tidpunkt är den då någon bryr sig om vad som sägs.
http://www.svd.se/dynamiskt/ledare/did_8211546.asp
Man skall naturligtvis inte polemisera mot en avliden i en dödsruna. Men nog hade det varit möjligt att på ett fint sätt antyda att Sven Rydenfelt haft en mot Bunkergänget och Ja-sägarna avvvikande uppfattning om både kronkursförsvaret och EMU.
Vad hade hänt om Hayek, Tingsten, Sven Rydenfelt m fl hade levt efter "PJ:s princip" om att vänta med att säga något till det är opportunt?
Visst är det pinsamt att PJ undviker att nämna detta.
Det vore än mer pinsamt om ingen påpekade att PJ undviker att nämna detta.
Sverige är ett litet land. Tystnadens konformism finns inte bara på vänsterkanten.
Rolf Englund
Mer om Sven Rydenfelt kan läsas här
PJ:s artikel om Sven Rydenfelt kan läsas här
Bostadspolitiken blev hans specialitet: i
55 år argumenterade han i böcker och artiklar för en liberal bostadsmarknad.
Nils-Eric Sandberg SvD 17/2 2005 (pdf)
Sven Rydenfelt var läraren. Studenterna lyssnade fascinerade till hans föreläsningar. Med mästerlig pedagogik förklarade han hur ekonomin fungerar. Som åttioåring kunde han hänföra tjugoåringar och fick dem att hoppa över generationsgränsen.
In the early 90s he was appointed Honorary Professor by the centre-right government. But Sven, always the individualist, returned the favour by rejecting two of the government’s central goals – the fixed exchange rate and the EU membership
His colleagues thought he was bizarre.
Johan Norberg 15/2 2005
Turkiet behöver unionen, men unionen behöver också Turkiet.
SvD-ledare 18/12 2004
I mötet mellan Stasi och den västtyska välfärdsstaten förenades det sämsta av två världar
Muren försvann, men när det gamla DDR omfamnades med västtysk välfärd, arbetslagstiftning och löneläge skapades ett utvecklingshinder, som har bidragit till att det gamla DDR lever kvar i det nya Tyskland.
Claes Arvidsson, SvD ledarsida 21/9 2004
Den viktigaste förklaringen till att väljare tog sin tillflykt till den politiska periferin är upprördheten över förbundskansler Gerhard Schröders Agenda 2000 i allmänhet och särskilt mot det s k Hartz IV-förslaget som gör tillvaron som arbetslös besvärligare. Reformerna har lämnat en populistisk nisch ledig i politiken som extrempartierna tagit och som nu har växlats in i valframgångar.
Förr eller senare hinns även den mest snabbpratande politiker upp av verkligheten. Tyskland har kommit till en punkt där också socialdemokraterna har tvingats tala om att det inte finns någon återvändo. Reformer är ett måste. Inom offentlig sektor, arbetslivet, näringslivet.
Omsvängsledare 2 (?)
Huruvida det vore bra eller dåligt om en junilista gav sig in i valstriden 2006 går inte att säga i dag.
De borgerliga partierna bör fundera på om inte en junilista skulle kunna vara en möjlighet, snarare än ett hot.
Per Ericson, SvD ledarsida 7/9 2004
Företrädare för riksdagspartierna kommer att avfärda varje nykomling. Men det är inte nödvändigtvis av ondo att inarbetade aktörer får konkurrens av seriösa medtävlare.
I en intervju i Folkbladet (6/9) berättar Nils Lundgren om en äldre gentleman som ville trycka hans hand. "Tänk", sade mannen, "att den fungerar i alla fall!" Demokratin, vill säga.
Rimligen borde de borgerliga partierna kunna bereda plats för många av de väljare som attraherades av junilistans budskap i valet till Europaparlamentet. I slutspurten inför valet hade det redan skett ett närmande till junilistans retorik. Där finns det sannolikt något att bygga vidare på.
Omsvängningsledare (1 av ?)
