Interndevalvering (Ådals-metoden)

Detta är själva syftet med den nu förda politiken, som ju går ut på att sänka offentliga utgifter och höja skatter
så att skyhög arbetslöshet och företagskonkurser tvingar fram fallande löner
Det är det man menar med uttrycket ”interndevalvering”
Nils Lundgren, 22:e januari 2012

In 1931, Austria was attempting to deliver the kind of austerity now being witnessed in parts of southern Europe.
The crisis culminated in the failure of Creditanstalt, a major Viennese bank – the 1931 equivalent of Lehman Brothers.
A handful of years later, Hitler was welcomed by cheering crowds in Vienna.
Stephen King, HSBC Group’s chief economist, Financial Times, 9 May 2012

Interndevalvering
What helped was that other countries inflated away from Germany.
That has contributed greatly to Germany’s success.
Financial Times, 19 April 2012

A devastating analysis by the economist Luis Garicano has convincingly argued that the fiscal consolidation needed in Spain to meet any given level of deficit reduction would be up to double what the government is projecting.

The /Spain/ government’s calculations are based on a simple extrapolation of the necessary fiscal adjustment from nominal GDP.
In an economy of roughly €1 trillion, the 3.2 percentage point targeted reduction in the deficit would,
on the government’s thinking, therefore require a €32bn consolidation.
You hardly need to be an economist as accomplished as Prof Garicano to figure out that ripping 3.2pc of demand out of the economy will cause it to be smaller at the end than it was at the beginning.
Jeremy Warner, Telegraph 18 April 2012

The fall in the value of the pound in 2008 was one of the largest depreciations to have occurred in a major industrial country since the war
- and produced an increase in UK competitiveness of around 20%.
Spain now has to pull off the same thing, but without changing its nominal exchange rate by one peseta - because,
to state the obvious, it doesn't have pesetas any more. It has euros.
Stephanie Flanders Economics editor 16 April 2012

The survival of the eurozone now depends on Italy and Spain.
They are the countries that are too big to fail – or to rescue.
Structural steps are painful for any government. They are devilishly difficult without growth.
Robert Zoellick, president of the World Bank, Financial Times 16 April 2012

The firewall preoccupation distracts from the fundamental issue: what should the EU do to help Italy and Spain retain political support for reforms?

Instead of quarrelling over firewalls, Europeans should add just a fraction – say €10bn – to the capital of the European Investment Bank.

EIB could use more capital to borrow and then invest to support structural reforms, showing Spaniards and Italians that their sacrifices will draw productive investments.

IMF still won't admit truth about the euro
Discussion will once again focus on the creation of a firewall big enough to provide for bigger eurozone bailouts, including Spain and possibly Italy, too. This misses the point, for it presupposes that the crisis is at heart just a confidence issue that can be solved simply by creating a backstop large enough to convince markets they cannot break the euro.
Jeremy Warner, Telegraph 16 April 2012

Spain could be the next European economy brought down by German-led mismanagement of the euro-zone crisis.
It need not turn out that way. But it surely will unless Chancellor Angela Merkel and her political allies
acknowledge that no country can pay off its debts by suffocating economic growth.
New York Times, editorial, 12 April 2012

Columbi ägg?
If Germany were the one to leave, the euro would be the currency that fell in value, relative to Germany’s new national currency and also to the dollar.
The weaker European countries would get to keep the euro but still get the devaluation they need, which would reduce their labor costs far less painfully than through wage cuts.
Michael Sivy, TIME 12 April 2012

In addition, the value of their outstanding debt would decline along with the value of the euro, and they would be more likely to be able to make payments on that debt and avoid defaulting.

The trouble with thr conventional scenario is that it rests on a couple of big misconceptions – namely, that the chief problems of the weak countries are budget deficits and debt, and that if budgets are balanced and debt is managed down, those countries will be able to make interest payments on their bonds and the banks that own those bonds won’t have to suffer big losses.

In reality, though, the biggest problem of financially troubled European countries is not debt, but high labor costs.

