EMU Stefan Fölster

nejtillemu.com

Stefan Fölster

"Vi är i början av nästa bubbla"
Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster
Nyhetsbyrån Direkt 16/3 2006

Löpsedel Dagens Industri 15/8 2003

Om Sverige går över till euron och råkar ut för en djup lågkonjunktur riskerar arbetslösheten att öka två-tre gånger mer än normalt. Det varnade Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, för så sent som 1999. Nu förnekar han riskerna.
Intervju i Dagens Industri 15/8 2003

varnar för smärtsam EMU-upptakt
Källa: SvD 99-03-10

Carl Rosenblad hävdar (DI 22/7) att det är lätt för mindre exportföretag att valutasäkra sig. Men anta att en liten företagare gör en investering på 5 miljoner kronor i en fabrik som exporterar till euroområdet.
Stefan Fölster, Dagens Industri 29/7 2003

Svenskt Näringsliv positiv till att återuppta samtalen med LO
om åtgärder inför ett EMU-medlemskap .
- Vi är öppna för en diskussion, säger Stefan Fölster, Svenskt Näringslivs chefsekonom.
DN 27/6 2003

SOU 2002:16, Stabiliseringspolitik i valutaunionen
Svenskt Näringsliv avstyrker det föreslagna finanspolitiska rådet. Det finns inget behov för ett sådant eftersom vi anser att aktiv stabiliseringspolitik inte skall bedrivas
klicka här

Sverige har några magra år framför sig. Kronans förstärkning mot dollarn och andra valutor väntas slå hårt mot svensk industri. Först om två tre år kommer företagen att vara i form för nya stora investeringar, spår Svenskt Näringsliv.
"Vi har ett stålbad framför oss, inte minst bland underleverantörer", säger chefsekonomen Stefan Fölster.
Dagens Industri 11/6 2003

Dollarberoende

Ledarkommentar av DI 11/6 2003
Svenskt Näringsliv levererade på tisdagen sin prognos över den svenska ekonomin. Organisationen har inte tummat på sin image om att vara dystergöken i prognossammanhang. Men nytt är oron över den starka kronan. Annars när ekonomer oroas över den svenska valutan är det antingen för att den är för svag eller för att den snart kan bli utbytt.
Om kronan, efter 30 år med devalveringar och sjunkande rörlig växelkurs, hux flux blivit för stark för svenska exportföretag är det beklämmande. Exportindustrin har jämfört med andra sektorer i ekonomin subventionerats till följd av valutakursen i tre decennier.

Den skeva svenska mediebilden av ekonomers professionella bedömning har förmodligen sitt upphov i den så kallade Calmfors-utredningen från 1996. I den hävdades att det är "svårt att tro att enbart övergången till en gemensam valuta kan ha särskilt stora effekter (på handel mellan länder)". Denna slutsats byggde emellertid inte på solida resultat i nationalekonomisk forskning.
Stefan Föster, Dagens Industri 5/6 2003

Sverige har förlorat 100.000 jobb på att inte vara med i EMU hävdar Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv
professor Lars Calmfors kallar Fölsters uttalande grovt osakligt
Dagens Industri 8/5 2003

Ekonomer om EMU
Lars Wohlin Stefan Fölster Mats Kinnwall Lars Svensson
affv0210.htm">Affärsvärlden 2002-10-02

"Rätt kronkurs 8,90 kr"
Intervju med Stefan Fölster
Dagens Industri 2001-12-12

HUI varnar för smärtsam EMU-upptakt
Källa: SvD 99-03-10

Stefan Fölster: Svenskt Näringsliv förordar ingen särskild knytkurs för kronan
"Vi tror mest på en marknadsbestämd kurs. Det är bättre än att ha någon politiskt eller administrativt frampressad kurs."
Dagens Industri 26/3 2003

Investeringen ska betala sig på tio års sikt. Med dagens växelkurs ser det ut att kunna bli en lönsam investering. Enligt Carl Rosenblad behöver företagaren i det läge bara låna i euro till investeringen för att valutasäkra sig. Tanken är att om euron faller med 20 procent mot kronan då har också skulden i kronor räknat minskat från 5 miljoner till 4 miljoner.

