|
- Det kan finnas fördelar för Sverige att inte delta i EMU vid en ekonomisk kris.
Det sa finansminister Anders Borg till Nyhetsbyrån Direkt på lördagen efter ekofinmötet i Berlin.
Han utvecklade sin syn från fredagen, då han sa att Sverige inte bör ha någon brådska att gå med i EMU eftersom det varken finns tydliga ekonomiska eller politiska kostnader.
DI/Direkt 2007-04-22
I Ekots lördagsintervju sa utrikesminister Carl Bildt att Anders Borg har fel i att Sverige inte har förlorat politiskt inflytande i EU.
"Sen finns en politisk kostnad som innebär att vi inte fullt ut tillhör kärnan i det europeiska samarbete. Man kan diskutera hur hög den kostnaden är", sa Carl Bildt.
I Berlin svarade Anders Borg att det är han som bör veta bäst eftersom euro-frågor förekommer mer på finansministermöten än på utrikesministermöten.
- Sverige är en likvärdig partner när finansministrarna diskuterar icke euro-frågor, sa han.
Sverige tillhör de mest aktiva länderna.
"När det gäller frågor som är kopplade till ECB är vårt inflytande begränsat. Och så ska det vara. Om vi inte är med ska vi inte fatta beslut som rör deras monetära system. Det vore som om de skulle ha inflytande hur vi skötte penningpolitiken", sa han.
Snabbkurs - de viktigaste argumenten om EMU
– Det har inte varit någon avgörande ekonomisk nackdel för Sverige att stå utanför, det kan inte jag se.
Det är inte heller så att ekonomin växer bara för att valutan heter euro.
Anders Borg, Ekot 21/4 2007
För fem år sedan sa professor Lars Calmfors i en utredning att det inte fanns några ekonomiska vinster med euron. Helt rätt, tycker Anders Borg numera.
– Nu kan jag fem år senare konstatera att på en punkt är det uppenbart att Calmfors-utredningen hade mer rätt än vad jag kanske trodde. Det är att den ekonomiska vinsten av valutaunionen är, för svensk del, har det inte varit någon stor kostnad att stå utanför.
I eurodebatten har många sagt att det är de politiska vinsterna, inte de ekonomiska som är det viktiga med euron. Men inte ens det tycker Anders Borg stämmer i dag.
– Sen kom det en utredning i slutet på förra året som Lars Calmfors och andra forskare på handelshögskolan hade gjort. Där de tyckte sig se större effekt än vad de hade trott när det gällde handelsutbytet mellan euroländerna ökade snabbare än mellan de länder som inte är med i euron.
Carl Bildt oense med Anders Borg, Ekot 21/4 2007
Finansminister Anders Borg sade till de svenska journalisterna på plats
att regeringen inte har för avsikt att söka medlemskap i valutaunionen EMU.
Dina Pengar/TT 10/10 2006
I Ekonomisk Debatt nr 7 2003 argumenterar
Anders Borg för att finanspolitiken bör ges en tydligare
institutionell ram. Han förundras också över svenska ekonomers
keynesfobi
Martin Flodén, Ekonomisk Debatt nr 1/2004
I den debatt som föregick EMU-omröstningen diskuterades finanspolitikens framtida stabiliseringspolitiska roll. Diskussionen utgick vanligen från att finanspolitiken vid en övergång till euron borde överta det ansvar för stabiliseringspolitiken som penningpolitiken för närvarande har.
Trots utgången av EMU-omröstningen lever debatten vidare. I Ekonomisk Debatt nr 7 2003 argumenterar Anders Borg för att finanspolitiken bör ges en tydligare institutionell ram. Han förundras också över svenska ekonomers keynesfobi och anser att finanspolitiken kan användas mer aktivt även i en regim med flytande växelkurser.
Moderaternas tidigare budgetalternativ medförde
orättvisa skattesänkningar och försvagade statsfinanser.
50
procent av skattesänkningarna tillföll den tiondel av befolkningen
som har de högsta inkomsterna. Det visar utvärderingar som
moderaterna låtit göra av sina egna förslag. För att ge
partiets ekonomiska politik en högre trovärdighet sker nu en
kursomläggning.
Fredrik
Reinfeldt, ekonomiske talesmannen Mikael Odenberg och
chefsekonomen Anders
Borg DN Debatt 4/3 2004
Den budget som partiet nu presenterar, som ett alternativ till regeringens, håller inte.
Dåvarande riksdagsmannen (m)Tom Heyman, 15/6 2002
De statliga utgifterna är avsevärt större i vårt förslag än i regerningsförslaget och detta, i kombination med krav på omfattande skattesänkningar, leder inte till förbättrade statsfinanser och en minskad statsskuld. Om det moderata budgetalternativet skulle genomföras kommer vi, på samma sätt som den tidigare regeringen, åter att hamna i en situation med gigantiska budgetunderskott. Detta är knappast en ansvarsfull politik.
Sammanfattningsvis finner jag tyvärr att Moderata Samlingspartiet inte längre uppfyller mina krav på ett konsekvent, rakryggat och idéburet konservativt parti. Jag önskar därför i fortsättningen inte vara medlem i partiet.
Göteborg den 15 juni 2002
Tom Heyman
Skattesänkningar utlovas till de lägst avlönade. Statsfinanserna skall stärkas bland annat genom att ersättningen sänks för arbetslösa - till 70 procent - och förtidspensionärer. Det skriver partiledaren Fredrik Reinfeldt, ekonomiske talesmannen Mikael Odenberg och chefsekonomen Anders Borg.
Fromlet tillstår inga samband mellan Tysklands negativa
utveckling och euron och det gör inte heller Anders B Borg i sitt
genmäle.
Margit Gennser SvD Brännpunkt 29/6 2003
Margit Gennser, ordförande i Medborgare
mot EMU, anklagar ECB och euron för lågkonjunkturen i
Europa.
Det finns naturligtvis kostnader förknippade med att
införa euron, till exempel att ECB:s räntebeslut kommer att baseras
på prisutsikterna i hela området snarare än i Sverige, men
...
Anders Borg SvD Brännpunkt 27/6 2003
Sedan 2001 har ECB sänkt styrräntan från 4,75 till 2,5 procent. Samtidigt har inflationen legat några tiondelar över 2 procent och de flesta prognosmakare tror att den kommer att ligga kvar på denna nivå också 2003 och 2004. Om ECB hade, som Gennser påstår, fört en för stram politik skulle inflationen varit påtagligt lägre. Detta väcker frågor om inte Gennser egentligen anser att ECB borde ha övergett sitt prisstabilitetsmål? Det är förvånande att en marknadsliberal som Margit Gennser argumenterar på ett sätt som för tankarna till 1970-talets keynesianser. Har Medborgare mot EMU bildat en allians med Medborgare för högre inflation?
Debatten inför folkomröstningen måste ta sin utgångspunkt i huruvida euron är bra för Sverige.
Euron minskar riskerna för att kraftiga kronrörelser ska skapa osäkerhet och förstärka konjunkturrörelser och underlättar exporten till euroområdet.
Det finns naturligtvis kostnader förknippade med att införa euron, till exempel att ECB:s räntebeslut kommer att baseras på prisutsikterna i hela området snarare än i Sverige, men jag är övertygad om att när alla plus och minus summerats så är det en fördel att delta fullt ut i det europeiska samarbetet.