It would then be up to Germany to decide whether to leave, perhaps with Austria, the Netherlands and Finland.
The German people should be made aware that the results would include a soaring exchange rate, a massive decline in the profitability of Germany’s exports,
a huge financial shock and a sharp fall in gross domestic product.
Martin Wolf, Financial Times 13 September 13, 2011

All this would be apart from the failure of two generations of efforts to build a strong European framework around Germany itself.

- Det som Tyskland fruktar, dvs. en kraftig förlust av konkurrenskraft mot södra euroområdet, är nödvändig för att komma ur eurokrisen.
Detta är inte en olycklig biprodukt utan själva syftet med den nu förda politiken, ”interndevalvering”, skrev Nils Lundgren den 22 januari.

The tightrope PM Rajoy is trying to walk between austerity and human costs is the fault line dividing the whole of Europe.
Louise Armitstead, Telegraph 29 March 2012

Spain now finds itself at the centre of a great eurozone laboratory experiment designed
to show that a pro-cyclical increase in fiscal austerity in a deep recession can lead on to growth and debt sustainability.
Markets, which are wrongly assumed always to favour the fiscal hair shirt, are torn on the issue.
John Plender, FT, April 10, 2012

The eurozone must do more to support the internal devaluation pursued by the countries at its periphery.
Wages in these member states will eventually fall enough, but the process will be long and painful.
A co-ordinated fiscal move could make the process smoother.
Financial Times editorial 9 April 2012

Countries such as Spain and Italy should shift taxation from labour to consumption, but Germany and other surplus countries could help by doing the opposite. The effect would be to stimulate consumption in the core, while reducing unit labour costs in the periphery.

There is room for further monetary easing. A new three-year longer-term refinancing operation should take place only in a real emergency.

The ECB should cut its policy rate, however, which is currently at 1 per cent.

There is no central bank shortcut to the goal of full employment.
If one is really determined to boost demand, production and employment by pumping money into the economy, the clear preference should be for the fiscal pumps.
Dan Kervick, neweconomicperspectives, April 6, 2012

Jag tycker det är skriande uppenbart att räntan världen över är för låg
och att en större del av stimulanserna borde ske via finanspolitiken.
Rolf Englund blog 5 december 2009

Policy makers now exhibit a zealot-like faith that the necessary discipline can be established over the next two or three years.
As they impose austerity on countries that lost market access and are in a recession, they make matters worse, of course,
but more ominously they also show they still fail to grasp that fiscal discipline is a long-run concept.
Charles Wyplosz, Bloomberg April 2, 2012

The reality is that a few years of surpluses or deficits hardly tell us anything about fiscal discipline. Thus the zealots, who are broadly part of the euro-enthusiast group, provide the euro’s opponents with a solid argument: namely, that the euro area is unable to deal with its own flaws.

This case, however, is not made loudly by the euro’s opponents because they fear they might be listened to, and that the euro area would end up fixing its most glaring flaw. (They should relax, the euro has many other failings, some potentially lethal, but now is not the time to list them).

Spain
"The problem lies in the fact that the tailing off of GDP is now going faster than the deficit reduction.
The 5.3% of GDP deficit target set for this year, and next year's 3.0% is not just a stretch of the financial imagination... it is impossible
Stephen Pope, of Spotlight, BBC 5 April 2012

The founders of the euro thought they were forging a rival to the American dollar.
Instead they recreated a version of the gold standard abandoned by their predecessors long ago.
Unable to devalue their currencies, struggling euro countries are trying to regain competitiveness by “internal devaluation”, ie, pushing down wages and prices.
Charlemagne, The Economist print 7 April 2012

Utan genomgripande reformer driver Italien närmare ett grekiskt tillstånd
Det vore en katastrof för Italien och för Europa
Rolf Gustavsson, SvD 8 april 2012

Yes, Mussolini pulled off a 20pc cut in wages in the late 1920s.
How can a democracy bring about such cuts in private sector wages without use of police coercion?
Portugal, Italy, and Spain need an "internal devaluation" of around 20pc
to claw back competitiveness within EMU. This means draconian wage cuts for year after year.
Ambrose Evans-Pritchard, 5 April 2012

You can erode real wages through inflation, but it is nigh impossible to cut them in absolute terms.
They are famously "sticky", as Keynes warned in the 1920s. Call it cultural resistance if you want, or human psychology, or common sense.

