Svenska Dagbladet
Under ledning av PJ Anders Linder
Det räcker inte med att ha rätt, man ska helst ha det vid rätt tidpunkt också.
Rätt tidpunkt är den då någon bryr sig om vad som sägs
SvD-ledare 30/9 2004
PJ Anders Linder Krönika SvD ledarsida 2/3 2008
SvD ledarsida under Mats Johansson
Jonas Hafström ny ambassadör i Washington
Enligt Ekot har rekryteringen skötts i en sluten process
Det är inte lätt att förstå varför regeringen gör som den gör
PJ Anders Linder, SvD ledarsida 19/4 2007
Urban Bäckströms utspel om att ta bort överskottsmålet i de offentliga finanserna.
Den underliggande frågan är rimlig: Är det staten eller medborgarna som ska spara och ha resurser?
P J Anders Linder, SvD 28/1 2007
P J Anders Linder håller med Svenskt Närigslivs chef:
"Urban Bäckström ställer en mycket intressant fråga på DN Debatt i dag. Varför ska vi fortsätta med samma överskottsmål i de offentliga finanserna?"
P J Anders Linder 22/1 2007
Man bör fråga sig om s-regeringen 1995-96 hade vågat ordinera svenska folket
den beska medicin som då behövdes för att sanera den svenska ekonomin,
om man redan efter tre års regerande hade tvingats stå till svars inför väljarna?
SvD-ledare 20/12 2006
Det är förstås utmärkt att Carl Bildt har fått frågan och tackat ja.
Hur det än är med gammalt groll och gammal roll har Bildt så mycket mer kunskap, kontaktnät och karisma än de alternativa namnen att de helt enkelt inte ter sig som något alternativ. Bildt kan göra Sverige begripligt utomlands och utlandet begripligt i Sverige på ett sätt som verkligen behövs efter en valrörelse, där det egentligen bara var Lars Leijonborg som låtsades om att det ligger en värld där utanför Verona.
PJ Anders Linder SvD 7/10 2006
Det känns befriande att Marit Paulsen gjorde comeback på folkpartiets riksmöte i Malmö.
Hon blir en tillgång för partiet i valrörelsen
SvD-ledare 27/3 2006
Marit om Murens fall
Omprövningens tid! Det är med stor osäkerhet jag försöker beskriva ett slags förvirring, rent av en smula hjälplöshet inför det som händer i Östeuropa. Vart tog alla drömmar vägen? Vart är alla de ORD jag har använt? Var är de begrepp jag tänkt i?
Marit Paulsen i TCO-Tidningen nr 2/1990
Åtgärder kan och bör vidtas. Men...
Vi ska ta klimatproblemen på allvar. Men ...
PJ Anders Linder, SvD 19/11 2006
Som Anatole Kaletsky skriver i The Times (4/11):
"De största fienderna till en konstruktiv inställning till klimatförändringen är de gröna påtryckargrupper och antikapitalistiska fanatiker som har övertygat allmänheten, medierna och den politiska klassen om att alla seriösa åtgärder mot klimatförändringen kommer att kräva väldiga ekonomiska uppoffringar och ett snart sagt fullständigt övergivande av den moderna, materialistiska livsstilen."
För några veckor sedan lade ekonomen Sir Nicholas Stern fram en stor rapport till den brittiska regeringen. Han vill att man ska minska utsläpp omgående i stället för att vänta: kostnaden blir enligt hans analys mycket mindre i dag än i morgon. Hans sätt att räkna har fått kritik, bland annat av den skarptänkte Robert J. Samuelson i Washington Post (10/11),
With today's technologies, we don't know how to cut greenhouse gases in politically and economically acceptable ways.
To check warming, Stern wants annual emissions 25 percent below current levels by 2050. The IEA projects that economic growth by 2050 would more than double emissions. At present we can't bridge that gap.
Svenska Dagbladet på nyhetsplats 19/11 2006:
Klimatförändringarna är redan här. I Sverige. Och görs inget nu kommer det att bli ännu värre.</p>
Att bo i eget hus ger ingen inkomst
Varför ska radhus i Värmdö kosta långt
mer i skatt än stora villor i Bergslagen?
