nejtillemu.com


Opinionsundersökningar

Ja-politikerna och deras rådgivare och mediastrateger kliar sina huvuden. Deras opinionsanalytiker bläddrar desperat i sina trendmätningar, utan att hitta något svar.
Nej-politikerna ler förnöjt och lutar sig bakåt, även om inte de heller förstår vad som händer.
(Henrik Brors, DN 2/7 2003)

"Vet du varför jag tror att nej-sägarna leder? För att folk uppfattar att nej-sägarna arbetar ideellt."
(Inge Oskarsson, Anarkister för EMU, citerad i DI 3/7 2003

Svenskarna är allt mer positiva till EU,
enligt en ny mätning från EU:s opinionsinstitut Europabarometern
Toppar gör Rumänien (57 procent positiva) och Bulgarien (55 procent).
Text-TV och Europaportalen 14 maj 2014


Med drygt två månader kvar till Europaparlamentsvalet den 25 maj
DN/Ipsos första väljarundersökning inför valet.
Endast 18 procent av väljarna tycker att utvecklingen inom EU går åt rätt håll.
Samtidigt är andelen som anser att utvecklingen går i fel riktning dubbelt så stor, 38 procent.
DN 10 mars 2014

Full text


79 procent av de moderata väljarna är emot euron
SCB 2012-12-12

Moderaterna och EMU


SCB: "Minskat motstånd mot euron"
11 december 2013, nice chart

Full text

Many in Europe are losing faith in the EU project.
In just the last 12 months, support for the European Union has plummeted on the Continent.
Furthermore, many have lost faith in their elected representatives.
Only in Germany do people still view the EU favorably, and the split with the rest of Europe is widening.
Der Spiegel, 14 May 2013


What is interesting is the reaction of Swedish establishment.
Despite the disastrous consequences of the Currency Union, the elites by and large still support Sweden joining the Euro! Parties currently representing 75% of the seats in parliament officially still support Sweden joining the Euro (S, M, FP, KD).
Strikingly, no Swedish political party has changed its position on the Euro following the Eurozone economic meltdown.
Super-Economy, Kurdish-Swedish perspectives on the American Economy blog, 9 May 2013

Opposition to the Euro is still portrayed as “populism”.
Sweden’s Europe-minister Birgitta Ohlsson describes opposition to the Euro as driven by “fear”. Political scientists Sören Holmberg argues that opposition to the EU among the public is due to Swedes being ”opportunistic” and temporarily laying guilt (“skuld”) for the bad times the on the EU.

Full text


Bara nio procent av svenskarna vill ha euron som valuta
Sören Holmberg, professor i statskunskap, ser den ekonomiska krisen i EU som orsak till det fallande stödet.
Förtroendet för både EU och euron sjunker.
DN/TT 6 maj 2013

Svenskarnas stöd för euron är det lägsta sedan SOM-institutet i Göteborg startade sina mätningar.

Endast 42 procent är för det svenska medlemskapet. 2010 var siffran 53 procent, rapporterar Ekot i SR.

Full text

Kommentar av Rolf Englund:
Det konstiga är väl snarast att nio procent, med folkpartisterna Birgitta Ohlsson och Carl B Hamilton i spetsen,
fortfarande tycker euron verkar vara en bra idé som vi i Sverige bör ansluta oss till.
Man kommer ihåg att i stort sett hela etablissemanget, med Bildt och Persson i spetsen,
var för euron vid folkomröstningen år 2003
Dock icke folkmajoriteten.


Public confidence in the European Union has fallen to historically low levels in the six biggest EU countries,
raising fundamental questions about its democratic legitimacy
Guardian 24 april 2013

Figures from Eurobarometer, the EU's polling organisation, analysed by the European Council on Foreign Relations (ECFR), a thinktank, show a vertiginous decline in trust in the EU in countries such as Spain, Germany and Italy that are historically very pro-European.

Full text

Eurobarometer

European Council on Foreign Relations (ECFR)


Rekordlågt stöd för euron
82 procent av kvinnorna och 83 procent av männen skulle rösta nej i en folkomröstning
SCB 2012-12-12

Om det hade varit en folkomröstning om euron i november 2012 skulle 82 procent rösta nej och 10 procent skulle rösta ja.
8 procent uppger att de inte vet

Av dem som i maj 2012 svarade att de skulle rösta ja till euron är det 52 procent som står fast vid detta medan 37 procent nu i november 2012 skulle rösta nej.

Bland dem som skulle ha röstat nej i maj skulle 95 procent fortfarande rösta nej

Både bland kvinnor och män har andelen ja minskat och andelen nej ökat sedan maj 2012. Förändringarna är statistiskt säkerställda.

Full text

Början på sidan


Bankunionen
För svensk smak är idéerna alltför långtgående. De skulle leda till minskad nationell makt över budget- och finanspolitiken
och på lång sikt ett slags gemensamt finansdepartement och gemensam budget för euroländerna.
- Det görs utan att vara vare sig färdigdiskuterat eller förankrat, sade statsminister Fredrik Reinfeldt efter ett samråd med riksdagens EU-nämnd.
SvD Näringsliv 12-12-12 via Rolf Englund blog


Sören Holmberg
Inte fler än en av tio svenskar skulle i dag säga ja till svenskt euromedlemskap
Ekot 10 maj 2012

Undersökningen som gjordes i höstas visar att stödet för svenskt euromedlemskap bara är 12 procent.
Andelen tillfrågade som säger nej är 54 procent, vilket är en scenförändring eftersom det bara är tre år sedan antalet som sade ja till euron var högre än de som sade nej.

Eftersom undersökningen är gjord förra året och EU:s skuldkris fortsätter finns det anledning att ställa frågan om stödet för euron just nu är ännu lägre.
– Som det är nu, om någon mätte med våra frågor så skulle jag tro att det skulle vara ännu svagare stöd för euron.
Men nu är den så jätterekordlåg så det är svårt att komma lägre, säger professor Sören Holmberg.

Full text


Bör alla avgå? Hur skall eurons Ja-sägare hanera sin besvikelse
Rolf Englund 7 maj 2012


Regeringen bör utlysa nyval
Regeringen, liksom S-ledaren, är för ett svenskt medlemskap i EMU
Den uppfattningen delas av runt tio procent av det svenska folket
Rolf Englund 12 maj 2012


Ingenstans vinner man längre röster på att värva för Europa som allas vår framtid.
Den verktygslåda som Europas politiska klass besitter är oroväckande tom: i den finns numera mycket litet av verktyg, av pengar eller idéer, och ingen kompass.
Richard Swartz, kolumn DN 12 maj 2012

I stället vill man i morgon, helst i dag, omförhandla vad man enades om igår. Men det är dekadens.

Mindre sparande och mer tillväxt är det nya mottot. Men varifrån skulle pengarna komma?

Full text

Freden

Början på sidan


SEB:s senaste Företagarpanel
Bara 26 procent av svenska små och medelstora företag vill att Sverige inför euron,
hela 55 procent är emot. 19 procent har i dagsläget ingen uppfattning.
SvD Näringsliv 7 mars 2012

Full text


SCB:
Om det hade varit folkomröstning i dag hade cirka 80 procent röstat nej till euron.
Bara 11 procent skulle röstat ja till euron.
Ekot 13 december 2011

Omkring 8 procent uppger att de inte vet hur de skulle rösta.

Fler siffror om eurosympatierna på SCB:s sajt

Full text hos Ekot


Skop:s novembermätning
Färre än var tionde svensk tycker att Sverige ska gå med i EMU
Euroförespråkaren Carl B Hamilton (FP) är inte överraskad
DN/TT, 7 december 2011


A weekend poll indicates that 50% of the German people want the Deutsche mark back.
Wolfgang Münchau, FT 2 October 2011


Denmark’s central Governor Nils Bernstein has said he supports joining the currency.
“The next euro referendum shouldn’t be held until it’s clear that the answer will be yes, because otherwise it’ll be a long time before one can hold another vote on the matter,”
Bernstein said yesterday in an interview.
Bloomberg 21 June 2011

Danish opposition to joining the euro rose to a record high as the currency bloc’s debt crisis made voters favor the krone, according to a poll published by Danske Bank A/S.

Full text


Om en folkomröstning om euron hade hållits i maj i år skulle cirka
64 procent av svenskarna ha röstat nej och bara 24 procent skulle ha röstat ja.
Cirka 12 procent uppger att de är osäkra, enligt SCB
SvD 15 juni 2011

Full text

Pressmeddelande SCB

Top of page


Annie Johansson (C) ångrar ett politiskt beslut:
att hon röstade nej till att byta krona mot euro 2003.

Mars 2009, citerat på Rolf Englund blog 18 juni 2011

I slutet av nästa mandatperiod hoppas hon att svenskarna, på nytt, ska få säga sitt i EMU-frågan.

– Fler och fler är ju positiva till EU och EMU.


Varför ingen har skrivit en avslöjande insiderskildring från Ja till euro-kampanjen 2003,
måste vara ett av de största mysterierna i svensk politik.

Katrine Kielos, Fokus, 27 maj 2011


"Eurokrisen ökar klyftan mellan folk och eliter"
Lissabonfördraget innebar ännu ett steg mot mer EU, som stora opinioner inte önskade sig
SvD-ledare 25 maj 2011


I dagens SvD skriver Claes Arvidsson om krisen i eurozonen och vrider händerna i ångest
I förbigående säger Arvidsson att det inte går att skylla på euron.
Ett sådant påstående är politiskt korrekt och anses därför inte behöva analyseras och ledas i bevis av ledarskribenter.
Och visst är det politiskt korrekt. Problemet är att det är ekonomiskt och statsvetenskapligt inkorrekt.
Nils Lundgren på ain blog "My correct views on everything", 25 maj 2011

Full text

Top of page


Det allmänna stödet för EU förblev intakt, även om stödet för euron störtdök, utropar Sieps som en regeringens Bagdad Bob
Sieps var en gång en förhållandevis aktad organisation med viss akademisk prägel
Nu är budskapen mer i Gunnar Hökmarks anda
Rolf Englund blog 25 maj 2011

Början på sidan


SOM-institutet har funnit att svenska folkets stöd för EU-medlemskapet är rekordhögt (53%), medan stödet för euron har rasat till den lägst nivån någonsin.
17 maj 2011

Läs rapporten här


Stödet för euron sjunker kraftigt hos Sveriges småföretagare
Det visar en rapport som SEB presenterar i dag
SvD Näringsliv 4 april 2011

Skuldkriserna i Europa är djupa och gör avtryck även bland svenska småföretagare. Länge har de varit en av de mest eurovänliga grupperna, men nu har stödet för att införa euro som valuta sjunkit kraftigt.

Sedan 2007 har SEB en gång i halvåret frågat små och medelstora företag om deras inställning till euron

Vid starten svarade över 60 procent att de var positiva till euron och under följande tre år låg stödet också på en hög nivå.

Men vinden har vänt: i dag är bara 43 procent av småföretagarna positiva medan motståndet har växt till 39 procent

Full text

Top of page


SCB:s undersökning om EU- och EMU-sympatierna.
28,9 procent uppgav att de skulle rösta ja till euron om det var folkomröstning i november,
medan 58,2 procent uppgav att de skulle rösta nej.
e24 14/12 2010

Början på sidan


Euro "a bad thing" for the economy say majority of French, Germans and Spaniards
EUobserver reports that a fresh survey, conducted by the German Marshall Fund of the United States, has shown that
60 percent of the French, and more than half of German, Spanish and Portuguese respondents said that the euro was "a bad thing for their economy".
The only exception was Romania, where 54 percent of respondents are in favour of the common currency.
Open Europe press summary: 16 September 2010

Outside the eurozone, 83 percent of the British, 53 percent of Poles and 42 percent of Bulgarians thought that using the euro would be bad for the domestic economy.

Aldrig tidigare har så många varit emot ett svenskt medlemskap i valutaunionen
Om det hade varit folkomröstning om euron i maj i år skulle
28 procent röstat ja och
cirka 60 procent skulle röstat nej.

Omkring 12 procent uppger att de inte vet hur de skulle rösta, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Ekot 15 juni 2010

Inget politiskt parti har längre en majoritet av sympatisörer som är för euron.

I Folkpartiet är 48,5 procent mot och 40,1 procent för euron.
I Moderaterna är 47,9 mot och 39,9 för.
I de övriga partierna är skillnaderna betydligt större.

Folkpartiets ekonomisk-politiske talesman Carl B Hamilton är inte förvånad över att stödet för euron är rekordlågt och pekar på den pågående skuldkrisen i EU.
– Rapporteringen har handlat om att det är eurons fel när det egentligen är Greklands, Portugals, Spaniens och Irlands, säger han.
– Problemet är att de länderna fört en slapp finanspolitik eller tillåtit en prisbubbla växa upp i fastighetsbranschen.

Full text hos Ekot

Början på sidan


Bara var fjärde svensk vill införa euron
Om det vore folkomröstning om euron i dag skulle
61 procent rösta nej och
25 procent ja.
För ett år sedan var siffrorna 44 respektive 47 procent.
DI 2010-06-03

RE: Det betyder att 14 procent vet ej.

"Euron skulle ge en ökad utrikeshandel, och det är ju en av grundpelarna för det svenska välståndet. Så näringslivet tjänar entydigt på ett euromedlemskap, om man ser frågan lite mera långsiktigt", säger Carl B Hamilton

Full text


Sex av tio skulle rösta nej, 29 procent skulle rösta ja, elva procent vet ej.pdf
Novus/TV4 17/5 2010


Vad tycker du?
Bör Sverige införa euron?
Ekot april 2010

Läs och rösta här


Om en folkomröstning om att ersätta kronan med euron skulle hållas i dag skulle
55 procent av svenskarna rösta nej, 37 procent skulle rösta ja och 8 procent vet inte hur de skulle rösta.
Det framgår av en opinionsundersökning som Demoskop gjort på uppdrag av SEB.
Privata Affärr/Direkt 9/4 2010

Början på sidan


I SCB:s senaste mätning av eurosympatier i november 2009 skulle 44 procent ha röstat ja och 42 röstat nej till euron.

Full text

Fredrik Reinfeldt anger två villkor för att han ska lova en folkomröstning.
Sydsvenskan 3 april 2010
För det första ska det finnas en stadig folkopinion för euron.

Början på sidan


50 procent av de tillfrågade skulle rösta nej till ett svenskt medlemskap i EMU om det var omröstning i dag.
39 procent vill ha euron som ny valuta medan
11 procent är tveksamma.
Det visar en Sifo-undersökning som Agenda har låtit göra.
Rapport 28/2 2010

När Sifo ställde samma fråga i april förra året såg det helt annorlunda ut. Då var majoriteten för en ny valuta, med 47 procent ja-röster mot 45 procent nej-röster.

När det var folkomröstning i september 2003 röstade 56,1 procent nej, medan 41,8 procent sade ja till euron.

Full text hos Rapport

Debatt i Agenda mellan Jan Björklund och Lars Ohly

Är det en befogad oro som svenska folket verkar känna?

– Inte alls, det finns det ingen anledning till. Men många kopplar nog ihop det som hänt i Grekland med euron och att det går bra för Sverige som står utanför. Men det har ingenting med euron att göra.
Folkpartiets EU-parlamentariker och tillika euroförespråkare, Olle Schmidt Europaportalen / 2010-03-01

Början på sidan


För första gången på sju år är fler svenskar för än emot att Sverige ska ingå i eurosamarbetet.
Sverige har sannolikt tjänat på att stå utanför under de 10 år som gått sedan eurosamarbetet började.
SCB/Ekot 15/1 2009

Det är fortfarande jämnt mellan sympatier och antipatier. Om det vore folkomröstning i dag skulle 44 procent rösta ja och 42 procent rösta nej

Den svenska ekonomiska krisen hade förmodligen varit värre om Sverige redan haft euron. Sverige har sannolikt tjänat på att stå utanför under de 10 år som gått sedan eurosamarbetet började.

säger Carl Hammer, valutastrateg på banken SEB.

Full text

Det kommer aldrig att bli möjligt att göra någon entydig nyttokalkyl som visar att Sverige gör en nettovinst på att gå med.
Lars Calmfors 2009

Grekland


SCB december 2006:
Vid en folkomröstning om euron i november 2006 skulle ca 51 procent rösta nej och ca 35 procent rösta ja.

Kommentar av Rolf Englund:
51/86 = 59 %, nästan 60/40, således.

Från maj 2006 har skillnaden mellan ja och nej ökat från 11 procentenheter till 17 procentenheter.

Klicka på grafen för att läsa mer


EMU-opinionen: TEMO:s samt övriga undersökningsföretags publicerade mätningar

"ja-sidan riskerar att gå ett gruvligt nederlag till mötes"
"ja-sidan vill inte ha någon debatt om eurons politiska dimension eftersom det skulle föra upp frågan om en europeisk federation på dagordningen"
Fredrik Malmordförande för Liberala ungdomsförbundet

Demoskop - Sifo - Temo

Senaste Demoskop

Brytpunkten var kronans fall hösten 1992,
som bröt uppslutningen kring "den enda vägen".
DN-ledare 2002-01-07


news

Trots den positiva opinionsvinden består skillnader i stödet till EU mellan olika sociala och politiska grupper.
Sieps European Policy Analysis 2008:5, Författare: Sören Holmberg

Full text


"Starkt stöd för EU"
Nästan en majoritet av svenskarna är nu positiva till medlemskap.
Stödet för införandet av euro som valuta går dock svagt nedåt.
Frågan om Sverige bör anta EU:s nya fördrag visar att en överväldigande majoritet (70 procent) ännu inte har tagit ställning.
Sieps Nyhetsbrev Maj 2008

Seminarium: 21 maj 2008, kl. 10.00 - 12.00 Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2

Full text


Svenska institutet för europapolitiska studier inbjuder till seminariet
"Positiva opinionsvindar för EU"
25 april 2007


EMU-motståndet har ökat från 56 till 60 procent
på drygt tre år
opinionen mot den gemensamma valutan euron är nu ännu starkare än inför folkomröstningen 2003
Skop, TT, Expressen 25/3 2007

"Tycker Du att Sverige skall gå med i EMU och ersätta kronan med euron?"