Mer logiskt med ett ja
Om regeringen och
de borgerliga partierna kommer att stå pall för folkomröstningskravet är ovisst.
Men...
ser man rent krasst på saken vore det antagligen inte ens för Europavännerna någon katastrof med ett svenskt nej till EU-konstitutionen. Mycket talar nämligen för att den ändå måste skrivas om efter att ha underkänts i redan utlovade folkomröstningar i Storbritannien och en rad andra länder.
Maria Abrahamsson på SvDs ledarsida 2/9 2004
Tårarna rinner redan över ett förlorat slag om
Europa. Men blir det någon katastrof?
Förslaget till
konstitution skulle må bra av en grundlig bearbetning som gör det
mer principiellt och mindre storsvulet. Det finns tid.
SvD-ledare 22/4 2004
Det finns minst fyra skäl att säga nej till avsteg
från principen om fri rörlighet.
SvD-ledare 24/2 2004
Att det råder ett kallare
Europaklimat här hemma illustreras av att de EU-vänliga partierna
närmast tävlar om att framställa sig som svalast. Efter att
länge ha legat alltför lågt med motiverad kritik, rusar man nu
på ett publikfriande sätt åt det andra hållet.
Något har hänt.
Är det inte ledarskap som EU
behöver – om inte annat för att det ska finnas alternativ att
säga nej till.
SvD-ledare 23/2 2004
De nya medlemmarna välkomnas med en skylt om att de bara äger begränsat tillträde till EU. De fantastiska möjligheterna har smält samman till ett hot mot ”våra jobb” och ”våra bidrag”. Därför måste vi, anser förespråkarna för övergångsregler, skydda oss med protektionistiska åtgärder. Är det bara tillfällig eftergivenhet inför populistiska strömningar med botten i välfärdsnationalism och EU-fientlighet? Att det råder ett kallare Europaklimat här hemma illustreras av att de EU-vänliga partierna närmast tävlar om att framställa sig som svalast. Efter att länge ha legat alltför lågt med motiverad kritik, rusar man nu på ett publikfriande sätt åt det andra hållet. Något har hänt.
Den europeiska författningsdiskussionen: pendeln har svängt i riktning bort från kommissionen till stats- och regeringschefernas eget råd och från ett sammanhållet EU till en modell för integrationen som gör undantag till en regel.
Det är svårt för Tyskland och Frankrike att förena ledarskapsanspråk med brotten mot stabilitetspakten. Storbritannien står å sin sida utanför EMU. EU-25 är inte heller detsamma som EU-15. Mer heterogent. Det är nytt politiskt territorium. Under de närmaste åren står EU inför flera tunga avgöranden; kommissionen, budgeten, regionalpolitiken. Utvidgningen ställer nya krav. EU ska finna sin utrikespolitisk roll. Osäkerheten är stor.
Den senaste Eurobarometern visar att stödet för EU minskat i alla medlemsländer; bara fyra av tio har en positiv bild av EU. I Sverige är det bara tre av tio. Svaren på en rad andra EU-frågor bekräftar att svenskarna blir mer och mer ”skeptiska” till EU; svenska folket är de mest oengagerade européerna. Det är allvarligt.
Under den missvisande varudeklarationen Ja
till EU - nej till EU-stat! hoppas den socialdemokratiske nationalekonomen Nils
Lundgren och förre riksbankschefen Lars Wohlin att samla ihop 1 500
underskrifter före februari månads slut.
SvD-ledare 12/2
2004
Därefter räknar man med att Sveriges nya "EU-kritiska parti" - junilistan - ska locka 10-20 procent av väljarna i valet till Europaparlamentet.
Väl på plats i Bryssel ser junilistan som sin viktigaste uppgift att driva kravet på en svensk folkomröstning om EU:s omdiskuterade nya grundlag. Att det är Sveriges riksdag, inte EU-parlamentet i Bryssel, som bestämmer ifall det ska folkomröstas här, är en besvärande omständighet som inte tacklas i partiets program som presenterades i går.