Räcker det inte med att priset är så
mycket högre?
PJ Anders Linder, SvD 13/11 2005
Att bo i eget hus ger ingen inkomst som man kan dela med staten; de allt högre skattebeloppen måste tas fram ur lön eller sparpengar, pension eller lån. Det skapar otrygghet och luktar konfiskation lång väg.
Att göra taxeringsvärden och skatt beroende av prisutvecklingen skapar ett hopplöst godtycke.
Top
Många fruktansvärt hemska saker kan drabba Sverige. Terrorister kan slå till med kärnvapen. En pandemi kan dra in över landet. En komet kan slå ner.
Pandemier kan uppenbarligen vara oerhört farliga.
Men hur stor är egentligen risken att vi drabbas?
SvD-ledare 15/10 2005
Ett vaccin kan bara framställas när virusets egenskaper är kända. Och det är de först när en pandemi utbryter. Vi kan inte vaccinera mot ett virus som ännu inte finns.
Den gemensamma valutan är integrationens mest synliga tecken, och
förmodligen det mest långtgående steget mot en europeisk gemenskap
En del experter menar att en gemensam valuta aldrig kommer att fungera
utan en gemensam ekonomisk politik och en verklig solidaritet mellan länderna
Jakub Swiecicki, Utrikespolitiska Institutet 2006/8
Det är just det, den politiska integrationen, som euro-motståndarna inte vill se.
Som Jakub Swiecicki betonat i EU - avgrund eller avstamp? (Världspolitikens dagsfrågor 2005:7-8) finns det grundfrågor att tala om.
Vad är bra och dåligt med integrationen? Går den för fort? Går den för djupt?
Hur ska Europa se ut och styras? Vad är Europa?
SvD-ledare 5/10 2005
Världspolitikens dagsfrågor hos Utrikespolitiska Institutet
Kommentar av Rolf Englund:
Det är så dags att fråga det nu. PJ Anders Linder, chef för ledarsidan på SvD, var tidigare,
som informationschef åt Ebba Lindsö på Svenskt Näringsliv, ansvarig för organisationens insatser i EMU-omröstningen.
Skall man nu hylla PJ för att han är flexibel, eller skall man förakta honom för att han är en simpel opportunist?
Det är ganska enkelt. Loket i den europeiska ekonomin behöver nytt bränsle för att åter kunna få upp farten och det ställer krav på förändringar av den tyska sociala modellen...
Till sin stil kan Merkel påminna om Anne Wibble. Alltså inget direkt charmtroll, men väl en imponerande politiker med lite kärv utstrålning
SvD-ledare 16/9 2005
Few have realised the most dangerous feature of EMU: it has locked Germany into a seriously uncompetitive real exchange rate Martin Wolf, Financial Times, March 31, 1999
Någonting har verkligen hänt.
Det är naturligtvis rätt att lägga ratificeringsprocessen på is och i stället ta en tankepaus
Plan B är således plan A igen, fast vid ett senare tillfälle.
SvD huvudledare signerad Claes Arvidsson 18/6 2005
Skulle lagrådet dela Högsta domstolens, Regeringsrättens och Justitiekanslerns uppfattning att det är oklart om regeringsformen måste ändras för att Sverige ska kunna genomföra fördragets förslag om ytterligare maktöverlåtelse från riksdagen till Bryssel, får regeringen en grundlagsdiskussion på halsen.
SvD-ledare 31/5 2005
Förutom att lagrådet kan rubba regeringens cirklar, behövs en ordentlig analys och diskussion om motiven bakom det massiva franska nejet.
Kommentar av Rolf Englund:
Det är inte bara regeringens cirklar som rubbas - även De Fyras Gäng har
slutit upp bakom Perssons plan att klubba igenom grundlagen några
dagar före julafton, men det är en petitess i jämförelse med den bristande
respekten för grundlagen.