- Ja, svarade 37 procent.

Början på sidan


An overwhelming majority of citizens in the big eurozone countries believe the euro has damaged their national economies, highlighting the popular scepticism that still surrounds Europe’s eight-year-old monetary union.
Almost two-thirds of Germans say they preferred their former currency, the D-Mark.
Financial Times 29/1 2007

More than two-thirds of the French, Italians and Spanish – and more than half of Germans – believe the single currency has had a “negative impact”, according to an FT-Harris poll.

In France, just 5 per cent said the euro has had a positive effect on the French economy. The results will disturb the European Central Bank, which has faced stiff criticism in recent weeks from both Ségolène Royal and Nicolas Sarkozy, the main candidates in April’s French presidential elections

The survey also shows that most adults in the largest European countries think migration has reduced wages and only a quarter have a positive view of the entry into the European Union this year of Bulgaria and Romania.

Nevertheless, more than half of citizens in countries using the euro say they prefer their former national currency, according to the poll of 5,314 adults in Germany, the UK, France, Spain and Italy, which was conducted between January 10 and January 22. Almost two-thirds of Germans say they preferred their former currency, the D-Mark.

Frankrike - Tyskland - Top of page

Full text


SCB: 48,7 procent skulle rösta nej - 38,1 skulle rösta ja
DN 20/6 2006

Enligt Statistiska centralbyråns mätning svarar 44,8 procent att de är för EU-medlemskapet, medan 31,2 procent är emot.

När det gäller inställningen till euron svarar 48,7 procent att de skulle rösta nej, och 38,1 att de skulle rösta ja, om det var en ny folkomröstning i dag. I förra mätningen ledde nejsidan med 49,4 - 36,1.

Uppgången för de EU- och europositiva märks framförallt bland moderaternas sympatisörer.

Full text


Det är ett allvarligt demokratiskt dilemma att nationalstaternas företrädare i det europeiska samarbetet tycks sakna stödet från sina medborgare.
Det har varit mycket uppenbart i de svenska och danska debatterna om EU och motsättningarna lever fortfarande kvar. Bara en gång lär det ha funnits en majoritet för svenskt medlemskap i EU och det var när Sverige folkomröstade, vilket skedde mot bakgrund av en djup ekonomisk kris.
Kristina Persson, vice Riksbankschef och Svend Auken, fd minister i Danmark (s)
Kommittén för EU-debatt 10/3 2006

Full text

Kristina Persson

Början på sidan


I november säger svenskarna fortfarande nej till euron och avståndet mellan ja och nej har nästan fördubblats sedan maj.
Ca 36 procent svarar att de skulle rösta ja till euron medan ca 49 procent skulle rösta nej. Ca 15 procent vet inte hur de skulle göra.
Pressmeddelande från SCB 20/12 2005

Full text

Top


Sex av tio svenskar vill inte byta valuta i dag
Det är 270 000 fler än vid folkomröstningen 2003

Aftonbladet 13/9 2004

- För Göran Persson är valresultatet en smäll på käften, skrev Lena Mellin för ett år sedan. Om valet hållits i dag hade det blivit en knockout. Hur man än vrider och vänder på opinionsinstitutet Skops undersökning för Aftonbladet så är svaret otvetydigt. Det är ett rungande nej i alla grupper, utom bland moderater, folkpartister, i Stockholms län och bland dem som har akademisk examen.

60,5 procent skulle rösta nej. 38,8 procent skulle välja ja-valsedeln.

Vid valet om euron den 14 september 2003 vann nej-sidan med bred marginal, 821 575 röster. Om Skops undersökning hade varit ett valresultat skulle övervikten ha blivit ännu större, 1 267 348 röster.

I Stockholms län säger 53 procent ja, i Norrland är 74 procent mot euron. Och medan en majoritet av moderater (53 procent) och folkpartister (61 procent) är för euron, så är 88 procent av vänsterpartisterna och 79 procent av centerpartisterna för att vi ska behålla kronan.

På Metalls kongress i veckan som gick sa Göran Persson:
- Vi förlorade EMU-omröstningen. Nu är saken den att vi kommer inte tillbaka med den frågan förrän vi känner att vi har ett starkt folkligt krav på ett medlemskap. Vi har en folkomröstning och den ska respekteras. Och det blir definitivt inte, som jag bedömer det, före 2010.

Full text

Mer av Göran Persson


Dystert för jasidan. Endast 39 procent av svenskarna säger ja till euron
– 54 procent skulle rösta nej i en ny folkomröstning
Expressen-ledare 13/9 2004

Experterna träter fortfarande om de ekonomiska konsekvenserna av beslutet. Den svenska räntan skuggar i stort sett ECB:s och kronan är i det närmaste oförändrad mot euron. Och inte heller kan raset på utländska direktinvesteringar i Sverige entydigt kopplas till nejet i folkomröstningen.

Men med tanke på att närmare 60 procent av vår export går till EU-området är vårt utanförskap allt annat än logiskt.

När Sifo i helgen pejlade det svenska opinionsläget i förhållande till euron såg det dystert ut för jasidan. Endast 39 procent av svenskarna säger ja till euron – 54 procent skulle rösta nej i en ny folkomröstning.

Det ligger i vårt intresse att de länder som fuskat med stabilitetspaktens regler, däribland jättarna Frankrike och Tyskland, inte förblir ostraffade.

Kanske kan det finländska exemplet tjäna som föredöme för Sverige. 1997 var finländarna – näst britterna – Europas mest euronegativa folk. Numera säger sig tre av fyra vara nöjda med den gemensamma valutan. Den finländska ekonomin är numera mycket konkurrenskraftig och landet har sedan länge passerat oss i välståndsligan. Varje dag utan euro är en missad möjlighet för Sverige.

Full text


Nystartade Junilistan ligger på ungefär samma nivå som centern och kristdemokraterna. Men Junilistan får svårare att hävda sig när valdagen närmar sig
Demoskops vd Markus Uvell på DN Debatt 14/4 2004
RE: Företaget ägs av Peje Emilsson AB.


EMU-motståndet är fortsatt stort, visar Skops senaste opinionsmätning.
Vid månadsskiftet februari/mars sade 60 procent av svenska folket nej till euron, medan 38 procent sade ja.

DI 10/3 2004

Det kan jämföras med undersökningen i januari då 61 procent sade nej och 37 procent sade ja.

"EMU-motståndet genomsyrar nu hela den politiska opinionen. I alla demografiska grupper dominerar EMU-motståndet och det är få grupper där EMU-anhängarna kan ta ledningen i de politiska samtalen", skriver Skops analytiker Örjan Hultåker i en kommentar.

En ny dimension, överstatlighet-autonomi, korsar nu vänster-högeraxeln, med potentiellt stora effekter för det partipolitiska etablissemanget.
Denna förändring blev i själva verket manifest redan i folkomröstningen om EMU, då en miljon borgerliga väljare röstade nej.
Corren 14/2 2004

Vänster–högerdimensionen präglar helt svensk politik. När miljöpartiet trädde in på scenen presenterade sig partiet som företrädare för en ny, ekologisk dimension, men i själva verket har de gröna hela tiden varit ett ganska klart vänsterparti. Miljöfrågorna kom aldrig att utgöra en egen dimension, överordnad vänster--högerskalan utan insorterades i de traditionella åsiktsmönstren.

På precis samma sätt har det varit med Europafrågorna. Dessa har heller aldrig format en separat dimension. I stället har de politiska förhållningssätten till de frågor som handlar om EU styrts helt av de vanliga vänster-högerreflexerna. För de borgerliga har EU framstått som ett sätt att slippa undan det socialdemokratiska Sverige. Skatter skulle sänkas och välfärdssystemen förändras genom EU. Det sistnämnda kommer kanske att uppnås som en följd av den fria rörligheten från Östeuropa, men några skattesänkningar är inte att vänta tack vare ökad Brysselmakt. Tvärtom talas det nu om att inrätta en ny skattenivå, en EU-skatt.

EU-motstånd och kritik har varit ett vänsterfenomen, medan EU-entusiasm haft tydligt borgerliga förtecken. Ju mer vänster desto mer mot EU, och omvänt ju mer höger desto mer för EU har man varit.

Men nu är en mycket intressant förändring på väg att inträffa. Denna förändring blev i själva verket manifest redan i folkomröstningen om EMU, då en miljon borgerliga väljare röstade nej. En ny dimension, överstatlighet-autonomi, korsar nu vänster-högeraxeln, med potentiellt stora effekter för det partipolitiska etablissemanget.

I går presenterades en Sifoundersökning som visar att trenden från EMU-valet kraftigt förstärkts. Motståndet mot euron ökar närmast dramatiskt bland borgerliga (och även socialdemokratiska) väljare, medan däremot vänsterns och miljöpartiets väljare tvärtom blivit lite mer positiva. Överlag har dock motståndet ökat, från femtiosex procent i folkomröstningen till femtioåtta procent i dag.

På partisympatisörnivå är förskjutningarna mycket spännande. I folkomröstningen röstade sjuttiotvå procent av de moderata väljarna ja, och tjugosju procent röstade nej. I dag har ja-sidan hos moderaterna rasat till femtiotre procent medan nej-sidan ökat till sensationella fyrtiotvå procent. Trenden är liknande hos folkpartiet där andelen euromotståndare ökat från trettio till trettiosju procent. Hos kristdemokraterna har motståndet gått upp från redan höga femtiosju till sextiotvå procent.

Statsvetaren Sören Holmberg konstaterar att den hittills vanliga kopplingen mellan EU-frågorna och vänster-högerdimensionen fortsätter att försvagas. I flertalet andra EU-länder är kritiken mot EU starkast på den borgerliga sidan. Ännu är vi inte där, men det ideologiska sambandet har blivit påtagligt mer utjämnat. Att detta kommer att få stora effekter för de borgerliga ja-partierna, till att börja med i det stundande valet till EU-parlamentet, är knappast någon vågad gissning.

EU-val 2004

Corren


Sifo: 58 procent av svenskarna rösta nej till EMU om det vore folkomröstning i dag.
35 procent skulle rösta ja

DN/TT 14/2 2004

1 procent skulle rösta blankt och 6 procent är osäkra.
I folkomröstningen den 14 september i fjol röstade 56 procent nej till EMU och euron medan 42 procent röstade ja.

En nedbrytning av siffrorna på partier blir därför behäftad med viss osäkerhet. Att därtill jämföra dem med andra undersökningar ökar osäkerheten, men en jämförelse med SVT:s valundersökning (Valu) som gjordes i samband med folkomröstningen ger likväl intressanta resultat. Den visar bland annat att motståndet mot euron ökat bland såväl borgerliga som socialdemokratiska väljare medan det minskat bland miljöpartiets väljare.

72 procent av m-väljarna röstade ja i folkomröstningen, enligt Valu, men till Sifo säger bara drygt 53 procent ja medan motståndet ökat från 27 till 42 procent.

Samma sak gäller folkpartiets väljare, av vilka 67 procent röstade ja men bara 58 procent säger ja i Sifoundersökningen. Nejsägarna har ökat från 30 till 37 procent.

41 procent av kd-väljarna röstade ja, men nu säger bara 30 procent ja, medan nejsägarna ökat från 57 till 62 procent.

Av de socialdemokratiska välarna röstade 45 procent ja och 53 procent nej. I Sifoundersökningen säger bara 33 procent ja och hela 67 procent nej.

Förändringarna är intressanta, tycker professor Sören Holmberg, som ansvarar för Valu-undersökningarna. - De starka partierna på jasidan tycks ha tappat mest. Vi kan börja antyda att den koppling vi haft i Sverige, och som är starkast i EU, mellan EU/EMU och vänster-höger fortsätter att försvagas, säger han till TT.


Om det hade varit folkomröstning i dag skulle 58 procent säga nej och 35 procent ja.
Partiernas engagemang inför Europaparlamentsvalet i juni är noll
De flesta partier har nominerat besvärliga personer som de vill bli av med

Expressen-ledare 14/2 2004

Om man vill kan man ta mätningen med ro. Kronan har klarat sig bra, räntorna är låga, euro-områdets ekonomier lider fortfarande av problem och stormakterna bryter friskt mot reglerna i den så kallade stabilitetspakten, som ska garantera eurons långsiktiga stabilitet. Därtill har ja-sidan legat lågt sedan höstens fiasko och ingen bildar i dag opinion för att Sverige ska införa euron som valuta.

Partiernas engagemang inför Europaparlamentsvalet i juni är noll. De flesta partier har nominerat besvärliga personer som de vill bli av med.

För den socialdemokratiska ledningen verkar EU stendött. Statsministern svartmålar Europas enande som social turism och har inte några högre ambitioner än att få åka på toppmöten.

På den borgerliga kanten finns ingen stark auktoritet som talar för EU, men väl den nya Junirörelsen som drömmer om Sverige som något slags marknadsliberalt Hongkong strax utanför kontinenten som förverkligar sig med USA och England istället för med EU.


EMU-motståndet fortsätter att öka, visar Skops senaste opinionsmätning.
Dagens Industri 21/1 2004


I en opinionsmätning som Miljöpartiet låtit SIFO göra visar det sig att svenskarna är helt avvisande till den konstitution man nu försöker smyga igenom och som riksdagen debatterar idag. 41 procent säger att de skulle rösta nej om Sverige fick en folkomröstning, bara 19 procent uppger att de skulle rösta ja.
Bara bland moderater finns det fler ja- än nej-sägare.
Miljöpartiet 23/11 2003


"The tragic murder /of Anna Lindh/ and the way it was handled clearly lead to the massive no majority that we got.
Without it, the outcome would have been rather narrow"

The yes side was increasing by 0.5 percent a day in the preceding weeks
Carl Bildt, EU Observer 13/11 2003


I dag, två månader efter folkomröstningen om euron, skulle 59 procent av svenskarna rösta nej om de fick chansen igen.
38 procent skulle rösta ja. 3 procent av de intervjuade är osäkra.

DN/Temo 14/11 2003

I folkomröstningen den 14 september vann nejsidan med 56-42, och med 2 procent blanka röster.

- Det är en historiskt hög nejsiffra, vi har aldrig mätt upp ett så starkt motstånd med EMU som sex av tio. Röstningen den 14 september var ingen engångshändelse, säger Temos opinionsansvarige Arne Modig.

Andelen nejanhängare har ökat i alla grupper, men framför allt bland medelålders, 45-59 år.

I Norrland skulle tre av fyra rösta nej i dag, medan det skulle bli en liten majoritetsseger för jasidan bland stockholmarna. Två av tre kvinnor säger nej till euron, medan det är betydligt jämnare bland männen. Sju av tio låginkomsttagare skulle rösta nej medan det väger jämnt bland dem som tjänar över 400.000 kronor om året.

Skiljelinjerna mellan partiernas väljare är i stort sett oförändrade sedan folkomröstningen. Två av tre moderater skulle rösta ja, och sex av tio folkpartister. Bland socialdemokraternas och kristdemokraternas väljare är opinionsläget i stort sett tvärtom. Medan motståndet är kompakt bland nejpartiernas väljare.

En stor majoritet av svenska folket verkar ha blivit än mer övertygad om att det var rätt att säga nej till euron.Det talar för att det kommer att dröja länge innan politikerna tar upp frågan om en ny folkomröstning.

Det massiva euromotståndet hardäremot inte förändrat svenskarna inställning till EU-medlemskapet. Stödet för EU är i stort sett oförändrat jämfört med förra mätningen, i juni. 45 procent av de intervjuade tycker att medlemskapet är bra för Sverige, medan 39 procent tycker att det är dåligt och 16 procent är osäkra. I juni var övervikten 45-37.

Valanalys


Temo: 50 procent nej, 39 procent ja, 12 procent ännu inte bestämt sig eller ska rösta blankt
DN 9/9 2003

Enligt Temos opinionsansvarige Arne Modig hade jasidan ett något större stöd under mätningens två första dagar, torsdag-fredag förra veckan. Men det minskade under helgen.

Motståndet ökar åter bland kristdemokraternas väljare, medan jasidan har stöd av cirka 65 procent av folkpartiets och moderaternas väljare.

Jasidan får nu ökat stöd bland de socialdemokratiska väljarna, en statistiskt säker uppgång, och det väger nu nästan jämnt.


Japartiernas ledare representerar 80 procent av väljarna i riksdagen, och nu lovar de trygghet, ökad ekonomisk tillväxt och ökat inflytande i Europa. Men stora delar av svenska folket verkar slå dövörat till.
Grundorsaken till nejsidans stora försprång får snarast sökas i den växande politikermisstron och skepsisen mot hela EU-projektet.
Henrik Brors DN 9/9 2003

Det har formerats ett nytt parti inför den här folkomröstningen - ett oorganiserat anti-etablissemangsparti utan ledning och ideologi som endast hålls samman av väljarnas misstro mot politikerlöften.

Det ser onekligen mörkt ut för jasidan när slutspurten inleds inför folkomröstningen. De senaste veckorna har väljarna översköljts av en kanonad av löften och utspel från jakampanjen, och landets politiska och ekonomiska ledarskap har närmast mangrant rest sig upp och manat till jaröstning. Ändå leder nejsidan stort i samtliga opinionsmätningar.

Och det beror inte på att nejkampanjen varit särskilt stark och effektiv. Grundorsaken till nejsidans stora försprång får snarast sökas i den växande politikermisstron och skepsisen mot hela EU-projektet.


Danske Bank: 44 procent ''ja'' eller ''troligen ja''
54 procent säger ''nej'' eller ''troligen nej''
.
Jämfört med undersökningen i augusti har nejsidans försprång ökat med 1 procentenhet.
DN 8/9 2003

Bland de säkra väljarna, de som säger ''ja'' eller ''nej'' till EMU, leder nejsidan med 40 procent mot jasidans 30 procent.