Men Carl Rosenblad missar att en sådan växelkursförändring kan radera ut vinsten. Löner och andra löpande kostnader måste ändå betalas i kronor. Om euron faller med 20 procent mot kronan kan priset behöva sänkas så mycket för att konkurrera med företag inom euroländerna att produktionen och hela investeringen blir olönsam. Det spelar hjärtligt liten roll att lånen för investeringen har minskat från 5 till 4 miljoner. För de flesta småföretagare raderas ett livsverk ut.

Denna valutaosäkerhet gör att många avstår från att investera för export. Med euron skulle mer än hälften av vår handel få stabila villkor.

Carl Rosenblad avslöjar sin okunskap om villkoren för mindre exportföretag. Tyvärr är den okunskapen utspridd. Det är en viktig förklaring till både euromotståndet och den obefintliga näringspolitiken i stort.

Början på sidan

Ett mindre exportföretag som funderar på att bygga en fabrik eller investera i maskiner måste rimligtvis väga in risken för att den valuta man får betalt i svänger kraftigt. Det går ofta att valutasäkra sig ett eller två år i förväg. Men fabriken ska normalt betala sig på tio års sikt. För att valutasäkra sin euroexport tio år i förväg skulle ett företag behöva låna euro motsvarande tio års export. Inte ens stora företag har tillräcklig kreditvärdighet för detta. I synnerhet inte när de inte ens vet hur mycket de kommer att sälja om tio år.

I många situationer är det därför omöjligt att valutasäkra sig. Det kan tyckas märkligt att ett felaktigt antagande och en löst grundad slutsats kunnat få prägla bilden av de eurons ekonomiska effekter under så lång tid. Många europeiska ekonomer i vår undersökning anför just företagens svårigheter att valutasäkra sig som skäl till sitt ställningstagande för euron. Detta är en viktig aspekt för Sverige, eftersom över 60 procent av Sveriges utrikeshandel sker med länder i eurozonen.

Då har EU-kandidatländerna räknats in och de länder som i praktiken använder euro eller har knutit sin valuta till euro.

Många av de europeiska ekonomerna hänvisar också till en omfattande forskningslitteratur som publicerats under senare år. Enligt några av de senaste verken (till exempel Micco, Stein och Ordonez vid Inter-American Development Bank) har euron inte enbart ökat handeln mellan euroländerna; även euroländernas handel med resten av världen har fått draghjälp av euron. I dessa studier har hänsyn tagits till konjunkturläge och en mängd andra faktorer som kan påverka handelsutvecklingen.

Denna slutsats bekräftas också av erfarenheter från Sverige, England och Danmark. Dessa tre EU-länder som stått utanför euron har tillsammans haft en väsentligt svagare exportutveckling än euroländerna. Även för tillväxtsnigeln Tyskland har exporten vuxit snabbt. Sedan första kvartalet 1999 har den totala exportvolymen i Tyskland vuxit med över 30 procent, dubbelt så snabbt som i Sverige.

Sammantaget är det svårt att frigöra sig från misstanken att många svenska medier har gett en missvisande bild av ekonomkårens professionella bedömning av eurons införande i Sverige.

Lars Calmfors, Sveriges meste EMU-utredare, har ett problem.
Han ser helst ett ja till euron, men tycker att nejsidan har bättre ordning på de ekonomiska argumenten.
Värst är, enligt honom, när jasidan påstår att EMU leder till fler jobb.
DN Ekonomi 6/6 2003

Personligen har jag svårt att se någon ekonomisk nettofördel med ett medlemskap:
jag tror snarare att det innebär en ekonomisk nackdel.
Lars Calmfors SvD Brännpunkt 22/11 2002

EU:s ekonomiska stabiliseringspakt hotas av ett sammanbrott.
Men den svenska regeringen och euroanhängarna vill inte debattera problemen
av rädsla för att störa den kommande folkomröstningen.
Lars Calmfors DN Debatt 9/12 2002