Man borde ha kunnat förvänta sig att Svenska Dagbladet, som rättsstatens försvarare, skulle protestera, inte bara av taktiska, utan främst av principiella skäl, mot en ordning enligt vilken riksdagen skulle åsidosätta grundlagen i syfte att ta ett stort steg på vägen mot att göra till vårt land till en delstat i ett framväxande Europas Förenta Stater.
Det kan inte uteslutas att räntan borde justeras,
även om jag tror att Riksbankens stramhet har en hel del som talar för sig.
PJ Anders Linder SvD 25/5 2005
PJ Anders Linder:
Nu också med Rumänien och Bulgarien
Man kan ha många kritiska synpunkter på hur samarbetet inom EU fungerar och vad unionen ägnar sig åt, men östeutvidgningen är verkligen något helt fantastiskt.
SvD Blog 13/4 2005
EU-samarbetet är i svårigheter med en impopulär konstitution, en stagnerad Lissabonprocess och en urvattnad stabilitetspakt.
I det läget får man ta vara på glädjeämnena.
Förmodligen är det bara en tidsfråga innan statsminister Göran Persson
basunerar ut att en folkomröstning
om EU:s nya konstitution ska hållas.
Ser man krasst på saken vore det ingen katastrof ens för EU-vännerna om regeringen bytte fot i frågan.
Maria Abrahamsson, SvD ledarsida 2/4 2005
Visst, den nya EUkonstitutionen är ingen struntsak. Sverige lämnar ifrån sig lagstiftningsmakt
till EU, inte minst på polis- och brottsbekämpningsområdet.
Å andra sidan har Sverige utan större dramatik redan accepterat mer överstatlighet genom Amsterdam-
och Nicefördragen.
För egen del är jag principiellt emot en folkomröstning. Men ser man krasst på saken vore det ingen katastrof ens för EU-vännerna om regeringen bytte fot i frågan.
EU-konstitutionen måste sannolikt ändå arbetas om efter att Storbritannien, Danmark och Tjeckien, kanske också Frankrike, Polen och Holland, har röstat nej.
Undrar just vad den väluppfostrade Alliansen gör i ett sådant läge?
Vem är för, vem är emot folkomröstning?
Gerhard Schröder; Det är under hans tid vid makten som den mödosamma omprövningen av en förkalkad välfärdsstat till sist ändå har inletts.
Just nu pågår en intensiv diskussion inom CDU/CSU om hur mycket längre än Schröder ska man gå?
Om Angela Merkels förnyelselinje kan väcka framtidstro hos tyskt näringsliv och tyska konsumenter, får det gynnsamma konsekvenser långt utanför landets gränser.
P J Anders Linder SvD 12/6 2005
Det finns ingen trovärdig vändpunkt i sikte. I dag står cirka 5,2 miljoner tyskar utan arbete.
Lärdomen från Tyskland är att det är helfel att slå sig till ro och hoppas på att den traditionella modellens exportindustri och stora socialsystem ska lösa problemet.
Problemet är att /den tyska/ regeringen har väntat och väntat med reformerna
PJ Anders Linder SvD 20/3 2005
Allianspartierna tar striden för 1990-talets valfrihetsreformer och mot höjda skatter, men de erbjuder inget långsiktigt alternativ till högskattesamhället. Ingen kräver att de ska tala för chockterapi, men det behövs en idé om en annan väg.
Det räcker inte med ha starkare förslag i sak om det är motståndaren som har fångat människors fantasi.
P J Anders Linder SvD 20/2 2005
Vad socialdemokraterna vet är att anfall är bästa försvar, och att politik handlar mycket mer om ideologi än vad många vill tro. Att tala skattehöjningar och minskad valfrihet är att flytta fokus från maktmissbruk och förstelning till välfärdsfrågor och ideologi. Än en gång ska debatten handla om vem som är den tryggaste garanten för den svenska modellen - och än en gång riskerar det borgerliga Sverige att förlora, eftersom man underskattar idéernas och värderingarnas betydelse.
PJ Anders Linders tvångstankar
PJ:s historia om Rydenfelts insatser tar slut vid 1960-talets mitt
Rolf Englund på internet 16/2 2005
"Under en efterkrigstid som trodde benhårt på social ingenjörskonst och styrning uppifrån gick han sina egna vägar och talade för entreprenörskap och fria marknader. Vid 1960-talets mitt skrev han och Janerik Larsson en bok om säkerhetspolisens hemliga register."