När bara sex dagar återstår till folkomröstningen och ja-sidans offensiv, åtminstone tillfälligt, kommit av sig, finns all anledning att fråga vad som händer vid ett nej.
Lena Mellin, Aftonbladet 8/9 2003

I riksdagen har ja-partierna en förkrossande majoritet. Vid ett nej har partierna misslyckats. Antingen har de inte lyssnat på väljarna. Eller också har de inte argumenterat tillräckligt väl för sin sak. Oavsett vilket blir en nej-seger ytterligare ett tecken på att den traditionella partiburna demokratin befinner sig i kris.

Om det blir nej har Göran Persson förlorat sitt livs viktigaste omröstning. Han kan också se sig snuvad på toppjobb i EU. Den som inte kan leverera ett ja i en folkomröstning till en i EU-sammanhang sådan självklarhet som euron tvingas se sig om efter något annat.

Vid ett nej tvingas Göran Persson att åka till Bryssel och förklara sig. Sverige har inget undantag från valutaunionen. Under de snart fyra år den funnits har vi stått utanför. Hur länge till kan det få fortsätta på det viset? Ingen vet, men tålamodet med nationella snedsprång brukar vara mycket stort i EU.

Folkets åsikter är inte till salu
Om det skulle visa sig att det faktiskt blir en majoritet för ett nej till euron den 14 september.
Om det alltså inte gick att påverka oss att rösta som kyrkan, staten och kapitalet sa åt oss att rösta.
Det skulle sända en signal om brist på förtroende för vad ledningarna för de stora etablerade politiska partierna säger och gör.

Dick Sundevall, journalist och författare Aftonbladet 6/9 2003


Ska jasidan upprepa bedriften /från 1994/ måste den slå rekord.
I EU-valet gick mellan två och fyra procentenheter av väljarna över från nej till ja i valspurten.
En vecka före EMU-valet skiljer det mer än dubbelt så mycket
.
DN 8/9 2003

Med en vecka kvar till EU-omröstningen 1994 var opinionsläget kritiskt för EU-anhängarna. Jasidan, som legat under hela sommaren, nådde nästan exakt samma nivå som nejsidan. Först med de sista dagarnas häftiga debatt avgjordes omröstningen.

Ska jasidan upprepa bedriften måste den slå rekord. I EU-valet gick mellan två och fyra procentenheter av väljarna över från nej till ja i valspurten. En vecka före EMU-valet skiljer det mer än dubbelt så mycket.

1994 års kampanj inför folkomröstningen om EU


Ruab: Nej 46,0 procent. Ja: 38,9 procent
Yngsta väljarna, mellan 18 och 34 år, mest euronegativa; 46 procent nej, 37 procent ja.
Dagens Industri 6/9 2003

Det är framför allt kvinnor som fortsätter att vara negativa till euron. I den senaste mätningen sa 51 procent av kvinnorna nej medan 31 procent sa ja till euron. För männen är motsvarande siffror 46 procent för ja och knappt 41 procent för nej.

Uppdelat på ålderskategorier är de yngsta väljarna, mellan 18 och 34 år, mest euronegativa. Bland dessa säger 46 procent nej medan drygt 37 procent säger ja.

Enligt Ruabs mätning säger 45 procent av s-väljarna nej medan knappt 41 procent säger ja. Det är visserligen en framgång för ja-sidan men inte en statistiskt säkerställd förändring.


Sifo: Nej 47 procent (-1), Ja 41 procent (+7)
DI/TT 5/9 2003



51 procent rösta nej, 37 procent ja, medan 12 procent
För en vecka sedan ledde nejsidan med 48-37
DN 4/9 2003


Enligt Skops mätning leder nejsidan med 49 - 39, med 12 procent osäkra.
Mot en ledning med 53 - 38, och 9 procent osäkra, i den förra mätningen i månadsskiftet juni-juli.
2 september 2003


53 procent (+1) säger "nej" eller "troligen nej"
43 procent "ja" eller "troligen ja"

opinionsundersökning från Danske Bank, DN 26/8 2003

Fortsatt stor nej-ledning i ny opinionsundersökning

Andelen svenskar som är emot ett svenskt EMU-medlemskap har ökat den senaste månaden, enligt en opinionsundersökning från Danske Bank.

mätningen, som är gjord av danska opinionsinstitutet Gfk i augusti säger 43 procent av svenskarna "ja" eller "troligen ja" till ett medlemskap medan 53 procent säger "nej" eller "troligen nej". Jämfört med juliundersökningen har nejsidans försprång ökat med 1 procentenhet. Bland de säkra väljarna, de som säger "ja" eller "nej" till EMU, leder nejsidan med 39 procent mot jasidans 26 procent.

- Danske Banks mätning kan inte jämföras med andra mätningar, eftersom man här ger två ja- och två nejalternativ, säger Pär Magnusson, ekonomisk talesman på Danske Bank.


Det kan bli ett ja den 14 september, och det mesta fortsätter som förut fast med nya sedlar och mynt.
Det kan bli ett nej, med smygande konsekvenser för Sveriges tillväxt, inrikespolitiska landskap och position i Europa.
Ett tredje alternativ är att det blir ett verkligt rungande nej

DN-ledare 26/8 2003


Sifo: Nej-sidan har 50 procent (+1), ja-sidan oförändrat 34 procent
DI/Direkt 22/8 2003

Nej-sidan utökar sin ledning i EMU-opinionen, avståndet har på en vecka ökat från 15 till 16 procentenheter. Det visar Sifos senaste mätning för TT, enligt Aftonbladets nätupplaga.

Nej-sidan ökade till 50 procent, från 49 procent förra veckan, medan

ja-sidan var oförändrad på 34 procent.

14 procent svarade att de är osäkra och 2 procent svarade att de kommer att rösta blankt.

Undersökningen genomfördes mellan den 18-21 augusti och omfattade drygt 1.000 personer. (Direkt)


För borgerliga tvivlare är det betydligt lättare att säga nej i dag än det var för nio år sedan.
Aftonbladet ledare 19/8 2003

Till skillnad från folkomröstningen om EU kan inte de borgerliga väljarna betraktas som säkra ja-anhängare. Medan ett samlat etablissemang drev EU-medlemskapet, är åsikterna om euron splittrande genom hela den politiska skalan. För borgerliga tvivlare är det betydligt lättare att säga nej i dag än det var för nio år sedan.

Medborgare mot EMU


Det kan fortfarande bli en ja-seger, även om sannolikheten minskar för varje dag utan sving i mätningarna. Alltså måste man börja fundera på de långsiktiga effekterna av ett nej.
Niklas Ekdal, politisk redaktör, DN 17/8 2003


Var är Leijonborg, Lundgren och Svensson? Var är alla folkpartister, moderater och kristdemokrater? Har de överlämnat hela valkampanjen åt Svenskt Näringsliv?
Och vad kommer det sig att nej-sidan stärker sina positioner även i deras partier?
Det kan bli de borgerliga väljarna som avgör till nej-sidans fördel. Det vore olyckligt, men inte helt ologiskt. I Europa är det trots allt konservativa partier som är mest tveksamma till EU-samarbetet.
Aftonbladet ledare 16/8 2003

Full text

Medborgare emot EMU


Sifo: Nej 49 procent (+1), Ja 34 procent (-1)
DN 15/8 2003


Enligt Danske Bank är världens finansmarknader redan inställda på ett nej. Sannolikheten att svenskarna röstar ja är så låg som 3 procent, enligt bankens analys av prissättningen på valuta- och räntederivat.
"O ja, marknaden tror på ett nej", säger Klas Eklund, chefsekonom på SEB.
Dagens Industri 2003-08-09


Sifo: Nej 48 procent (minus 1), Ja var oförändrat på 35 procent, osäkra 16 procent (+1)

Gallup:Nej 44 procent, 35 procent ja, osäkra 21 procent

Källa DI 8/8 2003


Demoskop: Nej 47, Ja 33, 20 % osäkra
DN 6/8 2003

Enligt opinonsmätningen, som är gjord under perioden 29 juli - 5 augusti, leder nej-sidan med 47 - 33, medan 20 procent är osäkra. Veckan innan var ledningen 44 - 34, men förändringarna är inte statistiskt säkerställda. Demoskops VD Markus Uvell varnar för att övertolka siffrorna


Sifo: 49 procent nej, en ökning med 2 procentenheter jämfört med förra veckan.
Jasidan har samtidigt minskat med 1 procentenhet till 35 procent.

15 procent av de tillfrågade uppger att de är tveksamma och 1 procent att de skulle rösta blankt.
SvD/TT 1/8 2003


Demoskop genomför löpande mätningar av den svenska opinionen i eurofrågan.
Vi gjorde på uppdrag av Eurofakta en särskild mätning där ett antal extra frågor ställdes.

Kommentar av Mikael Gennser
Per Hörnsten, DN Debatt 31/7 2003

Vi har ställt följande fråga: Den 14 september i år ska svenska folket folkomrösta om att införa euron som valuta. Anser du att Sverige ska införa euron som valuta?" Det vill säga samma frågeformulering som i den faktiska folkomröstningen.

På denna fråga svarar i vår undersökning 34 procent ja och 44 procent nej.

Andelen osäkra är hela 22 procent.

För att få en känsla för hur dessa osäkra kan komma att rösta har vi till de osäkra ställt följdfrågan: "Vad lutar det mest åt för dig? Att Sverige ska införa euron eller att Sverige inte ska införa euron." Sammantaget finns det bland de osäkra väljarna 41 procent som tycker, eller lutar åt, att Sverige ska införa euron, medan 52 procent som tycker, eller lutar åt, att Sverige inte ska göra det.

Även vår mätning visar en ledning för nej-sidan. Men redan en enklare analys av resultatet visar att det finns en påtaglig potential för jasidan. Motsvarande potential går inte att spåra för nejsidan, åtminstone inte i de faktorer som vi har undersökt. Där finns tvärtom en betydande fallhöjd, i form av ganska lågt engagemang och sannolikt ett lägre valdeltagande. Detta är vad som döljer sig i själva mätningen.

Vad blir slutsatsen? Att opinionen i eurofrågan är relativt jämn. Att nejsidan leder, men inte med många procentenheter. Att osäkerheten är fortsatt stor. Och - viktigast av allt - att den som verkligen vill kunna förstå opinionsläget måste göra mer än bara redovisa hur många som svarar ja respektive nej.

Full text

Kommentar av Mikael Gennser:

Framgång för Nej-sidan även i Demoskop! Nejsidan leder nu med 10%-enheter även i Demoskop (upp från 4% i början av juni - dessutom den största ledning Demoskop visat för nej-sidan sedan de facto beslut om folkomröstning togs i höstas).

Det innebär att även detta institut ansluter sig till Skop, SIFO, Temo och Gallup som inte visat mindre än 10%-ledning för oss i en enda mätning sedan början av juni.

Dessutom har Nej-sidan en ytterligare potential eftersom 52% av de osäkra lutar år nej (mot 41% för ja-sidan).

Av de som uppger att de kommer att rösta leder Nej-sidan även där med 10%-enheter.

Den enda ljusglimten för ja-sidan är att 36% av de 34% som säger ja till euron anser sig mycket eller ganska engagerade i frågan mot 27% av de 44% som svarar nej.

Det innebär att det enligt undersökningen finns 12,2% mycket säkra ja-röster och 11,9% mycket säkra nej-röster.

Det är inte mycket att bygga på för Ja-sidan.

---

Markus Uvell ny VD i Demoskop
Företaget ägs av Peje Emilsson AB.
http://www.demoskop.se/pressreleaser/Release_ny_VD.pdf


Ja-sidan ökar, Nej-sidan leder
DN/TT 27/7 2003

Nej-sidan leder fortfarande klart med 50 procent, men ledningen har den senaste veckan krympt från 20 till 13 procentenheter.

37 procent anser att Sverige ska införa euron som valuta, en ökning med 7 procentenheter.
Andelen osäkra väljare är 13 procent.

En uppgång för ja-sidan visade även den Sifo-mätning gjord på uppdrag av TT som presenterades på fredagen. I den mätningen får nejsidan 47 procent medan jasidan får 36 procent. 16 procent av de tillfrågade är osäkra och 1 procent skulle rösta blankt.


För bara ett år sedan sa 62 procent av Göteborgarna ja till EMU och det såg ut att kunna bli en promenadseger. Nu är det bara 45 procent som är för
GT 22/7 2003

GT presenterar i dag en färsk EMU-barometer från SKOP som visar att nej-sidan faktiskt kopplat ett litet grepp om det tidigare så starka ja-fästet Göteborg. För bara ett år sedan sa 62 procent av Göteborgarna ja till EMU och det såg ut att kunna bli en promenadseger. Nu är det bara 45 procent som är för.

- Jag upplever det som att väldigt många tröttnat på politikernas pekpinnar, att man knäpper folk på näsan om vad som är bra och dåligt, säger nej-generalen Roger Hultgren.

Sossarnas ja-general i Göteborg, Owe Nilsson, har av förståeliga skäl svårare att le. Förvånad över nej-sidan framryckning?
- Egentligen inte, jag trodde den skulle vara större eftersom nej-sidan sett över riket har en än större majoritet, säger Owe Nilsson.

Det är redan klart, det blir ett nej
Experterna på finansmarknaden tar ut nejsegern i förskott
Mats Johansson, SvD 22/7 2003


Det ser ganska mörkt ut för jasidan
En av flera förklaringar är att EMU av många uppfattas som ett elitprojekt
Borås Tidning 21/7 2003

Redan Sifomätningen från den 27 juni visade ett bastant övertag för nej. Sedan kom Almedalsveckan, då jasidans propagandainsatser, med bland annat besök av en framträdande miljöpartist, Tysklands utrikesminister Joschka Fischer, syntes få rejält genomslag.

Desto värre drabbade då förra veckans Gallupundersökning, enligt vilken ställningen är i stort sett oförändrad. En av flera förklaringar är att EMU av många uppfattas som ett elitprojekt. Mobiliseringen av en utrikesminister betraktas då snarare som en bekräftelse än som en råsop mot vederbörandes svenska partikamrater.

Inte heller krånglet mellan LO och socialdemokratiska partiet tycks ha medfört någon svängning i opinionen. Låt vara att det i teorin borde vara så, nämligen när LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin omsider gör gemensam sak med statsministern Göran Persson. Jasidan har fått en framstående kvinnlig opinionsbildare. För dem som anser att EMU inte är för folket utan för eliten har dock föga förändrats.


Ja-sidan fortsätter tappa i EMU-opinionen
DI/Direkt 2003-07-17
30 procent ja, en nedgång med 3 procentenheter sedan den förra mätningen.
Nej-sidan stärks något till 50 procent och andelen osäkra väljare är 20 procent.
Undersökningen genomfördes mellan den 9-15 juli.


Gallup Nej 49 procent och Ja 33 procent.
Skop 53 (+3) procent nej, 38 (oför.) procent ja, 9 osäkra.

SvD 12/7 2003


- Det ser rätt dystert ut. Jag är rädd för att jag befinner mig på förlorarsidan, och säger vi nej denna gång tror jag att vi missar det här tåget, säger han /direktör Carl Bennet/ och tillägger:
- Men då måste vi klara oss ändå, för vi kan inte stå och falla med euron.


DN Ekonomi 12/7 2003


Som det ser ut i dag kommer ja-sidan att förlora folkomröstningen 14 september.
Kommentar: Henrik Arnstad 7 juli, Text-TV
Henrik Arnstad Redaktör, SVT:s webbplats om EMU Webbadress: svt.se/emu

Som det ser ut i dag kommer ja-sidan att förlora folkomröstningen 14 september. Det i sig är häpnadsväckande, socialdemokraterna förlorar inte folkomröstningar. Krisen för ja-sidan i folkomröstningen kan innebära en omsvängning i Sveriges politiska historia efter 1950-talet.

Nu står Göran Persson på ena sidan, understödd av de borgerliga partierna (med undantag av centern) och ivrigt påhejad av LO:s Wanja Lundby-Wedin

På andra sidan står vänsterpartiet, sargat efter Gudrun Schymans snöpliga slut. Vid sidan om står, än så länge, nej-sägarna i miljöpartiet. Den stora frågan är om socialdemokratisk misstänksamhet mot vänstern och miljöpartiet kan resultera i ett regeringssamarbete högerut. Framför allt när Bo Lundgren ersätts av "mr Ödmjukhet", Fredrik Reinfeldt.

Samtidigt påpekas att regeringen bara är överens med de borgerliga om budgetens storlek

När diskussionerna om budgetens innehåll åter blir intressanta (efter 14 september) kan partnerskapet åter bli gott mellan vänstern och socialdemokraterna. Allt beror på hur långsint Göran Persson väljer att vara.


Gallup:
Ja 31 % (-3), Nej 48 % (+2)

Klicka här för fler siffror


Nej-sidans ledning i juni är den största som Ruab uppmätt.
51,5 procent säger nej till euron, mot 35,3 procent för ett ja.

I maj sa 43,9 procent nej, 35,4 procent sa ja.
Mindre än hälften av de borgerliga väljarna (48 procent) är för ett svenskt eurointräde.

DI 2/7 2003

Allra starkast blåser nej-vinden bland de äldre väljarna. I åldersgruppen 50-64 år var det jämnt skägg mellan ja och nej i maj. Nu leder nej-sidan med hela 18 procentenheter.

Alf Svensson, som har många sympatisörer bland de äldre, är kritisk till ja-kampanjen.
"Alla tycks vänta på att någon annan ska ta ansvar. Det duger inte. Framför allt måste politiker på lokal nivå få i gång ett personligt och sansat samtal med människor. Det har varit för mycket av överdrifter, glättiga broschyrer och flaggviftning från central nivå."