Självklart förtjänar politisk toppstyrning och klåfingrighet befogad kritik, och detta även om regleringsnitet förekommer inom EU. Men ambitionen hos initiativtagarna till junilistan verkar sträcka sig längre än så. Det är inte bara till namnet som partibeteckningen är till förväxling lik den danska nejrörelsens junibevegelsen.
För det är inte främst ett utslag av sund skepsis att kräva att medlemsstaternas alltmer sammanflätade ekonomier, liksom utrikes- och säkerhetspolitiken i ett allt mer integrerat Europa, ska åternationaliseras. Grundarna har inte ett gott ord till övers för Europasamarbetet och föreslår att gränskontrollerna ska kunna återinföras. De kallar sig "EU-kritiska", men det är EU-fientlighet det handlar om.
Vi betalar inte. Det borde vara
medborgarnas raka besked till kommissionens ordförande Romano Prodi efter
förslaget till långtidsbudget 2006-2013 som innebär en
ökning från dagens 900 miljarder kronor till 1 300 miljarder
2013.
SvD-ledare 12/2
2004
Hur stor budgeten faktiskt blir avgörs i förestående triangelförhandlingar mellan kommissionen, de "närande" och de "tärande" medlemsstaterna. Parlamentet ska också säga sitt. Redan nu vet vi dock med säkerhet att budgeten blir för stor.
Tidigare års budgetbråk är inget mot det som är att vänta. Frusna relationer mellan kommissionen och rådet, konflikten om stabilitetspakten, liksom oenigheten om EU-konstitutionen borgar för ordkrig. Sverige och fem andra nettobidragsgivare har redan krävt ett tak på en procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomst. Nettobidragstagarna säger nej till taket med hänvisning till att det kräver en omfördelning från nuvarande medlemmar till nya.
Rösta för ny regering den 13
juni
Med mer av inrikespolitisk kraftmätning i Europavalet kan EU
både blir mer begripligt och mer relevant för det euroskeptiska
svenska folket.
SvD-ledare 28/1 2004
Förra gången, 1999, uppgick det till 38 procent av de röstberättigade. I år lär det bli lika lågt, kanske lägre. Gäspningen följs sedan av den politiska elitens suckar över det oengagerade folket.
Är det möjligt att få lite högspänning i ett val som för de flesta representerar ett spänningsfall i vardagen? Något mer måste i alla fall till för att engagera – och detta mer är knappast en finlirsdebatt om EU:s nya grundlag.
I ärlighetens namn blir Europavalet mycket lätt en ganska trist historia. Det saknar ingredienser som gör riksdagsvalen till något att tala om på jobbet: kändisar, maktväxlingsdramatik och – inte minst – en känsla av att utgången har en direkt betydelse för vardagen.
Alternativet till en sådan valrörelse är att spänningen ska sökas i en repris på det gamla ja-till-EU-nej-till-EU-programmet med ett nybildat populistparti som publikmagnet.
SvD: "Tyst i klassen!"
Det finns
onekligen en EU-kritisk opinion. Skulle partiet bli verklighet kan det
säkert få en del röster.
Borgerliga företrädare
riskerar att bli ännu mer obenägna att tala klarspråk om
sådant som är fel med EU i rädsla för att ge kritikerna
vatten på sin kvarn.
SvD-ledare 27/1 2004
Den socialdemokratiske nationalekonomen Nils Lundgren och förre riksbankschefen Lars Wohlin har offentliggjort planer på att bilda ett nytt, "EU-kritiskt" parti, och det spekuleras redan friskt om dess framgångar i sommarens val. Det finns onekligen en EU-kritisk opinion. Skulle partiet bli verklighet kan det säkert få en del röster.