Slut citat
End of history?
PJ hyllar Sven Rydenfelt som en "fritänkare". Själv är han ingen fritänkare utan snarare en tvångstänkare, som tänker dom tankar som för dagen är gångbara. Eller som det hette i en ledare på hans ledarsida:
Det räcker inte med att ha rätt, man ska helst ha det vid rätt tidpunkt också. Rätt tidpunkt är den då någon bryr sig om vad som sägs.
http://www.svd.se/dynamiskt/ledare/did_8211546.asp
Man skall naturligtvis inte polemisera mot en avliden i en dödsruna. Men nog hade det varit möjligt att på ett fint sätt antyda att Sven Rydenfelt haft en mot Bunkergänget och Ja-sägarna avvvikande uppfattning om både kronkursförsvaret och EMU.
Vad hade hänt om Hayek, Tingsten, Sven Rydenfelt m fl hade levt efter "PJ:s princip" om att vänta med att säga något till det är opportunt?
Visst är det pinsamt att PJ undviker att nämna detta.
Det vore än mer pinsamt om ingen påpekade att PJ undviker att nämna detta.
Sverige är ett litet land. Tystnadens konformism finns inte bara på vänsterkanten.
Rolf Englund
Mer om Sven Rydenfelt kan läsas här
PJ:s artikel om Sven Rydenfelt kan läsas här
Bostadspolitiken blev hans specialitet: i
55 år argumenterade han i böcker och artiklar för en liberal bostadsmarknad.
Nils-Eric Sandberg SvD 17/2 2005 (pdf)
Sven Rydenfelt var läraren. Studenterna lyssnade fascinerade till hans föreläsningar. Med mästerlig pedagogik förklarade han hur ekonomin fungerar. Som åttioåring kunde han hänföra tjugoåringar och fick dem att hoppa över generationsgränsen.
In the early 90s he was appointed Honorary Professor by the centre-right government. But Sven, always the individualist, returned the favour by rejecting two of the government’s central goals – the fixed exchange rate and the EU membership
His colleagues thought he was bizarre.
Johan Norberg 15/2 2005
Turkiet behöver unionen, men unionen behöver också Turkiet.
SvD-ledare 18/12 2004
I mötet mellan Stasi och den västtyska välfärdsstaten förenades det sämsta av två världar
Muren försvann, men när det gamla DDR omfamnades med västtysk välfärd, arbetslagstiftning och löneläge skapades ett utvecklingshinder, som har bidragit till att det gamla DDR lever kvar i det nya Tyskland.
Claes Arvidsson, SvD ledarsida 21/9 2004
Den viktigaste förklaringen till att väljare tog sin tillflykt till den politiska periferin är upprördheten över förbundskansler Gerhard Schröders Agenda 2000 i allmänhet och särskilt mot det s k Hartz IV-förslaget som gör tillvaron som arbetslös besvärligare. Reformerna har lämnat en populistisk nisch ledig i politiken som extrempartierna tagit och som nu har växlats in i valframgångar.
Förr eller senare hinns även den mest snabbpratande politiker upp av verkligheten. Tyskland har kommit till en punkt där också socialdemokraterna har tvingats tala om att det inte finns någon återvändo. Reformer är ett måste. Inom offentlig sektor, arbetslivet, näringslivet.
Omsvängsledare 2 (?)
Huruvida det vore bra eller dåligt om en junilista gav sig in i valstriden 2006 går inte att säga i dag.
De borgerliga partierna bör fundera på om inte en junilista skulle kunna vara en möjlighet, snarare än ett hot.
Per Ericson, SvD ledarsida 7/9 2004
Företrädare för riksdagspartierna kommer att avfärda varje nykomling. Men det är inte nödvändigtvis av ondo att inarbetade aktörer får konkurrens av seriösa medtävlare.