Remarkabelt är också den stora rörelsen bland folkpartiets sympatisörer. 40 procent av folkpartisterna uppger att de tänker rösta nej, en statistiskt säkerställd ökning med 12 procentenheter jämfört med majmätningen. Samtidigt har EMU-motståndet blivit än större bland centerpartisterna. Det gör sammantaget att mindre än hälften av de borgerliga väljarna (48 procent) är för ett svenskt eurointräde.

Hur man än väljer att dela in väljarkåren är det svårt att hitta någon grupp där euroförespråkarna är flest. I den kvinnliga delen av befolkningen är euromotståndarna nästan dubbelt så många som euroanhängarna.

Bland männen har ja-sidan tidigare varit klart större än nej-sidan. Nu är nej-sidan 6 procentenheter större.

Inte ens akademikerna kan ja-sidan lita på längre. I maj var 60 procent av de Saco-anslutna för ett medlemskap, mot 27 procent för nej. Nu är de båda sidorna i stort sett lika stora. Och den enda region där ja-sidan är störst är Stockholmsområdet.


Mer än hälften av svenska folket, 51,5 procent, säger nej
Ett nej är inte ett "vänta och se". Ett nej är ett beslut om utanförskap som kommer att bestå i många, många år.
Om ja-sidan kan förmedla innebörden av detta utanförskap kommer opinionen att vändas före den 14 september.

Dagens Industri ledare 2/7 2003

Mer än hälften av svenska folket, 51,5 procent, säger nej till en svensk euroanslutning. Det har framgått av en rad opinionsmätningar den senaste tiden. Den undersökning från opinionsinstitutet Ruab som DI publicerar i dag bekräftar bilden.

Ja-sidan är på oförändrad nivå, 35,3 procent, jämfört med mätningen i slutet av maj. Detta är riktigt dystra siffror för ja-sidans företrädare och framför allt för statsminister Göran Persson.

Trösten för politiker i motvind brukar vara de osäkra väljarna. Det betraktas givetvis som enklare att övertyga den som svarar "vet ej" i en opinionsundersökning än att få någon att helt byta åsikt. Men det är något speciellt med den här folkomröstningen. Andelen osäkra har i Ruab-mätningen sjunkit till 13,3 procent. Det är synnerligen lågt.

Nu folkomröstar vi om en fråga som kanske är mer svårbegriplig än EU-medlemskapet. Nu är debatten dessutom sval och oengagerad. Ändå är så få osäkra. Det bekräftar misstanken att förstahandsalternativet för många osäkra väljare är att rösta nej. Det beror förmodligen på den utbrededa uppfattningen att ett nej till euron innebär att allting förblir som nu, medan ett ja innebär stora förändringar för Sverige.

Det är inte sant. Både ett ja och ett nej innebär en förändring jämfört med nu.

Ett nej kommer att leda till politiskt utanförskap. Ett nej kommer också att leda till att Sverige ekonomiskt distanserar sig från resten av Europa. Valutarisken för svenska företag blir större, relativt sett, ju fler andra länder som ansluter sig till euron. När alltfler konkurrenter till svenska företag eliminerar sina valutarisker för sin inomeuropeiska handel kommer det svenska utanförskapet att kosta mer.

Med andra ord - ett nej i Sverige när Polen och de baltiska länderna senare ansluter sig till euron medför att Sverige får betala en allt högre premie för sitt utanförskap. Norge och Sverige kan bli de enda länderna som får gardera sig mot fluktuerande växelkurser i sin europeiska handel (Danmark har en fast kurs mot euron).

Ett nej är inte ett "vänta och se". Ett nej är ett beslut om utanförskap som kommer att bestå i många, många år.

Om ja-sidan kan förmedla innebörden av detta utanförskap kommer opinionen att vändas före den 14 september.

Vänta och se


Ja-sidan får bara 31 procent av sympatierna i Sifo
Det är en störtdykning från 37 procent i förra mätningen.
Nej-sidan har samtidigt stigit från 48 procent till 52 procent.

Antalet osäkra uppgår till 16 procent, en ökning med två procent. T
usen personer har tillfrågats av Sifo, vilket innebär att förändringarna är statistiskt säkerställda. Hela 88 procent anser det troligt att de kommer att rösta 14 september.
Text-TV 27/6 2003


Det är nu mindre än hälften av svenskarna som tycker att EU-medlemskapet är bra för Sverige.
45 procent tycker att det är bra, medan 37 procent tycker att det är dåligt.

DN nyhetsplats 23/6 2003

I den förra mätningen för ett halvår sedan var övervikten 51-34 för dem som uttalade sitt stöd för det svenska medlemskapet.
- Opinionsläget är därmed tillbaka på i stort sett samma nivåer som före det svenska ordförandeskapet i EU 2001, säger Temos opinionsansvarige Arne Modig.


51 procent nej, 35 procent ja, 14 procent har ännu inte bestämt sig.
Det innebär en övervikt på hela 16 procentenheter för nejsidan.
För en månad sedan var nejsidans ledning 48-34

DN/Temo 20/6 2003

Bland männen är det en övervikt för jasidan med 46-43, mot förra månaden då nejsidan hade en lika stor ledning.
Bland kvinnorna leder nejsidan med hela 59-24, jämfört med 50-27 för en månad sedan.

Bland japartierna finns det nu åter ett majoritetsstöd för euron bland folkpartiets väljare.
Sex av tio fp- och moderatväjare stöder jasidan.

Inom det socialdemokratiska partiet är motståndet fortsatt starkt. När Göran Persson beordrade rättning i ledet ökade osäkerheten bland partiets väljare, enligt majmätningen. Men nu har både ja- och nejsidan stärkts, och de stora åsiktsskillnaderna finns kvar.
Nejsidan leder med 49-35 i den här mätningen.

Nejsidans övertag är ännu större bland de kristdemokratiska väljarna,
där inte ens tre av tio partisympatisörer stöder partiets jalinje.

Full text


De viktiga väljarna som inte tagit ställning har större förståelse för nejsidans argument.
DN/Temo 20/6 2003

Argumentet om att det är bättre att vänta och se har framför allt stöd bland glesbygdsbor och låginkomsttagare.

Argumenten om att euron innebär minskat självbestämmande och arbetslösheten kan öka om Europeiska centralbanken tar över räntebesluten har starkast stöd bland offentliganställda, LO-medlemmar och norrlänningar.

Fyra av tio nej-anhängare håller med om att euron kan innebära sänkta räntor, och att Sverige skyddas mot valutaspekulationer.

Och ja-anhängarna visar ännu större förståelse för nej-argumenten - mer än hälften av dem instämmer i argumenten att euron innebär att Sverige förlorar en del av självbestämmandet, och att Europeiska centralbanken inte kommer att ta hänsyn till svensk ekonomi.

På samma sätt visar mätningen att de viktiga väljarna som inte tagit ställning har större förståelse för nejsidans argument.

Full text


Om det vore folkomröstning i dag skulle 44 procent rösta nej till euron och 33 procent rösta ja, enligt den undersökning som Statistiska Centralbyrån, SCB, presenterade i går. Andra undersökningar har också visat på övervikt för nejsidan men SCB:s siffror har större tyngd eftersom fler personer har tillfrågats.
Borås Tidning 19/6 2003

SCB: Stor övervikt för NEJ till euron i maj
Ca 33 procent svarar att de skulle rösta JA till euron medan ca 44 procent skulle rösta NEJ.
Ca 24 procent vet inte hur de skulle göra
Bland männen är det jämnt mellan JA och NEJ medan NEJ har stor övervikt bland kvinnorna.
Hela undersökningen i pdf-format
SCB 17/6 2003


Motståndet mot EMU fortsätter att öka
Gallup: 49 procent nej, en uppgång med 7 procentenheter
Ja 32 procent, en minskning med 4 procentenheter

Dagens Industri 14/6 2003


Andelen svenskar som säger ja till fullt medlemsskap i valutaunionen EMU har minskat, enligt en ny opinionsundersökning från Skop.
38 procent säger ja till ett medlemskap, 50 procent säger nej.
12 procent har ännu inte bestämt sig.
-Det är första gången i en Skop-undersökning som nej-sidan leder även bland dem som tror att de ska rösta i september, säger Skops analytiker Örjan Hultåker.
Skops undersökning gjordes under perioden 16 maj till 2 juni.
Text-TV 6/6 2003

Förra Skop-mätningen: 40% Ja, 47% Nej, 13% ännu ej bestämt sig, period 20 apr - 5 maj 7 maj 2003

Början på sidan


Gapet växer
I DI/Ruabs undersökning för maj är det bara 35,5 procent ja-röster
mot 43,9 procent nej-röster.

Dagens Industri ledare 24/5 2003

Det är den lägsta siffran för ja-sidan sedan undersökningarna började i december 2001 - och det är den högsta siffran för nej-sidan.

Det bådar inte gott.

Grundtonen i eurogeneralen Marit Paulsens kampanj ska bli att svara på de frågor människor ställer. Det kommer att behövas. Av folkpartiväljarna är bara hälften ja-röstare i dag. Det gör ändå folkpartiet till ett av de starkaste ja-fästena.

För att få ett ja i folkomröstningen kommer det att behövas många fler övertygande kvinnliga röster än Marit Paulsens. Hon betydde oerhört mycket i den förra folkomröstningen, men den här gången kommer det att krävas även andra kloka stämmor i kören. Ja-sägarna bland kvinnorna har minskat kraftigt. I juni i fjol sa 40,7 procent av kvinnorna ja, nu är det bara 27,3 procent.

Att nej-sägarna är i majoritet bland kristdemokraternas väljare borde däremot bekymra Alf Svensson. Hans sista viktiga uppgift som partiledare blir att omvända sina egna väljare till ja, plus många andra som oroar sig över euron av liknande skäl. Han kommer att behövas i ja-kampanjen.

Att statsminister Göran Persson börjat bli nervös har märkts på hans agerande på sistone, och det har inte stärkt ja-sidan. Bara var tredje socialdemokrat skulle rösta ja - det är nytt bottenrekord.

Debatten måste bli sakligare. EU-medlemskapet blev varken himmel eller helvete. En övergång till euro blir det inte heller. Men det skulle underlätta för småföretag, som folkpartiet säger. Det skulle ge oss en stabilare valuta, vilket hittills har varit bra för tillväxten, som förre moderatledaren Carl Bildt betonade när han debuterade i eurokampanjen i veckan. Och det skulle stärka Sveriges roll i det nya Europa som växer fram.

Fotnot RE: Detta var en ledare i DI.


Nej-sidan inför höstens folkomröstning om EMU tycks ha ett stabilt övertag.
48 procent nej, 37 ja, 13 procent tveksamma/inte veta, enligt Sifo

DN/TT 23/5 2003

I april vägde det jämnt bland det borgerliga blockets väljare mellan ja och nej, medan det i maj är klar övervikt för ja igen, 52 mot 35 procent.

Det är bara två av riksdagspartierna som kan visa på klart övertag för ja-sidan i sina led: moderaterna och folkpartiet. Opinionen inom socialdemokratin stämmer i stort överens med den som gäller för medborgarna i genomsnitt - cirka 10 procentenheters försprång för nej-sidan.

Camilla Sköld Jansson i vänsterpartiets kampanjledning säger att det är väldigt svårt att sia om utgången än så länge, trots övertaget för nej.

- Det avgörs de sista veckorna och det som kan göra det är hur bra folkbildningsprocessen har gått, säger hon och framhåller att nej-sidans främsta bekymmer är att lyckas mobilisera sina sympatisörer så att de faktiskt också kommer till valurnorna och lägger sina röster.


Det är bara bland moderaternas väljare som en majoritet i dag säger att de ska rösta ja i folkomröstningen.
I folkpartiet finns det knappt en enda politiker som är öppen EMU-motståndare,
men en majoritet av partiets väljare säger ändå att de ska rösta nej eller vill inte ta ställning.

DN nyhetsplats 19/5 2003

Det demonstrerar tydligt hur svårt ja-partiernas ledningar har att övertyga svenska folket. Fp-väljarna vet mycket väl att Lars Leijonborg och Marit Paulsen är för euron, men de är ändå skeptiska och har upptäckt att det är okej för borgerliga väljare att vara det inför den här folkomröstningen till skillnad från EU-omröstningen 1994.

Men när Göran Persson nu säger sig "pröva" argument för euron framstår han närmast som EMU-fundamentalist. Han lovar stora räntesänkningar, och hävdar att det inte finns "ett enda vackert eller hållbart argument emot". Persson tycks ha glömt de argument han själv använde 1996, då han varnade för att euron kan tvinga fram gemensam skattepolitik och ett federalt styrt Europa. För övrigt samma argument som hans dåvarande rådgivare Leif Pagrotsky använder i dag.


31 procent ja, 46 procent nej. 28-29 april. Gallups förra undersökning mars, 35 procent ja och 40 procent nej.
De osäkra har minskat från 25 till 23 procent.

TT/DN 7/5 2003


Sifos aprilmätning: 50 procent nej, 34 procent ja, 16 procent osäkra
Det är framför allt bland borgerliga väljare som opinionen svängt.
För en månad sedan var det klar ja-majoritet i den gruppen, men nu väger det jämnt

DN 26/4 2003

Förra månaden ledde nejsidan med 46-39.

Det är framför allt bland borgerliga väljare som opinionen svängt. För en månad sedan var det klar ja-majoritet i den gruppen, men nu väger det jämnt mellan ja och nej.

Full text


Nu i april ställde LO-Tidningen den fråga som ska besvaras i folkomröstningen: ”Anser du att Sverige ska införa euron som valuta?”
61 procent svarade nej, 25 procent svarade ja och 14 procent sade ”vet ej”. Svarsfrekvensen var 80 procent.
På åtta månader har nej-sidan fördubblats och ja-sidan näst intill krympt till hälften.
LO-Tidningen 25/4 2003


47 procent nej, 39 procent ja, 13 procent vet inte
DN/Temos aprilmätning 19/4 2003

Om det var folkomröstning i dag om Sverige ska byta kronan mot euron skulle 47 procent av svenska folket rösta nej, 39 procent ja, medan 13 procent inte vet hur de skulle rösta. I marsmätningen var nejsidans övervikt 45 - 42. Det ökade försprånget för nejsidan är dock inte en statistiskt säkerställd förändring.

Åsiktsskillnaderna mellan könen och olika grupper är fortsatt mycket stora. Men i förra månaden hade jasidan en majoritet av männen och TCO-medlemmarna bakom sig - nu väger det nästan jämnt mellan ja- och nejsidan i dessa grupper.

Nejsidan har en majoritet bakom sig bland kvinnorna, låginkomsttagarna, de grundskole- och gymnasieutbildade, de yngsta väljarna, pensionärerna och LO-medlemmarna. Medan jasidan har en majoritet bland höginkomsttagarna och de högutbildade.

Uppdelat på partisympatier är det endast bland moderaternas och folkpartiets väljare som jasidan är i majoritet.

Bland kristdemokraternas väljare väger det nu jämnt mellan ja- och nejsidan.

Drygt 50 procent av socialdemokraternas och centerpartiets väljare skulle rösta nej.

Av vänsterpartiets och miljöpartiets väljare skulle 65 - 80 procent rösta nej i dag.


Endast i tre län är jasidan i ledningen - Stockholm, Skåne och Blekinge
DN nyhetsplats 1/4 2003

Endast i tre län är jasidan i ledningen - Stockholm, Skåne och Blekinge. I tio län, inräknat hela Norrland, är det klar övervikt för nejanhängarna. I åtta län väger det jämnt. Sverige är därmed ett djupt splittrat land inför EMU-folkomröstningen.

Full text


Oförändrad ledning för Nej-sidan 46-39 i Sifo
EMU-motståndarna har fortfarande ett rejält övertag mot EMU-anhängarna. Det visar den månatliga mätning som Sifo gör på uppdrag av TT. 46 procent av de tillfrågade svarar nej på frågan om de vill införa euron som valuta. 39 procent svarar ja. Därmed är EMU-opinionen precis oförändrad jämfört med slutet av februari. DN/TT 28/3 2003

Opinionen i EMU-frågan böljar fram och tillbaka
25 procent av dem som betecknar sig som klart vänster i dag för EU.
Samtidigt är 20 procent av dem som anser sig vara klart höger inte nöjda med EU.

Göteborgs-Posten 29/3 2003

Om synen på EU-medlemskapet en gång var en uttalad höger-vänster-fråga har också detta nyanserats. I SOM-undersökningarna är 25 procent av dem som betecknar sig som klart vänster i dag för EU. Samtidigt är 20 procent av dem som anser sig vara klart höger inte nöjda med EU.

Med allt mer nyanserade uppfattningar i väljarkåren blir det svårt att trovärdigt hävda att Sverige med ett EMU-medlemskap uppger sin nationella självständighet och blir någon form av lydstat eller motsatt att paradisets portar öppnas på vid gavel. Att knappast något parti har en entydig medlemsopinion bakom sig talar också för en mer måttfullt anlagd och saklig debatt.

Full text

Början på sidan


Om det var folkomröstning i dag skulle 45 procent av svenskarna rösta nej, 42 procent rösta ja, medan 12 procent inte vet hur de skulle rösta.

I februarimätningen ledde nejsidan med 46-41, men förändringen sedan dess är inte statistiskt säkerställd.
DN/Temo 23/3 2003

För första gången sedan DI/Ruab började mäta EMU-opinionen är det övertag för nejsidan.
DI 8/3 2003

Om det var folkomröstning i dag skulle 41,8 procent av svenskarna svara nej och 39,1 procent ja på frågan "anser du att Sverige ska införa euron som valuta?". Det är första gången sedan DI/Ruab började mäta EMU-opinionen i december 2001 som nejsidan ligger före.

Totalt säger 56,3 procent av dem som röstar borgerligt ja till EMU, vilket är en uppgång från 49,4 procent i januari.