Därmed inte sagt att initiativet skulle få den effekt som initiativtagarna åtminstone säger sig vilja uppnå, nämligen ökad skepsis mot europeisk överstatlighet men med fortsatt stöd för det svenska medlemskapet. Risken är stor att de åstadkommer raka motsatsen och bidrar till att låsa fast svensk debatt i ett fortsatt sterilt ja/nej-perspektiv, där den konstruktiva EU-kritiken inte får det utrymme som vore befogat. Det är lätt att se framför sig hur nyanserna försvinner i valdebatter mellan "EU-kritiker" och "ja-partier". Borgerliga företrädare riskerar att bli ännu mer obenägna att tala klarspråk om sådant som är fel med EU i rädsla för att ge kritikerna vatten på sin kvarn.
Ingen vettig människa kan vara för allt som EU:s institutioner håller på med; där finns samma tendens att lägga sig i mer och mer som överallt annars i politiken. Men i oro för att ge legitimitet åt EU-medlemskapets kritiker har jasidan från 1994 varit alltför försiktig med att sjunga ut om centralisering, byråkrati och klåfingrighet.
Kommissionens beslut är välkommet. Avtal är till
för att hållas.
”Idiotisk”. Så sammanfattade
EU-kommissionens ordförande Romano Prodi sin uppfattning om
stabilitetspakten, en av EMU:s grundbultar. Nu har kommissionen bestämt
sig för att dra ministerrådet inför EG-domstolen
SvD-ledare 15/1 2004
Galna politiksjukan härjar i EU
Omsvängningsledare i SvD 14/1 2004
Detta vill vi göra under det irländska ordförandeskapet i EU, kommer den irländske premiärministern Bertie Ahern att säga i dag inför Europaparlamentet i Strasbourg. Förväntningarna på framträdandet är en västanfläkt i förhållande till Silvio Berlusconis uppträdande under hösten. Men visst skulle Ahern kunna framkalla hakfall i stället för gäspningar genom att tala om det som verkligen borde prioriteras: att motverka spridningen av galna politiksjukan.
Storslagna mål parade med en vilja att lägga livet till rätta på områden där nationell mångfald berikar har adderats till EU:s ambitioner att öppna marknaderna. Samtidigt som EU ska göra mer blir rötangreppen från snäva nationella intressen allt allvarligare, t ex nonchalansen mot stabilitetspakten. Därför är det bra att det sistnämnda regelbrottet nu förs vidare till EU-domstolen.
I Lissabon 2000 bestämde Europeiska rådet att EU på tio års sikt skulle ha utvecklats till världens mest dynamiska ekonomi. Att måluppfyllnaden blir alltmer avlägsen sammanhänger med att medlemsstaterna har lättare att reglera än att avreglera.
En verklig prioritering skulle innebära att skrinlägga alla planer på att ersätta Nato som grundbult för försvaret av Europa för att i stället kraftsamla kring uppgiften att säkra en positiv utveckling på Balkan. EU har inte råd att misslyckas (igen) när man senare i år övertar ansvaret från Nato för att upprätthålla freden i Bosnien.
Om EU ska lyckas på sin egen bakgård – och kunna spela en konstruktiv roll på den globala spelplanen – krävs också ett nytt förhållningssätt till USA. Fransk antiamerikanism kan inte få vara vägledande för hur relationerna mellan EU och USA ska utvecklas.
Tillsammans är vi starka, på egen hand är Europa svagt. Vi är beredda att göra en insats i Irak, borde Ahern säga.
I stället för att pressa fram ett samförstånd under galgen om EU-konstitutionen borde Irlands förslag till toppmötet i mars vara att lägga arbetet på is ett par år. Kort sagt, ta en tankepaus.
Framtidskonventets – och rådets – förslag var i vissa delar bra, men uppfyllde inte de krav på enkelhet och tydlighet som gör grundlagen begriplig för andra än specialisterna. Det dras också med viljan att trycka in så mycket som möjligt; ett skäl till ineffektivitet och slöseri. En tillfällig malpåse ger dessutom ökad kunskap om de problem som uppstår när EU får tio nya medlemsländer.