I en intervju i Folkbladet (6/9) berättar Nils Lundgren om en äldre gentleman som ville trycka hans hand. "Tänk", sade mannen, "att den fungerar i alla fall!" Demokratin, vill säga.
Rimligen borde de borgerliga partierna kunna bereda plats för många av de väljare som attraherades av junilistans budskap i valet till Europaparlamentet. I slutspurten inför valet hade det redan skett ett närmande till junilistans retorik. Där finns det sannolikt något att bygga vidare på.
Omsvängningsledare (1 av ?)
Mer logiskt med ett ja
Om regeringen och
de borgerliga partierna kommer att stå pall för folkomröstningskravet är ovisst.
Men...
ser man rent krasst på saken vore det antagligen inte ens för Europavännerna någon katastrof med ett svenskt nej till EU-konstitutionen. Mycket talar nämligen för att den ändå måste skrivas om efter att ha underkänts i redan utlovade folkomröstningar i Storbritannien och en rad andra länder.
Maria Abrahamsson på SvDs ledarsida 2/9 2004
Tårarna rinner redan över ett förlorat slag om
Europa. Men blir det någon katastrof?
Förslaget till
konstitution skulle må bra av en grundlig bearbetning som gör det
mer principiellt och mindre storsvulet. Det finns tid.
SvD-ledare 22/4 2004
Det finns minst fyra skäl att säga nej till avsteg
från principen om fri rörlighet.
SvD-ledare 24/2 2004
Att det råder ett kallare
Europaklimat här hemma illustreras av att de EU-vänliga partierna
närmast tävlar om att framställa sig som svalast. Efter att
länge ha legat alltför lågt med motiverad kritik, rusar man nu
på ett publikfriande sätt åt det andra hållet.
Något har hänt.
Är det inte ledarskap som EU
behöver – om inte annat för att det ska finnas alternativ att
säga nej till.
SvD-ledare 23/2 2004
De nya medlemmarna välkomnas med en skylt om att de bara äger begränsat tillträde till EU. De fantastiska möjligheterna har smält samman till ett hot mot ”våra jobb” och ”våra bidrag”. Därför måste vi, anser förespråkarna för övergångsregler, skydda oss med protektionistiska åtgärder. Är det bara tillfällig eftergivenhet inför populistiska strömningar med botten i välfärdsnationalism och EU-fientlighet? Att det råder ett kallare Europaklimat här hemma illustreras av att de EU-vänliga partierna närmast tävlar om att framställa sig som svalast. Efter att länge ha legat alltför lågt med motiverad kritik, rusar man nu på ett publikfriande sätt åt det andra hållet. Något har hänt.
Den europeiska författningsdiskussionen: pendeln har svängt i riktning bort från kommissionen till stats- och regeringschefernas eget råd och från ett sammanhållet EU till en modell för integrationen som gör undantag till en regel.
Det är svårt för Tyskland och Frankrike att förena ledarskapsanspråk med brotten mot stabilitetspakten. Storbritannien står å sin sida utanför EMU. EU-25 är inte heller detsamma som EU-15. Mer heterogent. Det är nytt politiskt territorium. Under de närmaste åren står EU inför flera tunga avgöranden; kommissionen, budgeten, regionalpolitiken. Utvidgningen ställer nya krav. EU ska finna sin utrikespolitisk roll. Osäkerheten är stor.
Den senaste Eurobarometern visar att stödet för EU minskat i alla medlemsländer; bara fyra av tio har en positiv bild av EU. I Sverige är det bara tre av tio. Svaren på en rad andra EU-frågor bekräftar att svenskarna blir mer och mer ”skeptiska” till EU; svenska folket är de mest oengagerade européerna. Det är allvarligt.
Under den missvisande varudeklarationen Ja
till EU - nej till EU-stat! hoppas den socialdemokratiske nationalekonomen Nils
Lundgren och förre riksbankschefen Lars Wohlin att samla ihop 1 500
underskrifter före februari månads slut.
SvD-ledare 12/2
2004
Därefter räknar man med att Sveriges nya "EU-kritiska parti" - junilistan - ska locka 10-20 procent av väljarna i valet till Europaparlamentet.