Bland dem som röstar på något av de tre partierna i regeringskoalitionen minskar andelen som tänker rösta ja marginellt, från 36,5 procent i januari till 34,0 procent nu. Bland socialdemokraterna är opinionen relativt stabil. Såväl ja- som nejsidan ligger kring 40 procent, med ett visst övertag för nejsidan

I stället är det bland dem som är osäkra på vilket parti de gillar bäst som EMU-motståndet ökar kraftigt. Bara drygt 25 procent av de osäkra tänker rösta ja, medan nästan 45 procent tänker rösta nej.


Ja-sidan har tappat 1 procentenhet till 35 procent medan
nej-sidan ligger kvar på 43 procent.
Affärsvärlden 7/3 2003

Enligt en gallup som utförts på uppdrag av Handelsbanken håller det svenska motståndet mot EMU i sig. Ja-sidan har tappat 1 procentenhet till 35 procent medan nej-sidan ligger kvar på 43 procent.

De 1003 tillfrågade har fått samma fråga som svenskarna får i höstens folkomröstning: "Anser du att Sverige ska införa euron som valuta?"

Början på sidan


Sifo: I slutet av februari uppger 46 procent av de tillfrågade att de skulle rösta nej till att införa euron som valuta om det vore folkomröstning i dag. 39 procent skulle rösta ja, medan 14 procent är tveksamma.

I januari svarade 40 procent att de skulle rösta nej och 41 procent att de skulle rösta ja. 18 procent var tveksamma.
Även i Skops undersökning ökar nej-sidan.
51 procent av svenskarna säger nej till ett medlemskap i EMU, medan 39 procent säger ja
De som vill gå med i EMU har därmed minskat med 8 procentenheter den senaste månaden, samtidigt som motståndarna har ökat med 6 procentenheter, enligt Skop /SvD/TT 28/2 2003


Det svenska EMU-motståndet fortsätter att växa
I februari sade hela 50 procent nej
SvD/TT 27/2 2003

I februari sade hela 50 procent nej till EMU, enligt en ny enkät.

I Danske Banks EMU-undersökning för februari säger 50 procent av de tillfrågade "nej" eller "troligen nej" till ett svenskt EMU-medlemskap. Det är en ökning med 4 procentenheter jämfört med i januari.

Andelen som säger "ja" eller "troligen ja" stannar i februari på 47 procent, vilket är 5 procentenheter färre än i januari.


Nej-sidan leder
Ökningen av EMU-motståndet märks mest i grupper där anhängarna varit i stark övervikt tidigare. Det är bland storstadsbor och i åldersgruppen 30-44 år
DN 22/2 2003

Med 6,5 månader kvar till folkomröstningen leder nejsidan med 46-41, och 13 procent tveksamma. För en månad sedan vägde det nästan jämnt, med 44-43 i övervikt i för nejanhängarna.

- Den sammanlagda förändringen visar på en tydlig förskjutning i nejriktning sedan januari även om ingen av förändringarna för ja- och nejsidan är statistiskt säkerställd, säger Temos opinionsansvarige Arne Modig.

Ökningen av EMU-motståndet märks mest i grupper där anhängarna varit i stark övervikt tidigare. Det är bland storstadsbor och i åldersgruppen 30-44 år. Bland dessa normalt lättrörliga grupper var jastödet över 50 procent i januarimätningen, men nu har det sjunkit markant.

I dagsläget skulle 60-65 procent av moderaternas och folkpartiets väljare rösta ja, och 20-25 procent rösta nej.

Full text

Jasägarna både till höger och vänster vill att Sverige deltar fullt ut som EU-medlem.
- Övergången till euro är en naturlig följd av det svenska EU-medlemskapet, säger de på båda håll. Men sedan blir det krångligt. De har olika uppfattningar om vad EU ska vara till för, vad det ska syssla med och var beslutsmakten ska ligga.
DN-ledare 22/2 2003

Början på sidan


Robert af Jochnick:
Nyligen samlades en grupp näringslivsföreträdare till en intern EMU-debatt i Stockholm. Vi hade handuppräckning. Då blev jag än mer förvånad. Ja-anhängarna var inte många fler än nej-anhängarna.
Det verkar vara lite inne att gnälla och vara emot EMU även i näringslivet. DI 8/2 2003


43 procent nej, oförändrat
36 procent ja, ner från 42 procent
DI/Demoskop 8/2 2003

43 procent av de tillfrågade svarar nej på frågan om de anser att Sverige ska införa euron som valuta, oförändrat från december, medan 36 procent svarar ja, ner från 42 procent i december. 21 procent är osäkra

Om undersökningsresultatet adderas med åt vilket håll de lutar ökar nej-sidan till 47 procent medan ja-sidan ökar till 44 procent. 9 procent är fortsatt osäkra.


The euro zone's woes seem to be persuading Britain, Sweden, and Denmark -- the three EU countries that don't yet use the single currency -- to stay away.
The betting on the Continent is that the Swedes will reject introducing the euro when they vote on Sept. 14.
Business Week 24/1 2003


43 procent säger att de skulle rösta ja
medan 44 procent skulle rösta nej

Dn 25/1 2003

. I förra mätningen i november var ja-sidan i knapp ledning med 41-40.

DN/Temo-mätningen visar att nästan nio av tio väljare nu har tagit ställning - 87 procent jämfört med 81 i november, vilket är en statistiskt säker ökning.

Det är en klar övervikt för nej-sidan bland de socialdemokratiska väljarna - 46-39. Och bland LO-medlemmarna är en stor majoritet EMU-motståndare - 57-29.


När Handelsbankens ekonomer i går meddelade att de trodde på ett nej i folkomröstningen var det första gången som en stor och oberoende institution talade ur skägget
SvD Näringsliv 24/1 2003

"ja-sidan riskerar att gå ett gruvligt nederlag till mötes"
"ja-sidan vill inte ha någon debatt om eurons politiska dimension eftersom det skulle föra upp frågan om en europeisk federation på dagordningen"
Fredrik Malm
ordförande för Liberala ungdomsförbundet
Sydsvenskan 14/1 2003


Andelen säkra EMU-anhängare har minskat från 65 procent till 53 procent medan
motsvarande andel säkra nej-sägare har ökat från 56 till 60 procent.
Finansvision/TT 2003-01-13 11:20

Har Göran Persson och socialdemokraterna givit upp om EMU-omröstningen?
Det är nog fler än folkpartiets ledning som undrar. Nejsidans folk syns och hörs, de spänner musklerna och förefaller glädjas åt kampanjen och valet. På jasidan är det rätt tyst.
DN huvudledare 13/1 2003

Oron sprider sig på jasidan.
DN, Henrik Brors 11/1 2003


Opinionsundersökningar visar nu hur nej-sidan successivt stärks, samtidigt som den kombinerade ja-sidan fortfarande ger ett rätt famlande och svagt intryck i debatten.
Carl Bildts veckobrev 7 januari 2003

För oss blir den över allt annat dominerande frågan diskussionen inför ställningstagandet i folkomröstningen den 14 september om huruvida även vi skall införa euron som valuta. Opinionsundersökningar visar nu hur nej-sidan successivt stärks, samtidigt som den kombinerade ja-sidan fortfarande ger ett rätt famlande och svagt intryck i debatten.

Diskussionen är viktig. Utanförskapet har ett pris som kommer att vara successivt stigande. Om ett nej leder till att vi står utanför under ytterligare ett mer eller mindre stort antal år så kommer vi med all sannolikhet att se hur en rad av de öst- och centraleuropeiska länderna innan dess övertar den gemensamma valutan och dess fördelar. Den politiska marginaliseringen av Sverige riskerar att öka, och den ekonomiska kostnaden för utanförskapet kommer förr eller senare att börja att synas.

Samtidigt med denna serie av viktiga folkomröstningar kommer det europeiska konventet nu att konkretisera sitt arbete inför det att man fram mot sommaren lägger fram sitt förslag till vad som faktiskt kommer att vara en författning för det nya Europa. Successivt växer den nya federationen av Europas nationer fram.

Konventet

Från regeringens sida hävdar man alldeles säkert att man gjort mycket för debatten. Jovisst! I sorgligt sedvanlig ordning har man definierat debatt som att tillsätta en kommitté, och lika sorgligt slentrianmässigt svenskt har denna kommitté fått i uppdrag att dela ut ett antal miljoner kr i bidrag till alla och envar som förmår sig att söka. Före jul distribuerades ut ytterligare 4 miljoner kronor till diverse mer eller mindre behjärtansvärda och mer eller mindre klassiska mottagare i det bidragsberoende organisations-Sverige.

I rättvisans ordning skall dock sägas att denna kommitté gör mer än att dela ut bidrag till Socialdemokratiska Kvinnoförbundet, Fria Moderata Studentförbundet, Arena, Centerns Kvinnoförbund och diverse andra. Man rapporterar dessutom i formella skrivelser till regeringen om de synpunkter som kommer in på den webb plats som man har satt upp.


Nej-sidan ökar sitt övertag i EMU-opinionen.
Om det var val i dag skulle 50 procent rösta nej
medan 45 procent skulle rösta ja till EMU-inträde.
DI 3/1 2003

Därmed har nej-sidan gått upp 1 procentenhet och ja-sidan gått ned lika mycket sedan Skops mätning förra månaden. Bland dem som uppger att de tror att de ska rösta i folkomröstningen finns det dock en övervikt för ja-sidan på knappt 50 procent mot 47 procent för nej-sidan.

Början på sidan


57 percent of Germans are keen to see
the return of the Deutsche mark
CNN 1/1 2003

On January 1, 2002, the citizens of the 12 euro-zone countries -- Austria, Belgium, Finland, France, Germany, Greece, Holland, Ireland, Italy, Luxembourg, Portugal and Spain -- saw their marks, francs, pesetas, lire, escudos and the like fused into a single currency.

Citizens of the euro zone had no vote specifically on the change, and now 57 percent of Germans and 55 percent of the Dutch are keen to see the return of the Deutsche mark and Netherlands guilder, according to a survey by European Internet company Tiscali.

Full text

Början på sidan


Endast 37 procent av s-väljarna för EMU
SCB: EMU-opinionen i partierna ser ut så här:

Parti för EMU mot EMU vet ej
S 37% 34% 29%
M 68% 16% 17%
Fp 58% 20% 23%
kd 36% 38% 26%
C 29% 43% 29%
mp 27% 52% 21%
V 20% 62% 18%

Den som vill se det med egna ögon se nedanstående länk:
http://www.scb.se/sm/ME61SM0202.pdf
Tabell 7 på sidan elva

EU-sympati november 2002, svarsfördelning efter kön samt efter hur man röstade i EU-folkomröstningen i november 1994

Början på sidan


Nu leder nej-sidan
- En viktig anledning till att nej-sidan vunnit mark är att det kommit in nya avsändare på nej-sidan.
Då tänker jag på kända näringslivsmän som anfört ekonomiska motiv mot EMU, tillägger Mats Odell.

Finansvision 5/12 2002

Nu leder nej-sidan även i den mätning som Demoskop genomfört för FV:s räkning.

Visserligen är det en knapp övervikt, 43 procent av de tillfrågade uppger att man skulle rösta nej om det var folkomröstning om EMU idag medan 42 procent skulle rösta ja. Jämfört med förra månadens undersökning är det en uppgång med 4 procentenheter för nej och en nedgång med 3 procentenheter för ja.

Den största förändringen inom väljargrupp finns inom de som uppger att de sympatiserar med kristdemokraterna. Hela 61 procent av kristdemokraterna tänker rösta nej och endast 28 procent ja. För en månad sedan var samma förhållande 48 respektive 40 procent. Detta betyder att kristdemokraterna är det parti där väljarsympatisörernas åsikt i EMU-frågan i störst omfattning avviker från partiledningens.

Men kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Mats Odell är inte särskilt orolig.
- Kampanjen har ännu inte kommit igång och det svänger mycket i uppfattningarna. Det är möjligt att våra väljare har längre till att bestämma sig i den här frågan än vad andra borgerliga väljare har, säger han.

Mats Odell tror också att det kan vara så att kristdemokrater bor i områden där EMU-skepticismen är starkare, att de i större utsträckning än moderater och folkpartister bor på landsbygden.
- En viktig anledning till att nej-sidan vunnit mark är att det kommit in nya avsändare på nej-sidan. Då tänker jag på kända näringslivsmän som anfört ekonomiska motiv mot EMU, tillägger Mats Odell.

Ja-sympatisörerna har också minskat i både moderata samlingspartiet och folkpartiet, men inte lika mycket. För moderaterna handlar det om nedgång från 68 till 62 procent och för folkpartiet 60 till 50 procent.

Medborgare mot EMU

Början på sidan


De som är säkra motståndare till svensk EMU-anslutning
har blivit fler än de säkra anhängarna.

DN 26/11 2002

Danske Bank, som är verksamt i Sverige genom bland annat Östgötabanken, låter varje månad göra en mätning av den svenska och danska EMU-opinionen. Undersökningen från november visar att ja-sidan i Sverige har tappat väsentligt med mark och dess samlade försprång nu är 9 procentenheter, mot 19 procent i oktober.

Om man endast ser till dem som är säkra i sitt ställningstagande har nej-sidan, som ligger på 29 procent, gått om ja-sidan som har 27 procent.

Full text


Sifo om EMU: 41 procent mot - 37 för
SvD Näringsliv 22/11 2002

Svenskarnas stöd för EMU har successivt minskat ända sedan i våras, men i november är det första gången sedan juni 2001 som nej-sidan har ett övertag, visar den undersökning som Sifo gör på uppdrag av TT.

Den senaste månaden har nej-sidan gjort ett ordentligt ryck. Andelen EMU-motståndare har ökat från 34 till 41 procent, medan andelen som är för ett medlemskap har minskat från 43 till 37 procent.

Det som gör den nya undersökningen extra besvärlig för Göran Persson och andra socialdemokratiska EMU-anhängare är att stödet minskar mest bland socialdemokratiska väljare. Andelen motståndare inom socialdemokraterna har på en månad gått upp från 34 till 44 procent. Bara 31 procent uppger i dag att de skulle rösta ja till EMU.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin tror däremot att nej-sidans framgång är ett utslag av den senaste tidens debatt om EMU.

- Socialdemokraterna har sagt att vi nu ska gå till folkomröstning, och det kan ha fått många osäkra att börja fundera. Samtidigt har också nej-sidan börjat formera sig och varit ute och profilerat sig rätt tydligt, säger hon.

Statsminister Göran Persson har avböjt att kommentera undersökningen


Stödet för EMU rasar
enligt DN/Temos novembermätning.
DN 23/11
Reporter Henrik Brors
Undersökningen omfattar 1 000 telefonintervjuer som genomfördes den 18 - 21 november.

Efter en kraftig övervikt hela det här året för ja till EMU väger det nu jämnt - 41 procent ja mot 40 procent nej.

Andelen osäkra väljare har nästan fördubblats och uppgår nu till 19 procent.

I den förra mätningen, som gjordes i august, ledde jasidan med 49-40.

Det är framför allt i storstäderna, där ja-sidan haft klar majoritet, som stödet sjunkit mest.

EMU-stödet sjunker också mer bland män än bland kvinnor.

Bland de socialdemokratiska väljarna har övervikten för ja-sidan rasat från 52 till 33 procent.
Nej-sidan har ökat marginellt, från 36 till 41 procent.
Medan andelen osäkra mer än fördubblats - var fjärde s-väljare är i dag osäker om EMU-medlemskapet.

Bland de moderata väljarna har andelen ja-anhängare minskat från 79 till 67 procent.

- De stora svängningarna visar framför allt att det ännu inte finns någon stabil opinion i EMU-frågan, säger Temos opinionsansvarige Arne Modig.

DN/Temomätningen är gjord undet den gångna vecka omedelbart efter att socialdemokraternas förtroenderåd sagt ja till Sverige är moget för EMU-medlemskap. Men det är ändå nej-sidan som haft övertag i debatten de senaste veckorna. Framför allt i Stockholmsmedierna har ekonomer och företagare fått stort utrymme för att på olika sätt argumentera för ne-jröstning.

Det överraskande har varit flera nya starka EMU-motståndare som argumenterar mot medlemskap med borgerligt nationalistiska argument som brittiska torypartiet. Samtidigt har ja-sidan ännu ingen självklar borgerlig ledare som förre moderatledaren Carl Bildt i EU-folkomröstningen 1994.

Göran Persson ser därför ut att få föra ett tvåfrontskrig - dels mot den borgerliga nejsidan som argumenterar för att en självständig Riksbank är det bästa sättet att hålla nere löneökningarna, dels mot vänstersidans nej-argument om att massarbetslöshet hotar om Sverige inte längre kan devalvera sig ur ekonomiska kriser.

Frågan är om ja-sidans bästa argument om att inflytandet i Europasamarbetet hotas om Sverige står utanför både EMU och Nato är tillräckligt för att möta detta. Troligen kommer det att toppas med löften om stora prissänkningar om kronan byts mot euron.

Full text med grafik

Medborgare mot EMU

Början på sidan


Personvalskampanjen 2002
Opinionssiffror om EMU

Personvalskampanjen 2002 uppdrog åt opinionsundersökningsföretaget Temo att genomföra en opinionsundersökning om svenska folkets inställning till förnyelse och företagsamhet.

Undersökningen genomfördes i form av 1000 telefonintervjuer med den svenska allmänheten (18 år och äldre), och genomfördes under tiden 3 - 6 juni 2002.

Undersökningen omfattade 15 frågor om förnyelse och företagsamhet. Varje fråga bestod av två påståenden, det ena framfört av personen A, det andra av personen B. De intervjuade ombads att uppge om han eller hon mest höll med A eller B.

Om EMU

A säger: Om Sverige byter kronan mot euron ökar välståndet.

B säger: Om Sverige byter kronan mot euron förlorar vi kontrollen över den svenska ekonomin.