The Baltic states have done so in very particular circumstances, but mostly with devastating falls in GDP (26pc top to bottom in Latvia, and some have the gall to cite Latvia as a success story). Such economic contractions across Club Med as a whole would be large enough in aggregate to tip the whole eurozone into catastrophe.

The combined public and private debt burden in Spain, Italy, and Portugal is much larger as a share of GDP than in Estonia, and even Latvia.

The Federal Reserve Bank of San Francisco has an essay on its website showing that US wages in the industries in most trouble have scarcely dropped at all since the onset of the Great Recession - despite economic - even though the country has one of the most flexible labour markets in the world.

Hur skall Portugal, Grekland och Spanien kunna pressa ned lönekostnaderna så att de kan konkurrera med tyska fabriker?
Klarar de politiska systemen de påfrestningar som skapas när var fjärde person är arbetslös?
Jens Henriksson, kolumn SvD Näringsliv, 4 april 2012

Förr gick det att devalvera sig till konkurrenskraft. Mer euron är den vägen stängd.
Hur högt måste då arbetslösheten stiga för att löner skall kunna omförhandlas?

Och klarar de politiska systemen de påfrestningar som skapas när var fjärde person är arbetslös?

Jens Henriksson född 1967, är sedan 2010 VD på Stockholmsbörsen. Henriksson har tidigare arbetat på Finansdepartementet, bland annat som statssekreterare 2002-2006

Eurokrisen i ett ord: 23.6
Den 17 mars skrev jag på denna blog att euron redan har kollapsat men att vi av någon konstig anledning inte märkt det.
Vi har förblindade undvikit att se det uppenbart orimliga i att flera länder i Europa har en arbetslöshet runt 20 procent, med ungdomsarbetslösheten 25-40 procent.
Rolf Englund blog 3 april 2012

Eurokrisen, fisksoppan och elitens olidliga dumhet och
varför en extern devalvering är bättre än en intern
Rolf Englund blog 5 april 2012

Tyskarna gick in i EMU med en övervärderad kurs
Efter återföreningsbubblan som lämnade dem med en svag ekonomi i ett halvt decennium.
De arbetade långsamt tillbaka konkurrenskraften den hårda vägen, genom att pressa löner och driver upp produktiviteten.
Det är helt förståeligt att de nu tror att Club Med kan och bör göra samma sak.
De är helt fel, naturligtvis, eftersom Tyskland kunde sänka relativlöner under
a) en global boom, b) mot andra EMU-stater som inflaterade C) och med räntor som var låga även under de svåra åren.
Ingen av dessa faktorer gäller Italien eller Spanien nu.
Ambrose Evans-Pritchard, 2 December 2011

The Germans entered EMU at an overvalued rate
after the Reunification bubble, leaving them in semi-slump for half a decade.
They slowly clawed back competitiveness the hard way, by squeezing wages and driving up productivity.
It is entirely understandable that they now think Club Med can and should do the same.
They are profoundly wrong, of course, because Germany was able to lower relative wages during
a) a global boom, b) against other EMU states that were inflating c) and with benchmark borrowing cost that stayed low even during the dog days.
None of these factors apply to Italy or Spain now.
Ambrose Evans-Pritchard, December 2nd, 2011

Nouriel Roubini: markets are “schizophrenic” they cannot decide whether to reward or punish countries such as
Spain and Italy for their austerity plans. “Without growth, the socio-political backlash will become overwhelming for some governments.”
The euro needs to sink to parity with the US dollar in order to restore Europe’s peripheral economies to growth
CNBC 30 March 2012

Regaining competitiveness is hard through only “internal devaluations” associated with tight fiscal policy.
Moreover, the regional economic environment is not enabling, as all countries in Europe are trying to reduce their budget deficits at the same time.
It’s hard to grow when both you and your trading partners are cutting consumption too.
Andrew Bosomworth, Pimco January 2011

Hary Flam vill ha lönesänkningar i krisländerna
"Eurokrisen är inte över trots skärpta budgetregler.
Det framkom på en ekonomisk debatt i Europahuset i Stockholm på fredagen"
Europaportalen 23 mars 2012

Christian Danielsson, vice generalsekreterare i EU-kommissionen, pekade på att när den ekonomiska krisen slog till mot EU-länder 2008 var det uppenbart att regelverket som skulle hantera krisen var helt otillräckligt.