Väl på plats i Bryssel ser junilistan som sin viktigaste uppgift att driva kravet på en svensk folkomröstning om EU:s omdiskuterade nya grundlag. Att det är Sveriges riksdag, inte EU-parlamentet i Bryssel, som bestämmer ifall det ska folkomröstas här, är en besvärande omständighet som inte tacklas i partiets program som presenterades i går.
Självklart förtjänar politisk toppstyrning och klåfingrighet befogad kritik, och detta även om regleringsnitet förekommer inom EU. Men ambitionen hos initiativtagarna till junilistan verkar sträcka sig längre än så. Det är inte bara till namnet som partibeteckningen är till förväxling lik den danska nejrörelsens junibevegelsen.
För det är inte främst ett utslag av sund skepsis att kräva att medlemsstaternas alltmer sammanflätade ekonomier, liksom utrikes- och säkerhetspolitiken i ett allt mer integrerat Europa, ska åternationaliseras. Grundarna har inte ett gott ord till övers för Europasamarbetet och föreslår att gränskontrollerna ska kunna återinföras. De kallar sig "EU-kritiska", men det är EU-fientlighet det handlar om.
Vi betalar inte. Det borde vara
medborgarnas raka besked till kommissionens ordförande Romano Prodi efter
förslaget till långtidsbudget 2006-2013 som innebär en
ökning från dagens 900 miljarder kronor till 1 300 miljarder
2013.
SvD-ledare 12/2
2004
Hur stor budgeten faktiskt blir avgörs i förestående triangelförhandlingar mellan kommissionen, de "närande" och de "tärande" medlemsstaterna. Parlamentet ska också säga sitt. Redan nu vet vi dock med säkerhet att budgeten blir för stor.
Tidigare års budgetbråk är inget mot det som är att vänta. Frusna relationer mellan kommissionen och rådet, konflikten om stabilitetspakten, liksom oenigheten om EU-konstitutionen borgar för ordkrig. Sverige och fem andra nettobidragsgivare har redan krävt ett tak på en procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomst. Nettobidragstagarna säger nej till taket med hänvisning till att det kräver en omfördelning från nuvarande medlemmar till nya.
Rösta för ny regering den 13
juni
Med mer av inrikespolitisk kraftmätning i Europavalet kan EU
både blir mer begripligt och mer relevant för det euroskeptiska
svenska folket.
SvD-ledare 28/1 2004
Förra gången, 1999, uppgick det till 38 procent av de röstberättigade. I år lär det bli lika lågt, kanske lägre. Gäspningen följs sedan av den politiska elitens suckar över det oengagerade folket.
Är det möjligt att få lite högspänning i ett val som för de flesta representerar ett spänningsfall i vardagen? Något mer måste i alla fall till för att engagera – och detta mer är knappast en finlirsdebatt om EU:s nya grundlag.
I ärlighetens namn blir Europavalet mycket lätt en ganska trist historia. Det saknar ingredienser som gör riksdagsvalen till något att tala om på jobbet: kändisar, maktväxlingsdramatik och – inte minst – en känsla av att utgången har en direkt betydelse för vardagen.
Alternativet till en sådan valrörelse är att spänningen ska sökas i en repris på det gamla ja-till-EU-nej-till-EU-programmet med ett nybildat populistparti som publikmagnet.
SvD: "Tyst i klassen!"
Det finns
onekligen en EU-kritisk opinion. Skulle partiet bli verklighet kan det
säkert få en del röster.
Borgerliga företrädare
riskerar att bli ännu mer obenägna att tala klarspråk om
sådant som är fel med EU i rädsla för att ge kritikerna
vatten på sin kvarn.
SvD-ledare 27/1 2004
Den socialdemokratiske nationalekonomen Nils Lundgren och förre riksbankschefen Lars Wohlin har offentliggjort planer på att bilda ett nytt, "EU-kritiskt" parti, och det spekuleras redan friskt om dess framgångar i sommarens val. Det finns onekligen en EU-kritisk opinion. Skulle partiet bli verklighet kan det säkert få en del röster.