Håller mest med A (procent) 38

Vet ej/ej svar (procent) 14

Håller mest med B (procent) 47

Personval2002.com


EMU-positiva svenskar allt mer övertygade
Dagens Industri 2002-08-27

Det visar en EMU-undersökning som genomförts på uppdrag av Danske Bank, där 1.500 personer har tillfrågats. Andelen svenskar som i augusti säger ja har ökat till 33 procent från 29 i juli och samtidigt har andelen som säger "troligen ja" minskat från 28 till 25 procent.

De som säger nej och "troligen nej" ligger stabilt på 24 respektive 15 procent.


EMU-motståndare vinner mark
2002-08-19

49 procent av svenska folket skulle idag rösta för ett svenskt deltagande i EMU, medan 40 procent skulle rösta nej.

Det visar en opinionsundersökning från Temo som publicerades i måndagens Dagens Nyheter.

Undersökningen visar också att en majoritet av de socialdemokratiska väljarna är positiva till EMU.

Stödet för EMU har ökat med 1 procentenheter från i april.

Samtidigt är har de som är negativa till EMU ökat med 3 procentenhet

och 11 procent av de tillfrågade uppger att de inte har bestämt sig.

Undersökningen omfattade 1004 personer och genomfördes mellan 8 och 14 augusti.


SCB: Svenskarna mer positiva till EMU
2002-06-18

Svenskarna har blivit mer positivs till ett EMU-medlemskap sedan i november i fjol, enligt en mätning som Statistiska centralbyrån (SCB) gjort.

Ca 46 proc av de drygt 7 000 tillfrågade svarade att de skulle rösta för en anslutning, jämfört med 41 proc i november.

31 proc (35) skulle rösta mot och

23 proc (25) är osäkra.

För första gången är andelen kvinnor för ett svenskt EMU-medlemskap större än de emot.

Pressmeddelande från SCB

Början på sidan


Knappt hälften av svenskarna - 48 procent - skulle rösta ja
till euron om det var folkomröstning i dag. 37 procent skulle rösta nej, medan 15 procent inte vet hur de skulle rösta.
Det kan jämföras med DN/Temo-mätningen i januari då 53 procent var för, 33 emot och 14 procent svarade vet ej. (DN 020420)


Stödet för EMU fortsatte att minska under mars
Stödet för EMU fortsatte att minska under mars, men fortfarande vill en knapp majoritet av svenskarna se ett EMU-inträde. Det visar Skops senaste väljarbarometer som publicerades i helgen.

Stödet för ja-sidan har minskat till 51 från 55 procent i februari, medan nej-sidan ökat till 46 från 40 procent. Undersökningen genomfördes mellan den 18 och 28 mars och 1.100 personer intervjuades. (DI 020408)


Rekordstarkt stöd för EMU-medlemskap
2002-02-22

I den senaste Skopmätningen uttalar sig 58 procent av de tillfrågade för ett EMU-medlemskap, jämfört med 51 procent i december. Stödet har aldrig förut varit så starkt.

37 procent säger nej till EMU, en nedgång från 44 procent i december. 5 procent har inte tagit ställning.

Stödet för ja-sidan har gradvis växt sedan i maj i fjol då bara 34 procent ville byta kronan mot euron.


A conservative tide is sweeping Europe
ANATOLE KALETSKY
The Times, JANUARY 17 2002


Rekordstort stöd till medlemskap i EMU
Dagens Industri 2002-01-21

En klar majoritet på 53,5 procent säger nu ja till svenskt medlemskap. Nej-sidan är bara hälften så stor med sina 26,9 procent. Det visar DIs januarimätning som genomförts i samarbete med opinionsinstitutet Ruab.

I december hade ja-sidan 47,1 procent och nej- sidan 32,9 procent. Hela 60,1 procent av männen säger ja och 24,1 procent nej till svenskt EMU-medlemskap.

Kvinnorna är något mindre entusiastiska. 47,0 procent skulle rösta ja om det var folkomröstning i dag och 29,7 procent nej.

Ja-sidan har majoritet i alla ålderskategorier. Mest positiva är åldrarna 50-64 år där 58,6 procent skulle rösta ja.

Hos moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och socialdemokraterna säger mer än 50 procent av väljarna ja till att Sverige ska gå med i valutaunionen. Bland centerväljarna är det fler som säger ja (42,7 procent) än som säger nej (38,0).

Allra mest populär är valutaunionen inte oväntat bland moderater där 82,6 procent skulle rösta ja.

De som inte vet hur de ska rösta har bara minskat marginellt från decembers 20,0 procent till 19,6 procent i januari.


Skop: 51 procent är nu för EMU
Text-TV 2002-01-07

Stödet för EMU fortsätter att öka. En majoritet av svenskarna vill nu gå med i valutaunionen och byta ut kronan mot euron. Det visar opinionsinstitutet Skop:s senaste EMU-barometer.

51 procent av de tillfrågade tycker att Sverige ska gå med i EMU, medan 44 procent säger nej. Övriga fem procent har ingen uppfattning i frågan.

Därmed har antalet ja-sägare ökat med tre procentenheter på en månad och med hela 17 procentenheter sedan maj 2001.

Början på sidan


SCB: Många fler positiva till EMU
TT 2001-12-13

Andelen svenskar som är för anslutning till EMU har ökat kraftigt. Det visar SCB:s stora undersökning i november.

För första gången sedan folkomröstningen är också klart fler för än emot EU-medlemskapet. SCB frågade drygt 9 000 röstberättigade personer i november. 41 procent svarade att de skulle rösta för en anslutning till EU:s valutaunion EMU, medan 35 procent svarade att de skulle rösta mot. 24,5 procent är osäkra.

Det är en klar omsvängning jämfört med SCB:s undersökning i maj, då 31 procent svarade att de skulle rösta för och 43 procent skulle rösta mot. Förändringen sedan maj är statistiskt säkerställd.

Skillnaderna är stora mellan könen. En majoritet av kvinnorna är fortfarande mot en EMU-anslutning, 38,5 procent, medan 32 procent är för. Motsvarande siffror för männen är 49,8 för och 30,6 mot.


Lägst EU-stöd i Baltikum
DI 2001-12-13

Av de 13 kandidatländerna som har sökt om medlemskap till EU är stödet klart lägst i de baltiska länderna samt Malta. Mindre än hälften av invånarna i Estland, Lettland och Litauen skulle rösta ja till EU-medlemskap i en folkomröstning i dag.

Den folkliga uppbackningen till EU är i alla fall större i kandidatländerna (59 procents stöd) än i nuvarande 15 EU-länder (48 procents stöd).

Full text


Stödet börjar svikta bland statsminister Göran Perssons egna väljare.
DN 2001-11-26

Bland de socialdemokratiska väljarna har stödet för EU sjunkit från 58 procent i maj till 49 procent nu i november. Det är en statistiskt säker nedgång, som nästan helt kompenseras av att EU ses mer positivt bland centerpartiets och vänsterpartiets väljare.

Det var också bland de socialdemokratiska väljarna som inställningen till EU förändrades mest i positiv riktning under Sveriges ordförandeperiod i våras. Från 39 till 58 procent, enligt DN/Temo-mätningarna i december och maj.

Full text

Början på sidan


Mer än några kronor
DN-ledare 2001-11-10
Det vore svagt om EMU-anhängarna bland våra politiker använde kronkursens utveckling under det senaste året som ett huvudargument för att säga ja till euron. Risken är att de blir utan argument om kronan plötsligt stärks.
Till slut handlar inte ställningstagandet om siffror, utan om Sveriges framtida roll i Europa - om vi ska vara innanför eller utanför, om vi ska vara med i EU-samarbetet eller inte.


Ökat stöd för EMU
Och Finland /Sverige assymetriska chocker

SvD-ledare 2001-11-09


På väg till euron (Temo)
SvD-ledare 2001-10-23

Enstaka opinionsmätningar i dagsaktuella ämnen är sällan något att spilla tid och spaltutrymme på. Men när det gäller långsiktiga trender i regelbundna mätningar över längre tid finns det ibland anledning att granska förändringen.

En sådan fråga gäller euron och svensk anslutning till EMU. Temo:s mätserie visar (DN 21/10) att det tidigare så negativa opinionsgapet håller på att slutas. För ett år sedan ledde nejsidan stort; 52 procent skulle rösta nej till svenskt medlemskap i en folkomröstning, 30 procent ja. Det var inte så märkligt, strax efter att en majoritet av danskarna hade sagt nej.

Sedan dess har jasidan stärkts mätning för mätning och nejsägarna lika stadigt minskat i andel, så att blocken nu är ungefär lika stora, 42-43 procent. Andelen osäkra minskar sakta men säkert.

Det är en anmärkningsvärd skiftning i opinionen på kort tid. Sedan ett halvår ökar jasidan i alla partier utom centern. Kanske är EU inte lika skrämmande efter ordförandehalvåret, kanske accepterar allt fler tanken på att även vi ska använda Europas valuta, euron, i stället för den sjunkande kronan.

Men det förutsätter förstås att introduktionen av euron kommer att fungera, vilket återstår att visa.

Början på sidan


Dramatisk förbättring för ja-sidan
Såväl ja- som nej-sidan får 44 procent
Källa: Finanstidningen 2001-09-08.

Enligt Finanstidningen/Demoskops undersökning av EMU-sympatierna i augusti får nu såväl ja- som nej-sidan 44 procent av väljarna på sin sida. Det är en dramatisk förbättring för ja-sidan jämfört med den senaste mätningen i maj, då nej-sidan ledde med 9 procentenheter.

Störst omsvängning visar socialdemokratiska väljare. I maj var 28 procent av socialdemokraterna för ett medlemskap i EMU, medan 54 procent sa nej. I dag väger det nästan jämnt – 42 procent är för och andelen nej-sägare har krympt till 46 procent.

Statsvetare står handfallna inför utvecklingen.

– Det är lite av en gåta varför opinionen har vänt. Jag har ingen direkt förklaring, säger Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet.

Gilljam tror också att ja-sidans uppgång kan vara ett tecken på att motståndet mot EMU sakta men säkert resignerat. Det politiska etablissemanget är starkt för ett ja, vilket nästan leder till en deterministisk tro hos väljarna.

– Det finns en allmän föreställning att vi kommer att gå med förr eller senare i alla fall. Kanske börjar fler och fler därför att byta fot eftersom det inte är lönt att göra motstånd.

-

Kommentar RE: Det står i alla fall 1-1 (44-44) i halvtid mellan å ena sidan hela etablissemanget och å andra sidan en handfull övertygade EMU-moståndare...

Jfr Winston Churchill, 1940:

”We shall defend our island whatever the cost may be. We shall fight on the beaches. We shall fight on the landing grounds. We shall fight in the fields and in the streets. We shall fight in the hills. We shall never surrender.”

"Let us therefore brace ourselves to our duty, and so bear ourselves that if the British Empire and it's Commonwealth last for a thousand years, men will still say 'This was their finest hour'."

"...if we fail, then the whole world - including the United States - including all that we have known and cared for - will sink into the abyss of a new 'Dark Age', made more sinister, and perhaps more protracted, by the lights of perverted science.".

Mer av Churchill

Det var många i Sverige som var Tyskvänliga före Stalingrad...

Det var många i Sverige som hade givit upp omlöntagarfonderna


Fortfarande klart fler mot än för EMU-medlemskap
– men avståndet minskar

Källa SCB
Andelen som skulle rösta för EMU-anslutning är statistiskt säkerställt mindre än andelen som skulle rösta mot. Ca 31 procent svarar att de skulle rösta för anslutning (ca 28 i november) medan ca 43 procent skulle rösta mot (ca 47 i november).
Förändringarna från november 2000 är statistiskt säkerställda. Ca 26 procent (oförändrat) vet inte hur de skulle göra.

 Parti För Emot
S 26,5 44,9
M 58,8 21,3
Fp 58,0 21,6
C 20,8 52,0
mp 22,0 59,7
Kd 26,6 48,8

Mer om kristdemokraterna

Början på sidan


Kraftigt ökat stöd för EU
DN 2001-05-25

Det växande stödet för EU har dock inte lett till någon tydlig omsvängning av svenska folkets inställning till valutaunionen EMU. Nej-sidan har fortsatt kraftig övervikt. 48 procent skulle rösta nej om det vore EMU-folkomröstning i dag, medan 36 procent säger att de skulle rösta ja och 15 procent inte vill ta ställning.

Nej-sidans övervikt har dock minskat successivt de senaste mätningarna och avståndet mellan ja- och nej-sidan är nu ungefär på samma nivå som före den danska folkomröstningen i fjol höstas. Ja-sidans uppgång har främst skett bland egenföretagare och TCO-anslutna väljare. Regeringen har


Svenskarna mest negativa till EU
Dagens Industri 2001-05-02

En tredjedel av svenskarna är emot EU-medlemskapet. Hela 53 procent tycker att vi inte har någon nytta av att vara med i EU.

64 procent är emot svenskt medlemskap i valutaunionen.

Sammantaget är svenskarna den mest EU-negativa befolkningen inom unionen. För första gången har Sverige passerat Storbritannien som det mest EU-negativa landet i de halvårliga opinionsmätningar som redovisas i Eurobarometern.

Det publiceras av EUs statistikorgan Eurostat och bygger på intervjuer med 1.000 personer i varje medlemsland.

Början på sidan


Motståndet mot valutaunionen har ökat igen

Finanstidningen 2001-03-08
Demoskops månatliga undersökning av svenska folkets inställning till EMU visar att motståndet mot valutaunionen ökat igen efter nedgången i samband med att Sverige blev ordförandeland.
Andelen EMU-motståndare ökade under februari till 55 procent, från 52 procent i januari.


Fler säger ja till EMU och fler säger nej till EMU
DI 2001-02-15

Sedan EMU-starten den 1 januari 1999 tappade ja-sidan successivt mark från ungefär 50 till 28 procent i november 2000. Den kraftiga uppgången i februari 2001 bryter mönstret.

Men det är inte EMU-motståndarna som låter sig bevekas, tvärtom, de ökar från 46 till 47 procent i februari. Ja-sidan hämtar i stället stöd från de osäkra som har fallit till 18 procent från 26 i november.

Mätningen visar också statistiskt säkerställt att andelen positiva tjänstemän har ökat medan de negativa tjänstemännen blivit färre. Samtidigt har gruppen negativa arbetare ökat och andelen arbetare som är positiva minskat.

Början på sidan


EMU-opinionen ligger still
Finanstidningen 2001-02-07

I mätningen ligger såväl ja- som nej-sidan nästintill oförändrade jämfört med den senaste mätningen i december förra året. 36 procent av svenskarna ställer sig positiva till ett svenskt deltagande i valutaunionen, vilket precis tangerar den förra mätningen.

Nej-sidan har tappat en procentenhet till 52 procentenheter, en förändring som befinner sig inom den statistiska felmarginalen. 12 procent vet inte.

I en intervju i Financial Times sa Persson att det börjar bli dags att få med sig de socialdemokratiska kärnväljarna på EMU-tåget. "Vi måste mobilisera våra kärnväljare för ett EMU-medlemskap. Jag är säker på att vi kommer att ha en sådan situation inom en nära framtid", sa Göran Persson, utan att vidare precisera när en EMU-kampanj kan vara aktuell. Men ännu har inget hänt.

Ja-sidan kan ändå finna viss glädje i att det värsta opinionsraset efter danskarnas nej i september nu raderats ut. Efter den danska folkomröstningen sjönk ja-opinionen från 42 procent till 32 procent inom loppet av en månad, och vände först på 31 procent månaden därpå. Men nu tycks det raset vara borta och glömt. För andra månaden i rad noterar ja-sidan 36 procent.

Nej-sidans toppnotering på 56 procentenheter i november börjar också försvinna bortom horisonten, även om nej-sidan fortfarande har ett starkare grepp om opinionen än man hade innan Danmark sa nej till EMU.


EMU-motvinden blåser fortsatt stark
SvD 2000-12-30

Precis hälften, 50 procent, har svarat nej på Sifos vanliga fråga: "Om det vore folkomröstning i EMU-frågan i dag, skulle Du då rösta Ja, eller Nej till ett svenskt medlemskap i EMU?" Som vanligt har 1 000 personer deltagit i undersökningen. Precis en tredjedel, 33 procent, svarar ja. 17 procent är tveksamma eller svarar "vet ej", medan en procent skulle rösta blankt. Med hänsyn till skillnader i urval och statistisk osäkerhet kan resultatet sägas vara identiskt med den förra mätningen, som genomfördes i oktober

Början på sidan


Ny rapport om negativ svensk opinion: "Äldre har bytt åsikt om EU"
Olof Petersson på DN Debatt 2000-12-21

Samma undersökning visar att det finns personer som är positiva till EU men negativa till EMU. En del akademiska nationalekonomer återfinns i denna kategori, men i befolkningen som helhet utgör den en liten minoritet om 6 procent. I det stora hela sammanfaller EU- och EMU-åsikterna. Det innebär att inställningen till EMU delar befolkningen på samma sätt som attityderna till EU. Andelen EMU-motståndare är särskilt stor bland äldre, kvinnor, norrlänningar, glesbygdsbor, lågutbildade och arbetare. Omvänt är stödet för EMU mest utbrett bland yngre, män, boende i södra Sverige, storstadsinvånare, högutbildade samt företagare och högre tjänstemän.

http://www.dn.se/DNet/dyn/Crosslink.dyn/f,debatt.html/d,129/a,143544/t,2

Ur förordet av Jacques Delors
- Sveriges skepsis gentemot en fördjupning av den politiska unionen är i högsta grad respektabel; strävan att bevara en ojämförlig erfarenhet av deltagardemokrati och social sammanhållning förtjänar uppskattning.
- Debatten om anslutning till EU, och till EMU, utgör ett av den svenska demokratins sällsynta misslyckanden i så måtto att den blottat en klyfta mellan folket och den politiska eliten. Detta är ämne för en betraktelse över underskottet på samhällsförtroende, som yttrar sig överallt i Europa.
- Detta bakslag visar att det finns en mer djupgående kris för den svenska modellen, som i mötet med globaliseringen söker efter en förnyad form av rättsstat. Som så ofta framstår det politiska Europa både som uppenbarelseform och möjlig lösning på ett problem som det inte självt har orsakat.