- Som det ser ut nu har jag ingen anledning att tro annat än att medlemsländerna kommer att gå in i detta fullt ut och med kraft, sade Christian Danielsson, som tidigare varit Sveriges EU-ambassadör i Bryssel.

Förra gången det var ekonomisk kris bröt Tyskland och Frankrike mot regeln att inte ha större budgetunderskott än tre procent men pressade igenom regellättnader 2003 för att slippa undan. Frågan är hur det blir denna gång för Tyskland och Frankrike när EU-reglerna blivit betydligt tuffare.

– Det kommer vi att se inom en inte allt för lång framtid, sade Christian Danielsson till publikens muntra skratt.

Först ut i debatten var den moderate Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark som sade sig vara rätt optimistisk när det gäller vägen ur krisen.

Ekonomiprofessor Harry Flam: Det är ett fruktansvärt dilemma att de åtgärder som krävs för att få ner skuldbördan och få budgetbalans kommer att försämra konjunkturen i Europa.

– De måste få tillbaka konkurrenskraften. Det innebär att de måste ha lägre /ökning av / priser och löner än andra länder.
Är det så att man inte kan hålla tillbaka successivt i tio år, som Tyskland har gjort, då måste man sänka dem, sade Harry Flam.

Som Calmfors utvecklar, är huvudproblemet nu att krisländerna tvingas strama åt finanspolitiken i ett läge då deras konkurrenskraft
gör det svårt att kompensera inhemskt efterfrågebortfall med ökad export och ökad produktion i den importkonkurrerande industrin.
Det stålbad som nu inletts och kommer att pågå i många år kommer att leda till gigantiska sociala och ekonomiska kostnader
och möjligen till politiska reaktioner som hotar hela det europeiska projektet.
Nils Lundgren, 13 mars 2012

Rolf Englund: Bekymret är hur långt stålbad villaägare, väljare och regering klarar. Det är den fråga många inom och utom landet ställer sig.
Anne Wibble: Självklart kommer vi att klara det eftersom vi måste klara det.
Nationalekonomiska Förenigen, januari 1992

Räntefallen i Sydeuropa och Irland när euron infördes kan ses som en gigantisk asymmetrisk störning som stimulerade till överbelåning.

I Grekland och Portugal skuldsatte sig offentlig sektor för mycket.
I Irland och Spanien gjorde privat sektor det, vilket skapade en fastighetsprisbubbla som, när den sprack, kraftigt försämrade de offentliga finanserna även där.

I alla fyra länderna, liksom i Italien, steg löner och priser fram till 2008 så mycket att den internationella konkurrenskraften gick förlorad.

Problemet med budgetnedskärningarna i krisländerna är att de samtidigt minskar BNP och därmed också skatteintäkterna.
Om krisländernas finanspolitiska åtstramningar väsentligt ska minska budgetunderskotten, måste ekonomierna samtidigt växa.
Men det kräver reala deprecieringar som återställer konkurrenskraften.
Lars Calmfors, kolumn DN 13 mars 2012

Euroländerna har inga växelkurser som kan förändras mot varandra. Det finns då endast två sätt att göra en real depreciering på.
Krisländerna måste antingen sänka sina lönekostnader i förhållande till övriga euroområdet eller öka sin produktivitet mer. Italien har i stället ökat sina produktionskostnader relativt de andra euroländerna.

Eurosamarbetet kommer förmodligen att fungera bättre i framtiden.
Men det förutsätter förstås att valutaunionen överlever den akuta krisen.