Den är världens största utredning av en valutaunions effekter. För den som saknar tid att läsa allt försöker följande 15 sidor komprimera utredningens huvudslutsatser i citat, där vissa avsnitt markerats med fet stil och jag ibland lägger till egna kommentarer.
Leif Widén
calmforswiden.htm">Lars Calmfors, SOU 1996:158

Mer om handel

Början på sidan

"Rätt kronkurs 8,90 kr"
Intervju med Stefan Fölster
Dagens Industri 2001-12-12

Om Sverige går med i valutaunionen EMU och växlar kronan mot euron på den långsiktiga jämviktsnivån blir knytkursen 8,90 kronor per euro. Den slutsatsen drar Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, som har räknat ut kronans långsiktiga jämviktskurs.

1996 gjorde Riksbanken beräkningar som tydde på att kronans långsiktiga värde borde ligga i intervallet 109 till 118 enligt det så kallade TCW-indexet, vilket skulle motsvara en kurs mot euron på knappt 8 kronor. Indexet mäter kronans värde mot en korg av valutor från Sveriges viktigaste handelspartner.

Innanför det intervallet har dock kronan inte legat sedan våren 1998. Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster har därför gjort om Riksbankens gamla jämviktsberäkning och kommit fram till att den nya jämviktsväxelkursen för kronan är betydligt svagare och ligger i intervallet 127 till 134 i TCW-index.

Med nuvarande kurs mellan euron och dollarn kan den TCW-nivån översättas till en eurokurs på mellan 8,70 kronor och 9,10 kronor per euro.

Om euron skulle stärkas i värde mot dollarn betyder det att jämviktskursen för kronan mot euron blir svagare, enligt Svenskt Näringsliv. "Det finns en del som tyder på att euron kommer att stärkas mot dollarn framöver. En förklaring till att euron för närvarande är svag är att folk som är verksamma i den svarta ekonomin håller på att växla in en stor mängd D-mark till dollar inför övergången till sedlar och mynt", säger Stefan Fölster.

Full text

Början på sidan

Mer om euron

Om Sverige går över till euron och råkar ut för en djup lågkonjunktur riskerar arbetslösheten att öka två-tre gånger mer än normalt. Vid en riktigt djup svacka står 400.000 jobb på spel. Det varnade toppekonomen Stefan Fölster för så sent som 1999. Nu förnekar han riskerna. I dag är Stefan Fölster chefsekonom på Svenskt Näringsliv och ett av ja-sidans affischnamn.

Våren 1999, när han fortfarande var chefsekonom på Handelns utredningsinstitut, skrev han en analys av vad som skulle kunna hända om Sverige gick med fullt ut i EMU om två och ett halvt år. Alltså det läge som Sverige befinner sig i nu, vid ett ja i folkomröstningen.

Då, 1999, var Stefan Fölster pessimistisk om möjligheterna till att såväl hindra som parera en djup lågkonjunktur vid ett EMU-medlemskap. Om Sverige i det läget hade knutit kronan till en starkare kurs mot euron, då kronan sannolikt redan var övervärderad, hade det urholkat konkurrenskraften än mer, löd resonemanget.

I analysen är scenariot att den svenska tillväxten skulle ta fart inför ett euro-inträde, vilket många tror ska hända nu. Då skulle Riksbanken kunna behöva, men sakna möjligheten att, strama åt med höjda räntor. I det läget återstår möjligheten för politikerna att via finanspolitiken kyla ned ekonomin. Men Stefan Fölster ställde (och ställer fortfarande) inte mycket hopp till att politikerna ska sköta stabiliseringspolitiken.

"Risken är därför stor att de svenska lönekostnaderna ökar mer än i våra konkurrentländer, vilket bäddar för nästa lågkonjunktur", skrev Stefan Fölster 1999. Och en lågkonjunktur skulle förvärras av ett EMU-medlemskap. Arbetslösheten skulle kunna öka två-tre gånger så mycket som normalt, fortsatte han.