Jfr: Folkstyre i pluralis Av Olof Petersson i SvD 1999-05-30:
Unionen framstår som ett avlägset elitprojekt med ett växande demokratiskt underskott. EUs demokratiproblem riskerar på sikt att undergräva legitimiteten även för de nationella demokratiska institutionerna.


SCB december 2000:
Andelen som skulle rösta för EMU - 28 procent (33 i maj)
medan 47 procent skulle rösta mot (ca 42 i maj).
Ca 25 procent vet inte hur de skulle göra.

Mest positiva till EMU-anslutning är fortfarande folkpartiets och moderaternas sympatisörer – ca 50 resp. ca 52 procent röstar för och ca 28 resp. ca 26 procent mot EMU.
På det senaste halvåret har andelen för EMU minskat med ca 5 procentenheter bland moderaterna (statistiskt säkerställt). Bland moderaterna har andelen mot EMU ökat ca 3 procentenheter sedan maj
medan alla förändringar bland folkpartisterna ligger inom felmarginalerna.

http://www.scb.se/press/press2000/p321.asp


Göran Persson intervjuad i SvD 2000-12-04
Men fortfarande är hälften av svenska folket tveksamt eller negativt till EU-medlemskapet. Har dom fel?
- Nej, man kan aldrig säga att dom har fel, men vi tycker lite olika.
Till bilden hör att starten på vårt medlemskap sammanföll med en svår krisperiod i vår ekonomi och många gjorde det enkelt för sig genom att i bland lite populistiskt lägga hela skulden på EU.


Ur DN/Temo 2000-11-24
Det borgerliga alternativet har förlorat sympatisörer tre mätningar i rad och skrapar nu ihop 44 procent mot 54,4 procent för s, v och mp.

Folkpartiets läge är skakigt; en tillbakagång med en procentenhet till 4,6 procent. Det är den lägsta siffran sedan maj 1999.

Också moderaterna och kristdemokraterna tappar mark.

Kommentar RE: EMU-kramarna M, Fp och Kd har gått bakåt.

Hela artikeln

Början på sidan


Politikens EMU-entusiaster har tystnat, Sigfrid Leijonhufvud i SvD/Näringsliv 2000-11-21


EMU-motståndet ökar
DI 2000-11-17

EMU-motståndarna ökar avståndet till ja-sidan. I dag är skillnaden mellan de båda lägren hela 18 procentenheter. Det framgår av DI/ Gallups senaste under-sökning där rekordhöga 46 procent av svenska folket uppges vara emot EMU.

Under våren och sommaren var skillnaden mellan ja- och nej-sidan 4-5 procentenheter. Cirka 35 procent sa att de skulle rösta för ett EMU-medlemskap och cirka 40 procent skulle rösta nej. Under hösten har dock bilden förändrats kraftigt. Nej-sidan har sedan i augusti successivt ökat på bekostnad av ja-sidan. I november månads Gallup uppgår EMU-moståndarna till 46 procent, vilket är 3 procentenheter högre än i oktober. Det innebär att nej-sidan är starkare än vad som hittills har uppmätts i DI/Gallups undersökningar. Andelen tveksamma har minskat i novemberundersökningen. Ja-sidan uppgår, liksom i oktober, till 28 procent.

Danmarks EMU-omröstning i slutet av september, där 53 procent röstade nej och 47 procent ja, anses vara den bakomliggande orsaken till utvecklingen av den svenska opinionen under hösten. "Utvecklingen måste vara en fortsättning på EMU-omröstningen i Danmark. I övrigt har det inte hänt något som bör påverka den allmänna opinionen. I dag är Danmarks omröstning ett plus för nej-sidan, men beroende på vad som händer framöver kan den lika gärna bli ett plus för ja-sidan", säger Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Enligt Gallups analys är det statistiskt säkerställt att andelen negativa tjänstemän har ökat under november samtidigt som andelen tveksamma tjänstemän har minskat. På mindre orter har andelen tveksamma minskat.

Uppdelat på partitillhörighet är det statistiskt säkerställt att andelen negativa moderater har ökat på bekostnad av de moderata EMU-förespråkarna.

Andelen tveksamma centerpartister har minskat.

Början på sidan


56 procent Nej

Hela 56 procent av svenskarna skulle rösta nej till ett svenskt deltagande i valutaunionens tredje steg, om det vore folkomröstning idag.
Bara 31 procent skulle rösta ja, och 13 procent vet inte.
Finanstidningen 2000-11-09

Det innebär att nej-sidan fortsätter att dra ifrån, för tredje månaden i rad. Nu skiljer det hela 25 procent mellan blocken. I oktobermätningen hade nej-lägret 54 procent, och ja-sidan 32 procent. Danmarks klara nej till EMU den 28 september fortsätter onekligen att påverka svenska folket, enligt bedömare. "Trenden från Danska folkomröstningen håller i sig. Ja-sidan förlorar mark och nej-sidan vinner ökat stöd", kommenterar Johan Jacobsson, projektledare på Demoskop.

Inte sedan i juni 1996 har Demoskop noterat en så stark nej-sida som nu i november, då 58 procent skulle rösta nej. Ja-sidan har inte varit så svag sedan i januari 1998, då 29 procent sa ja till euron.

Inte ens bland väljarna i det mest EU-vänliga partiet, folkpartiet, lyckas ja-sidan samla en majoritet för euron. 44 procent av folkpartisterna skulle rösta ja om det var folkomröstning idag, mot hela 49 procent som skulle säga nej.

Mönstret är ännu starkare inom socialdemokraterna, som under stor tvekan sa ja till EMU i mars: inte ens var tredje socialdemokrat skulle rösta ja idag, eller 27 procent. Hela 62 procent av socialdemokraterna skulle säga nej. Det finns majoritet för euron bara bland moderater, kristdemokrater, höginkomsttagare och företagare, enligt mätningen.

Stockholmarna, som i flera tidigare undersökningar varit övervägande EMU-positiva, har ändrat sig och nu är det fler som säger nej.

Sex av tio kvinnor skulle säga nej, precis som varannan man.

Början på sidan


En majoritet av svenska folket säger nej till valutaunionen EMU
De borgerliga väljarna har blivit betydligt mer negativa

Ur DN 2000-10-24

Vid en folkomröstning i dag skulle endast 30 procent av väljarna rösta ja till EMU-medlemskap, 52 procent rösta nej medan 18 procent inte vet hur de skulle ställa sig. Förändringarna för ja- och nejsidan sedan förra mätningen i augusti är statistiskt säkra. Då sade 37 procent ja och 45 procent nej. Även då var 18 procent osäkra.

Intressantast är ja-sidans tydliga nedgång i det borgerliga lägret. Av de fyra borgerliga partiernas väljare skulle i dag 42 procent rösta för EMU och 40 procent emot. Det är en betydligt jämnare ställning än i augusti, då 51 procent röstade ja och 32 procent nej.

Det är i de två EMU-vänligaste partierna, moderaterna och folkpartiet, som stödet har sviktat mest.

Bland moderatväljarna har ja-sidan minskat från 61 till 49 procent och bland fp-sympatisörerna från 70 till 45 procent.

Det fanns ett borgerligt baserat motstånd mot EMU i Danmark vid sidan av vänsterns. Det kan ha gjort det lättare att vara kritisk även på den borgerliga kanten i Sverige. Här har ju motståndet hittills dominerats av vänstern, säger Temos undersökningsledare Arne Modig.

Bland de socialdemokratiska väljarna har det skett en klar omsvängning i negativ riktning. I dag skulle sex av tio rösta nej mot cirka fyra av tio för två månader sedan. Hos LO-medlemmarna är motståndet ännu starkare: 65 procent är emot och bara 19 procent för. Det minskade stödet för EMU har varit särskilt tydligt bland de privatanställda, som brukar vara mer positiva än offentliganställda. I dag är det jämnt mellan de båda grupperna: endast 33 respektive 29 procent säger ja till valutaunionen.

Den fortsatt skakiga euron kan ha bidragit till det minskade stödet för ett EMU-medlemskap liksom en skeptisk inställning till EU-projektet över huvud taget.
- När folk i tv ser hur man sparkar underordnade på EU-kommissionens kontor i Stockholm och väntar med cheferna så gynnar det verkligen inte EMU-opinionen, säger Arne Modig.

Början på sidan


Hukande om EMU
Ur DI 2000-10-17

Det svenska motståndet mot EMU har aldrig varit större. DI/Gallups senaste undersökning visar att 43 procent av svenskarna säger nej till medlemskap i valutaunionen. Rekordlåga 28 procent säger ja. Finansminister Bosse Ringholm sa i gårdagens DI att det är Danmarks nej som slår igenom. Bedömare /på Ja-sidan/ hävdar att nej-argumenten från v, mp, c och LO-fack får extra genomslag när den starkaste ja-kraften, socialdemokratin, inte fäktar emot.

Men utbildningsminister Thomas Östros, själv EMU-anhängare, menar att partiet inte alls skyggar. "Nej, vi är många socialdemokrater som deltar i EMU-diskussionen. Men nu är ingen folkomröstning på tapeten, och det är bara naturligt att debatten inte riktigt bränner till", säger han.

Moderatledaren Bo Lundgren anser dock att EMU-kluvna socialdemokrater undviker frågan, och att motståndet under tiden växer ute i landet.

"Socialdemokraternas tvehågsenhet är det stora problemet. Jag och andra talar om EMU och euron vid varje möjligt tillfälle, och jag har uppmanat Göran Persson att ta initiativ", säger han. Moderatledaren vill se en snar och massiv opinionsbildning från ja-sidan. "I form av dialog, intensiva samtal.

Det får inte bli en jättelik reklamkampanj som folket uppfattar som etablissemangets påtryckningar", säger Bo Lundgren.

Folkpartiledaren Lars Leijonborg är också trött på socialdemokraternas tysta taktik. Han vill liksom Bo Lundgren ha folkomröstning redan nästa höst.

"Människor ser hur etablissemanget ”taktiserar”, och det bidrar till ja-sidans problem. Bestäm ett datum för folkomröstning nu, sen får ja och nej tävla."

Socialdemokraterna vill avvakta lönebildningen innan man bestämmer tid för folkomröstning. Taktik sägs det inte alls vara fråga om. "Det vore mig helt främmande. Det handlar om att vi måste veta att EMU-medlemskapet är bra för Sverige innan vi går till beslut. Lönebildningsrörelsen ger oss en väldigt viktig kunskap", förklarar Thomas Östros.

En sån avvaktan ger att folkomröstningen knappast kan ske före valet 2002.

Början på sidan



nejtillemu.com startade februari 2000

Andelen positiva har minskat kraftigt
DI 2000-10-16

Den tydligaste trenden i DI/Gallups undersökning är att andelen positiva har minskat kraftigt. För första gången är 29 procent - mindre än en tredjedel av Sveriges befolkning - anhängare till EMU.

"Det finns fortfarande en effekt av omröstningen i Danmark. I kombination med en svag euro gör det att EMU-motståndet ökar", säger Carl B Hamilton, professor på Handelshögskolan i Stockholm. Den danska folkomröstningen för en knapp månad sedan om medlemskap i det europeiska valutasamarbetet EMU har alltså smittat av sig på den svenska opinionen. I Danmark röstade 53 procent nej mot 47 procent ja.

"Troligen kommer andelen positiva till EMU att öka när den danska omröstningen klingar ut", säger Carl B Hamilton. Andelen osäkra har också ökat, 28 procent av svenskarna vet inte om de anser att Sverige ska gå med i valutaunionen eller inte.

"En förklaring är att ja-sidan inte klarar av det ledarskap som behövs i opinionen. Ja-sidan, med statsminister Göran Persson i frontlinjen, är alldeles för passiv", säger Carl B Hamilton. För ett år sedan vägde ja- och nejsidan jämnt med 37 procent för båda leden. Sedan dess har motståndet stadigt ökat men aldrig tidigare har det sett så dystert ut för ja-sidan som i dag.

"Ja-sidan måste sluta prata ekonomi hela tiden och i stället fokusera på de större europafrågorna", säger Carl B Hamilton. De borgerliga partierna önskar en snar omröstning i EMU men eftersom det är socialdemokraterna som äger frågan fram till nästa val, är det troligen långt kvar till en svensk omröstning.

"Min prognos är att det blir folkomröstning i frågan våren 2003. Opinionen ser sannolikt annorlunda ut då. En viktig opinionsbildare tror jag blir införandet av gemensamma pengar. Då blir utanförskapet synligt, som när vi tvingades gå kön för icke-EU-medborgare i tullen utomlands", säger Carl B Hamilton. Bland arbetare har nej-sidan 51 procent och ja-sidan 22 procent. Även boende på landsort är mer EMU-negativa, liksom boende i Norrland.

Största ja-fästet är mellersta Sverige och tjänstemän. Storstadsregionerna har 39 procents ja-sägare och 36 procent nej-sägare.

Början på sidan


Mer än varannan säger nej till EMU
SvD 2000-10-08

Svenska folkets åsikter i EMU-frågan tycks ha svängt kraftigt mot nej efter den danska folkomröstningen. Enligt dagens SvD/Sifo skulle en majoritet, 52 procent, rösta nej till svenskt medlemskap och bara 32 procent rösta ja. Avståndet har fördubblats på två månader.
Till detta kan läggas att 15 procent svarar "vet ej" eller är tveksamma. Dagens mätning, som omfattar 1 000 personer, genomfördes i början av den här veckan, 2-5 oktober. Folkomröstningen i Danmark, som gav majoritet för nej-sidan, ägde rum den 28 september.
Skillnaden mellan motståndare och anhängare till ett svenskt EMU-medlemskap är tydligare än på mycket länge i SvD/Sifo.

Sedan oktober förra året, då 43 procent svarade ja mot 40 procent nej, har nej-sidan haft övertag. I månadsskiftet februari-mars svarade 42 procent nej och 39 procent ja. En månad senare blev resultatet 44 procent nej mot 38 procent ja.

Efter partikongressen i våras, då socialdemokraterna tog ställning för ett svenskt medlemskap, har också motståndarna blivit fler inom socialdemokratin. Strax före kongressen vägde det jämnt, 40 procent ja mot 41 procent nej. I juni svarade 50 procent av socialdemokraterna nej i SvD/ Sifo, 33 procent ja. Dagens mätning ger ett ännu klarare besked: bland de socialdemokrater som har deltagit i undersökningen är motståndarna dubbelt så många som anhängarna: 57 procent ja, 28 procent nej. Utslaget är också mycket tydligt i kategorierna LO-medlemmar, 61 procent nej mot 26 procent ja. Detta måste tydas som att Göran Persson inte har sina medlemmar och sympatisörer med sig i EMU-frågan.

Samma sak gäller Alf Svensson och kristdemokraterna, som på sitt riksting också tog ställning för EMU. Bland de kristdemokrater som har deltagit i dagens mätning svarar bara en fjärdedel, 25 procent, ja mot 63 procent nej. I juni svarade 57 procent nej mot 20 procent ja. Det senare förklaras av att andelen osäkra då var större.

Liksom tidigare har bara moderaterna och folkpartiet fler EMU-anhängare än motståndare i sina led. Bland de moderater som deltagit i dagens undersökning är en majoritet för: 54 procent ja mot 31 procent nej.

Bland folkpartisterna svarar 44 procent ja mot 40 procent nej.

Början på sidan


Ökat svenskt motstånd mot EMU
Text-TV 2000-09-18
Motståndet mot valutaunionen EMU ökar. I dag säger 59 proc av svenskarna nej, vilket är den högsta siffran sedan EU-valutan infördes i januari 1999. Det visar en mätning som opinionsföretaget Skop gjort med 1 000 till- frågade.
Frågan var om de tycker att Sverige bör gå med i EMU och ersätta kronan med euron. I september i fjol var 47 procent negativa och då var lika många positiva. Sedan dess har ja-anhängarna stadigt tappat i stöd.
Vid den senaste mätningen var 37 proc för ett svenskt EMU-medlemskap.


42 procent för att Sverige går med i EMU, 48 emot
Ur Finanstidningen 2000-09-07, utdrag

Om det vore folkomröstning idag skulle 42 procent rösta för att Sverige går med i valutaunionen, EMU, medan 48 procent skulle rösta emot. Det visar den senaste EMU-undersökningen som Demoskop genomfört på uppdrag av Finanstidningen. Andelen osäkra är 10 procent.

53 procent av de socialdemokratiska väljarna skulle rösta nej till svenskt medlemskap om det vore folkomröstning idag. Bara 35 procent av s-väljarna säger att de skulle rösta ja.

Det är bara moderaterna och folkpartiet som har sina väljare med sig på ett ja.

Precis som i tidigare mätningar är män mer positiva till medlemskap än kvinnor, och höginkomsttagare mer positiva än låginkomsttagare.

Början på sidan


Allt fler svenskar tar nu ställning i EMU-frågan, och därmed polariseras opinionen.

Ur DN 2000-08-29

Nejsidans övervikt har ökat jämfört med i mars, men också antalet jaröstare ökar svagt. Det visar DN-Temos undersökning om EMU-opinionen i augusti.

45 procent av väljarna skulle enligt augustimätningen rösta nej till EMU om det var folkomröstning nu, medan förra mätningen i mars visade 41 procent nejröstare. Det är en uppgång för nejsidan som är på gränsen till att vara statistiskt säkerställd.

Samtidigt ökar andelen jaröstare mellan de två mätningarna från 35 till 37 procent, en ökning som inte är statistiskt säkerställd men ändå kan ge en möjlig fingervisning, säger Temos undersökningsledare Arne Modig:

Ibland visar det sig att små förändringar är en del av större tendenser. Jag skulle kunna tro att det är så här.