För det krävs nominella lönesänkningar i krisländerna
Annars riskerar kraven på finanspolitiska åtstramningar och på ytterligare räddningsinsatser att bli så stora att de inte kan hanteras politiskt.

Men det är mycket svårare att få acceptans för att sänka reallöner på detta sätt än genom en valutadepreciering.

”Situationen i euroområdet har fått utvecklas till en sådan djup kris att inga enkla lösningar längre finns att tillgå”,
skriver åtta tunga ekonomiska ekonomer i den årliga EEAG-rapporten.
Krisländerna måste ta ner prisnivån i landet så att varor och tjänster blir konkurrenskraftiga. Och därmed få i gång en tillväxt.
Det finns två sätt att göra det på.
– Antingen genom att lämna euron och devalvera eller genom kraftiga fall i löner och priser, sade John Hassler
Leif Petersen, SvD Näringsliv 7 mars 2012

Greece suffers from both heavy indebtedness and a lack of competitiveness. Attempts to cut back on the debt by austerity alone will deliver misery alone. Only measured austerity combined with economic growth offers a way out. But while Greece is so uncompetitive it is difficult to see where growth will come from.

The solution offered by Germany and its allies is that austerity will lead to an internal devaluation, i.e. deflation, which would enable Greece gradually to regain competitiveness.

The greatest threat to the euro is that Greece will make a success of default and devaluation.
Suppose that once the new drachma has fallen by 30pc to 50pc, Greece begins to show signs of growth.
How would it then be possible to persuade the electorate of Spain, Portugal, Italy, and even Ireland, that there is no alternative to years of misery?
It is all very well building firewalls to stop financial contagion, but how do you build firewalls around the voters?
Roger Bootle, Daily Telegraph 26 February 2012

Risken är stor att det nya räddningspaketet också bygger på alltför optimistiska antaganden,
och att Greklands skulder så småningom måste skrivas av helt
Medelhavsländerna kan inte klara sin skuldkris om de inte lyckas med konststycket att spara och veva i gång tillväxten samtidigt
Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, DI 22 februari 2012

"events have a habit of demolishing dreams" - Portugal, internal devaluation
Greece’s unemployment bomb has detonated.
Ambrose Evans-Pritchard, 19 Feb 2012

After a deceptive calm, the surge in job losses since last summer is shocking even for those who never believed that combined fiscal and monetary contraction could possibly lead to any result other than ruin.

A variant of this lies in store for Portugal as its "internal devaluation" starts in earnest.
The young Schumpeterians in charge of the Portuguese economy insist otherwise - cocksure that shock therapy will triumph without the cushion of debt relief and devaluation
- but events have a habit of demolishing dreams.

Det som Tyskland fruktar, dvs. en kraftig förlust av konkurrenskraft mot södra euroområdet, är nödvändig för att komma ur eurokrisen.
Detta är inte en olycklig biprodukt utan själva syftet med den nu förda politiken,
som ju går ut på att sänka offentliga utgifter och höja skatter så att skyhög arbetslöshet och företagskonkurser tvingar fram fallande löner
Det är det man menar med uttrycket ”interndevalvering”
Nils Lundgren, 22:e januari 2012

Alla vet att Grekland, Italien, Spanien och Portugal måste förbättra sin konkurrenskraft mot Tyskland och Nordvästeuropa. Eftersom de inte har någon egen valuta som kan falla, måste detta ske genom att de klarar att hålla en lägre pris- och lönestegringstakt än framför allt Tyskland under många år, dvs. tysk industri måste förlora konkurrenskraft mot dem.

Detta är inte en olycklig biprodukt utan själva syftet med den nu förda politiken, som ju går ut på att sänka offentliga utgifter och höja skatter så att skyhög arbetslöshet och företagskonkurser tvingar fram fallande löner (och fallande priser på inhemska non-tradeables som turisttjänster).

Det är det man menar med uttrycket ”interndevalvering” som är en samhällsekonomiskt och socialt enormt kostsam metod att återställa balansen i en ekonomi.