Vid en riktigt djup lågkonjunktur, som den i början av 1990-talet, skulle arbetslösheten riskera att öka med 400.000 personer. Detta eftersom kronan inte längre kan försvagas, räntan inte sätts av Riksbanken utan av ECB och budgetreglerna, såväl EU:s som Sveriges, förhindrar stora underskott för att stimulera ekonomin.

Argumenten känns igen från nej-sidan i euro-debatten. "Risken för en sådan lågkonjunktur betyder inte nödvändigtvis att det är fel att gå med i EMU", skrev Stefan Fölster 1999.

Men i dag tycker han att riskerna med EMU i stort sett har försvunnit.

"Den svenska lönebildningen fungerar mycket bättre än på 1990-talet. Vi ligger väl i fas med euro-området. En lågkonjunktur skulle leda till en lägre nominell löneutveckling", säger han
"Därtill har vi nu överskott i de offentliga finanserna som gör att ekonomin kan stimuleras utan att vi drar på oss stora underskott."

Stefan Fölster anser också att arbetsmarknaden fungerar bättre.
"Vi har bland annat en större sysselsättningsbuffert i dag. Dubbelt så många studerar på högskolor och universitet och de anpassar sina studier efter konjunkturen."
"1999 utgick jag dessutom från att kronan försvagas vid en lågkonjunktur och stimulerar ekonomin, som den gjorde under 90-tals krisen. I dag vet vi att så inte behöver bli fallet, att växelkursen kan anpassa sig dåligt ", säger Stefan Fölster.

HUI varnar för smärtsam EMU-upptakt
Källa: SvD 99-03-10

Enligt HUI:s beräkningar riskerar Sverige att bli av med mellan 600 000 och 1 miljon jobb mer om lågkonjunkturen drabbar oss under upptakten till ett EMU-medlemskap (utan tillgång till stabiliseringspolitiska medel) än under vanliga omständigheter.
- Men jag vill inte anföra det här som ett skäl mot att gå med i EMU, utan snarare som argument för en kraftfullare tillväxtpolitik, säger Stefan Fölster.

Sverige drabbas hårt om vi går in i en lågkonjunktur under upptakten till ett medlemskap i valutaunionen, EMU. Arbetslösheten kan bli upp till tre gånger så hög som under normala ekonomiska avmattningar.

Orsaken är att Sverige inför utsikten att gå med i EMU gjort sig av med alla medel som traditionellt brukar användas för att dämpa ett hastigt konjunkturfall. Enligt Handelns utredningsinstitut, HUI, brukar drygt 300 000 jobb gå förlorade när Sverige drabbas av en "normal" lågkonjunktur, definierad som ett fall i BNP på 1 procent per år under tre år.

Men historiska konjunkturfall har alltid kunnat dämpas av devalveringar, räntesänkningar och stigande statsutgifter.

När vi närmar oss ett EMU-medlemskap, kommer kronan att börja stärkas för att till slut låsas gentemot euron inom EU:s växelkursmekanism ERM 2. Dessutom kommer Riksbanken inte att kunna påverka långräntorna i ekonomin med sina justeringar av den korta reporäntan, eftersom långräntorna i stället måste överensstämma med euro-räntorna.

Men viktigast av allt är finanspolitiken. Den är redan kraftigt kringskuren under EU:s så kallade stabilitetspakt, som inte tillåter högre budgetunderskott än 3 procent av BNP. Under tidigare lågkonjunkturer har budgetunderskottet tilllåtits falla till över 7 procent av BNP. 1992 uppgick underskottet till hela 12 procent. Summan blir ett högt risktagande med den svenska ekomin.

- Men jag vill inte anföra det här som ett skäl mot att gå med i EMU, utan snarare som argument för en kraftfullare tillväxtpolitik, säger Stefan Fölster.

Rapporten finns här i pdf-format

Svenskt Näringsliv får härmed avge följande synpunkter på betänkandet
SOU 2002:16, Stabiliseringspolitik i valutaunionen
Svenskt Näringsliv avstyrker det föreslagna finanspolitiska rådet.
Det finns inget behov för ett sådant eftersom vi anser att aktiv stabiliseringspolitik inte skall bedrivas.

Början på sidan