Därmed inte sagt att initiativet skulle få den effekt som initiativtagarna åtminstone säger sig vilja uppnå, nämligen ökad skepsis mot europeisk överstatlighet men med fortsatt stöd för det svenska medlemskapet. Risken är stor att de åstadkommer raka motsatsen och bidrar till att låsa fast svensk debatt i ett fortsatt sterilt ja/nej-perspektiv, där den konstruktiva EU-kritiken inte får det utrymme som vore befogat. Det är lätt att se framför sig hur nyanserna försvinner i valdebatter mellan "EU-kritiker" och "ja-partier". Borgerliga företrädare riskerar att bli ännu mer obenägna att tala klarspråk om sådant som är fel med EU i rädsla för att ge kritikerna vatten på sin kvarn.
Ingen vettig människa kan vara för allt som EU:s institutioner håller på med; där finns samma tendens att lägga sig i mer och mer som överallt annars i politiken. Men i oro för att ge legitimitet åt EU-medlemskapets kritiker har jasidan från 1994 varit alltför försiktig med att sjunga ut om centralisering, byråkrati och klåfingrighet.
Kommissionens beslut är välkommet. Avtal är till
för att hållas.
”Idiotisk”. Så sammanfattade
EU-kommissionens ordförande Romano Prodi sin uppfattning om
stabilitetspakten, en av EMU:s grundbultar. Nu har kommissionen bestämt
sig för att dra ministerrådet inför EG-domstolen
SvD-ledare 15/1 2004
Galna politiksjukan härjar i EU
Omsvängningsledare i SvD 14/1 2004
Detta vill vi göra under det irländska ordförandeskapet i EU, kommer den irländske premiärministern Bertie Ahern att säga i dag inför Europaparlamentet i Strasbourg. Förväntningarna på framträdandet är en västanfläkt i förhållande till Silvio Berlusconis uppträdande under hösten. Men visst skulle Ahern kunna framkalla hakfall i stället för gäspningar genom att tala om det som verkligen borde prioriteras: att motverka spridningen av galna politiksjukan.
Storslagna mål parade med en vilja att lägga livet till rätta på områden där nationell mångfald berikar har adderats till EU:s ambitioner att öppna marknaderna. Samtidigt som EU ska göra mer blir rötangreppen från snäva nationella intressen allt allvarligare, t ex nonchalansen mot stabilitetspakten. Därför är det bra att det sistnämnda regelbrottet nu förs vidare till EU-domstolen.
I Lissabon 2000 bestämde Europeiska rådet att EU på tio års sikt skulle ha utvecklats till världens mest dynamiska ekonomi. Att måluppfyllnaden blir alltmer avlägsen sammanhänger med att medlemsstaterna har lättare att reglera än att avreglera.
En verklig prioritering skulle innebära att skrinlägga alla planer på att ersätta Nato som grundbult för försvaret av Europa för att i stället kraftsamla kring uppgiften att säkra en positiv utveckling på Balkan. EU har inte råd att misslyckas (igen) när man senare i år övertar ansvaret från Nato för att upprätthålla freden i Bosnien.
Om EU ska lyckas på sin egen bakgård – och kunna spela en konstruktiv roll på den globala spelplanen – krävs också ett nytt förhållningssätt till USA. Fransk antiamerikanism kan inte få vara vägledande för hur relationerna mellan EU och USA ska utvecklas.
Tillsammans är vi starka, på egen hand är Europa svagt. Vi är beredda att göra en insats i Irak, borde Ahern säga.
I stället för att pressa fram ett samförstånd under galgen om EU-konstitutionen borde Irlands förslag till toppmötet i mars vara att lägga arbetet på is ett par år. Kort sagt, ta en tankepaus.
Framtidskonventets – och rådets – förslag var i vissa delar bra, men uppfyllde inte de krav på enkelhet och tydlighet som gör grundlagen begriplig för andra än specialisterna. Det dras också med viljan att trycka in så mycket som möjligt; ett skäl till ineffektivitet och slöseri. En tillfällig malpåse ger dessutom ökad kunskap om de problem som uppstår när EU får tio nya medlemsländer.