Hur skall Portugal, Grekland och Spanien kunna pressa ned lönekostnaderna
så att de kan konkurrera med tyska fabriker?
Klarar de politiska systemen de påfrestningar som skapas när var fjärde person är arbetslös?
Jens Henriksson, kolumn SvD Näringsliv, 4 april 2012

What Greece has in essence committed itself to is an internal devaluation lasting years, if not decades into the future.
There is no discernible end to the austerity
Greece also faces a massive hit to nominal wages and living standards as it seeks to impose competitiveness
There is not a hope of Greece growing its way back to debt sustainability while still in the euro.
Jeremy Warner, 13 Feb 2012

Quantifying Eurozone Imbalances and
the Internal Devaluation of Greece and Spain
Claus Vistesen

Could the West simply start saving and paying back its debt?
If too many debtors pursued this path at the same time, the ensuing reduction in consumption would lead to lower growth, higher unemployment, and correspondingly less income,
making it more difficult for other debtors to save and pay back.
This phenomenon, described by Irving Fisher in 1933 in The Debt-Deflation Theory of Great Depressions, can result in a deep and long recession,
combined with falling prices (deflation).
David Rhodes and Daniel Stelter, via John Mauldin, January 2012

A new report released by the European Commission late last week
underlines the devastating consequences of the financial crisis on youth employment,
and acknowledged the difficulty in implementing policies to alleviate this crisis as the European Union focuses on austerity.
The Wall Street Journal, 19 December 2011

“Young people remain the hardest hit by the crisis and its aftermath,” says the report, and the faltering recovery is expected to make things worse.

“In short, income shocks may prove permanent and income losses at the bottom of the distribution can be persistent.”

Brussels – Against the backdrop of Europe’s persistent jobless youth rate of 21%, the Commission is pleading for Member States, workers’ representatives and business to join forces and take decisive action to tackle youth unemployment. The new ‘Youth Opportunities Initiative’, adopted by the Commission today,

“The Youth Opportunities Initiative – President of the European Commission José Manuel Barroso said – shows young people across Europe that we are attentive to their situation.
IEWY News, december 2011

Mr László Andor, EU Commissioner for Employment, Social Affairs and Inclusion stressed the urgency to tackle the youth jobless rate saying: “The current situation for young people in many EU countries today is becoming dramatic. Without decisive action at EU and national level we risk losing this generation with a heavy economic and social cost”. Underlining that estimates show that the burden on society of current youth unemployment levels is about €2bn each week, or just over 1% of EU-27 GDP, the Commissioner added: “The current trend cannot continue, we must give young people hope. They are our future.”

Recent events have given us a dramatic demonstration of
the reality of nominal wage stickiness.
Despite crushing unemployment, wages in Ireland and Latvia have come down only slightly
— but Iceland, by letting its currency devalue, achieved a quick 30 percent fall in wages relative to the euro zone.
Paul Krugman. December 24, 2011

The compact will not resolve today’s troubles.
The package dwells too much on austerity, and too little on growth.
If in the coming years elected governments that impose austerity stir up civil unrest,
outside enforcers in the EU will before long become a target for popular rage.
The Economist print, Dec 17th 2011

Euro
As I keep pointing out, there are no easy choices left.
Some countries must choose between difficult and very bad, and others are faced with either disaster or calamity.
John Mauldin, 12-31-2011

Greece simply gets to choose what it wants to be the cause of a depression. Long and slow or fast and deep? Choose wisely.

Även om man, på något sätt, skulle kunna ta hand om medlemsländernas skulder så återstår arbetslöshet och stagnation förorsakat av felaktigt kostnadsläge.

Att klara det genom nominella lönesänkningar, Ådals-metoden, kallas på fint språk för Interndevalvering, är inte praktikabelt.

Felet är att eurozonens ledare inte vill inse att allt var fel från början. De vill inte inse att tanken, att ha en gemsam valuta för Tyskland och Grekland, Finland och Cypern, var och är en felaktig tanke.

Allt var fel från början, precis som kommunismen.
- Om bara inte Stalin hade kommit...
- Om bara inte Grekland hade misskött sin ekonomi..

nejtillemu.com

Interndevalvering (Ådals-metoden)