Den enda statistiskt säkra förändringen i den nya EMU-mätningen är dock att fler väljare har tagit ställning i EMU-frågan. Andelen som inte vet hur de ska rösta har minskat från 23 till 18 procent.

Temos förra EMU-mätning genomfördes kort tid efter den socialdemokratiska extrakongress som tog ställning för ett framtida svenskt medlemskap i EMU. Då fick kongressbeslutet inget genomslag i opinionen, inte ens bland de socialdemokratiska väljarna.

Men i den nya mätningen har ja-sidan stärkts något bland de socialdemokratiska väljarna. 36 procent av s-väljarna skulle nu rösta ja till EMU mot 31 procent i mars, medan 41 procent skulle rösta nej jämfört med 40 procent i mars.

Det kanske är den del av den möjliga svaga tendensen till uppgång för ja-sidan. En delförklaring till det skulle kunna vara att kongressbeslutet sakta sipprar ner till de socialdemokratiska sympatisörsleden, säger Arne Modig, men påpekar samtidigt att inget av riksdagspartierna har totalt stöd för sin EMU-linje bland sina väljare.

En mycket tydlig tendens i samtliga EMU-mätningar är en koncentration av ja-röstare bland välutbildade höginkomsttagare i storstäderna, särskilt män, och stor andel nej-röstare bland lågutbildade och låginkomsttagare i glesbygd, särskilt kvinnor.

Det är en sorts klassmässig differentiering men den har också väldigt mycket med framtidsoptimism att göra, om man tror att vi lever i en värld som håller på att ge något mer åt mig och mina närmaste, säger Arne Modig.

Rätt stora grupper av lågutbildade och låginkomsttagare tycker att det där de håller på med i Stockholm, med IT och ny ekonomi, är inget som kommer dem till del, och EMU uppfattas som något som hör ihop med ”det där nya”.

Den 28 september hålls folkomröstning om EMU i Danmark. Arne Modig räknar med att dess resultat kommer att få klar effekt på den svenska opinionen:

Marginalerna är inte så stora och opinionen är ännu så lättrörligt så visst kommer det att ha betydelse. Känslan att vara ensam eller tillsammans med andra i Europa betyder mycket.

Början på sidan


EMU-opinionen har svängt under våren och nejsidan har nu övertaget.
Det visar Statistiska centralbyråns stora opinionsmätning.

Källa: DN 15 juni 2000

nejtillemu.com startade februari 2000

Sedan mätningarna inleddes 1997 har ja-anhängarna ökat i varje mätning, och i slutet av förra året var det för första gången en övervikt för EMU-anhängarna.

Men under våren har motståndet ökat igen i takt med EMU-valutan euron sjunkit i värde. I maj svarade 42 procent av de tillfrågade att de skulle rösta mot ett svenskt EMU-medlemskap, medan 32,6 procent skulle rösta för. 25,4 procent visste inte hur de skulle rösta.

Under våren har både socialdemokraterna och kristdemokraterna haft kongresser och tagit ställning för svenskt medlemskap i den europeiska valutaunionen. Men det tycks inte ha påverkat opinionen i någon positiv riktning.

EMU-motståndet har ökat i samtliga partier.

Bland de socialdemokratiska väljarna har andelen motståndare ökat från 36 till 42 procent, medan ja-anhängarna minskat från 35 till 29 procent.

Hos kristdemokraterna har utvecklingen varit ännu mer dramatisk - nej-anhängarna har ökat från 36 till 47 procent, medan ja-sidan minskat från 42 till 29 procent.

Det största stödet för EMU finns fortfarande bland moderaterna och folkpartisterna. 57 procent av m-väljarna och 55 procent av fp-väljarna säger ja till EMU, men även det är en nedgång med cirka 9 procentenheter.

I Statistiska centralbyråns förra mätning i november i fjol sade 38,5 procent av de tillfrågade att de skulle rösta ja till EMU, medan 34,8 procent då skulle rösta nej.

Den nya opinionsmätningen genomfördes 2 - 24 maj och 6.906 personer intervjuades.

Hela SCB-undersökningen

Början på sidan


Allt fler svenskar säger nu nej till EMU
SvD 2000-06-04
Allt fler svenskar säger nu nej till EMU. Om det vore folkomröstning i dag om ett svenskt EMU-medlemskap skulle nästan varannan svensk, 49 procent, rösta nej. Samtidigt skulle bara var tredje svensk, 33 procent, rösta ja. 16 procent av svenskarna är fortfarande tveksamma. Det visar en opinionsundersökning som Sifo har gjort för Svenska Dagbladets räkning.

Det här är en kraftig förändring och en tydlig uppgång för nejsidan, säger Toivo Sjörén vid Sifo till SvD. En förklaring kan vara att svensk ekonomi går uppåt just nu. Samtidigt går det knackigt för euron. Därmed ses inte EMU-medlemskapet som ett överhängande måste.

Men opionionsundersökningen innebär att klyftan mellan ja och nej till ett svenskt EMU-medlemskap ökat rejält sedan förra mätningen som publicerades i början av april. Då var skillnaden sex procent; 38 procent för ja-sidan och 44 procent för nej-sidan. Idag har gapet mer än fördubblats till 16 procent.

I Svd/Sifos undersökning som publicerades i mars var skillnaderna ännu mindre: 39 procent för ja-sidan och 42 procent för nej sidan. Och så sent som i oktober hade ja-väljarna fortfarande ett knappt försprång, 43 procent mot 40 för nej-sidan.

I den senaste opinionsundersökningen, som genomfördes med telefonintervjuer mellan 29 och 30 maj fick 1 000 svenskar svara på frågan "Om det vore folkomröstning i EMU-frågan idag, skulle du då rösta ja eller nej till ett svenskt medlemskap i EMU?". S-väljare negativa

För några månader sedan sade S-kongressen ja till EMU. Men bland de socialdemokratiska väljarna minskar stödet för ett EMU-medlemskap stadigt. Siffrorna bland s-väljarna motsvarar idag nästan exakt stämningarna bland alla svenskar: 50 procent av socialdemokraterna säger nej, bara 33 procent säger ja. Innan s-kongressens beslut var skillnaden bland s-väljarna obefintlig: 40 för ja och 41 procent för nej-sidan. Och bland LO-medlemmarna är det en kraftig majoritet, 61 procent, som säger nej till EMU. Bara 24 procent säger ja.

I den meningen är det naturligtvis inte bra. Men vi måste komma ihåg att debatten inte har skjutit fart än, säger socialdemokraternas partisekreterare Lars Stjernqvist.

- Vi har tid på oss. Det finns ingen ko på isen och det hastar inte med ett avgörande.

Lars Stjernqvist hoppas också att det svenska ordförandeskapet i EU nästa vår ska leda till ett ökat stöd, både för EU och EMU: - Kan vi som ordförandeland visa framgångar i frågor som är viktiga för svenskarna kommer opinionen att vända, säger Lars Stjernqvist.

Det är bara bland moderater och folkpartister som de EMU-positiva är i majoritet. Män, egenföretagare, tjänstemän och Saco-medlemmar är fortfarande också i högre grad EMU-positiva än kvinnor, arbetare, och medlemmar i TCO eller LO. Också kristdemokraterna sade tydligt ja till EMU på partiets riksting i vintras. Men av de kristdemokratiska väljarna skulle 57 procent rösta nej till EMU idag. Bara 20 procent skulle rösta ja. För centern ser opinionen ut på liknande sätt: 24 procent av c-väljarna skulle rösta ja till EMU, 56 procent nej.

Men opinionen är fortfarande rörlig, menar de ansvariga för undersökningen vid Sifo.

- EMU är fortfarande inte någon prioriterad fråga för allmänheten. Det innebär att frågans mognad inte är så hög som den skulle varit om det verkligen hade varit EMU-folkomröstning idag, säger Toivo Sjörén vid Sifo.


Stabilt motstånd mot EMU, det hade Finanstidningen 2000-04-15 som rubrik för en nyhetsartikel.

40 procent av svenskarna skulle rösta ja till valutaunionen EMU om det var folkomröstning i dag.

40 procent för ja-sidan innebär en ökning med 1 procentenhet, sedan mätningen i mars. Lika stor ökning gör gruppen för de som i dagsläget är osäkra och inte vet hur de ska rösta, de utgör 14 procent.

Men nej-sidan är fortfarande stark: 46 procent av befolkningen skulle i dag rösta nej till EMU. Förra månaden var hela 48 procent negativa till EMU - den högsta siffran sedan december 1996.

Bland socialdemokratiska väljare har andelen EMU-negativa backat med 7 procentenheter till 49 procent sedan förra mätningen, de flesta har blivit osäkra i frågan, enligt Demoskop.

Kommentar och fråga RE:
Om andelen EMU-motståndare hos (s) har minskat med 7 procentenheter, samtidigt som andelen EMU-motståndare totalt bara har minskat med två procentenheter, så måste väl några andra väljare än socialdemokrater ha blivit EMU-motståndare som tidigare inte var det?


Demoskop EMU-opinionen mars

Demoskops undersökning

Mer om det Kreab närstående Demoskop

Början på sidan


Fortsatt majoritet för nej till EMU
DI 2000-04-10

Nej-sidan blir allt starkare i kampen om EMU-sympatierna. 40 procent av de tillfrågade i DIs senaste Gallupmätning säger nej till en svensk anslutning till euron. 36 procent svarar ja.

Det är andelen tveksamma som har minskat sedan förra månaden. I mars var 28 procent tveksamma inför frågan. I april hade den andelen minskat till 24 procent.

Bland socialdemokrater finns det fler nejsägare än EMU-förespråkare. Detta trots partiets kongressbeslut för några veckor sedan att Sverige bör gå med i EMU.

Det är till och med frågan om en förstärkning av nejsidan bland de socialdemokratiska väljarna med 2 procentenheter.

Alla förändringar är dock mycket små och den enda förändring som är statistiskt säkerställd är minskningen av andelen tveksamma.


Ur SvD 2000-04-02 Nej-vind i väljarkåren, utdrag

Motståndet mot EMU inom socialdemokratin har vuxit efter ja-beslutet på den extra partikongressen. Det visar SvD/Sifos mätning den gångna veckan. Även allmänt blåser en nej-vind i väljarkåren.

Sifos förra mätning, som gjordes veckan före kongressen, visade att socialdemokraterna var kluvna i två lika stora delar i sin inställning till ett svenskt EMU-medlemskap: 41 procent nej, 40 procent ja.
Efter majoritetsbeslutet på kongressen att säga ja med vissa förbehåll har motståndarna fått ett rejält övertag i partiet: 47 procent nej, 34 procent ja.

Denna utveckling avspeglas tydligt bland det som brukar kallas partiets kärntrupper. Nu har fler tagit ställning och motståndarna fått en klar majoritet: 55 procent nej mot 29 procent ja och 13 procent tveksamma.

Även inom kristdemokraterna, vars partiledning också tog ställning för ett svenskt medlemskap i början av året, har motståndarna fått övertag.
I den förra mätningen var ställningen jämn: 40 procent nej mot 39 procent ja. Nu har 42 procent svarat nej, 38 procent ja.

Särskilt kraftigt har motståndet ökat den senaste månaden inom folkpartiet och centerpartiet.
I den förra mätningen var folkpartisterna mest positiva till EMU av alla: 67 procent svarade ja mot 20 procent nej. I dag skulle 51 procent rösta ja och 35 procent nej.
Samma utveckling noteras inom centerpartiet. För en månad sedan svarade 28 procent ja mot 59 procent nej. I dag blir resultatet 15 procent ja mot 67 procent nej.

Däremot avtecknar sig den allmänna trenden tydligt bland de partilösa. I den kategorin skulle 51 procent ha röstat nej för en månad sedan mot 23 procent ja. Nu skulle 60 procent rösta nej mot 19 procent ja.

När det gäller kön och ålder står sig det tidigare mönstret: män är klart mer positiva än kvinnor och yngre mer positiva än äldre.
Bland kvinnorna skulle i dag precis hälften, 50 procent, rösta nej mot 30 procent ja.
Bland männen gäller det omvända: 46 procent ja, 37 procent nej.

Polariseringen mellan storstäder och mindre orter tycks också ha skärpts den senaste tiden.
I dag skulle 52 procent i storstäderna rösta ja, 28 procent nej. På landsbygden är det tvärtom: 57 procent nej, 27 procent ja.


Början på sidan


Svenskarna säger nej till EMU
DN 2000-03-28, utdrag

Om det vore folkomröstning om ett svenskt medlemskap i valutaunionen EMU i dag skulle 41 procent av väljarna rösta nej och 35 procent rösta ja medan 23 procent är osäkra. Det visar DN/Temos undersökning om EMU-opinionen i mars, den första mätning som publiceras efter att socialdemokraterna hållit sin extrakongress.

För första gången använder Temo också en ny frågeställning. I nästan två år har de intervjuade fått ta ställning till om det vore bra eller inte bra för Sverige att vara med i EMU-samarbetet. Sedan s-kongressen bestämt att det skall bli en folkomröstning har frågan ändrats till: "Om det i dag var folkomröstning om ett svenskt medlemskap i valutaunionen EMU, skulle du då rösta ja eller nej?"

I februari tyckte 40 procent att det vore bra för Sverige att vara med i EMU medan 32 procent inte tyckte det. Ändringen av frågan i mars har alltså tydligt lyft fram nejopinionen.

- Sannolikt är många negativa osäkra i sin uppfattning, de kan till exempel inte riktigt motivera varför det inte vore bra för Sverige att vara med i EMU. Men om de ställdes inför valet i en folkomröstning skulle de följa sin känsla och rösta nej. Andelen osäkra brukar därmed bli något lägre, säger Arne Modig.

Trots s-kongressens ja till EMU skulle endast 31 procent av de socialdemokratiska väljarna rösta ja mot 40 procent nej vid en folkomröstning i dag.

I februari ansåg 35 procent att ett EMU-medlemskap vore bra för Sverige medan 29 procent inte tyckte det.

Även kristdemokraternas väljare är splittrade med en övervikt för de negativa. I en folkomröstning skulle 31 procent rösta ja och 49 procent nej. I februari tyckte 39 procent att ett EMU-medlemskap vore bra och 35 procent inte bra.

Moderaterna har de mest EMU-positiva väljarna: 60 procent skulle rösta ja och 21 procent nej.

Bland folkpartisterna är ställningen 49 procent ja och 29 procent nej.

DNs ledarkommentar


Växande motstånd mot EMU 2000-03-09 EMU-motståndet växer, enligt tre nya opinionsmätningar. Nejsidan har inte varit så stark i en Demoskopmätning sedan 1996, skriver Finanstidningen.
Det är framför allt socialdemokrater och kristdemokrater som blivit mer negativa, enligt Gallup och Demoskop. Resultat av mätningarna i procent:

Skop Demoskop Sv Gallup
Ja 44 39 (of) 35 (-4)
Nej 49 48 (+4) 37 (+1)
Vet ej 7 13 (-4) 28 (+3)

EMU-motståndet växer

STOCKHOLM (TT) DN 2000-03-09

Motståndet mot ett svenskt EMU-medlemskap växer.

Med bara en dag kvar till s-kongressens ställningstagande är det främst s- och kd-väljare som svänger mot ett nej.

Tre av varandra oberoende opinionsmätningar som nyligen genomförts tyder på detta.

Skops senaste mätning visar att 57 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna säger nej till ett EMU-medlemskap. Klart färre - 37 procent - anser att Sverige ska gå med.

Liknande resultat uppvisar den mätning som Demoskop gjort på uppdrag av Finanstidningen: 56 procent av de socialdemokratiska väljarna säger nej till EMU.
Enligt Demoskop är det en uppgång med 17 procentenheter på tre månader.

Också Svenska Gallups undersökning, som publiceras i Dagens Industri, visar på en ökning av andelen EMU-motståndare bland socialdemokrater och kristdemokrater.
Runt två tredjedelar är tveksamma eller säger nej till EMU-medlemskap.

Uppgifterna kommer bara ett par dagar före den socialdemokratiska partikongressen, som ska ta ställning till frågan om Sverige borde gå med i EMU och införa euron som valuta.

Motsättningarna inom socialdemokratin har också aktualiserats av att både jordbruksministern och kulturministern hotat att lämna regeringen om inte frågan avgörs i en folkomröstning.

När det gäller svenska folket i stort säger närmare hälften av de tillfrågade nej till svenskt medlemskap enligt Skop och Demoskop medan Gallup ”bara” kan visa upp 37 procent tydliga nejsägare. Gallups undersökning tyder dock på stor andel osäkra, 28 procent, vilket lämnar så få som 35 procent att säga ja.

EMU-motståndet var stabilt under större delen av förra året. Senaste gången som ja-sägarna var fler än nej-sägarna i en Skop-mätning var i mars förra året och
enligt Demoskop har inte EMU-motståndet varit lika kraftigt på över tre år.

Skops senaste mätning omfattar cirka 1.100 personer och är gjord under februari. Frågan som ställts är: Tycker du att Sverige ska gå med i EMU och ersätta kronan med euron?

Demoskop frågade cirka 1.000 personer i början av mars om de skulle rösta ja eller nej till svenskt EMU-medlemskap och Gallup frågade vid samma tillfälle lika många huruvida de ansåg eller inte ansåg att Sverige borde gå med i EMU och införa euro.

Början på sidan


EMU-motståndet starkt
Göran Greider i DD-ledare - måndag 6 mars 2000


Sifo
Källa: SvD/Sifo 2000-02-18

Räknar man om siffrorna och bara tar med dem som har en uppfattning om EMU inom respektive parti blir bilden följande:

(m) Nej 21/87 = 24 %
(m) Ja 66/87 = 75 %

(fp) Nej 24/83 = 29 %
(fp) Ja 59//83 = 71 %


(c) Nej 64/89 = 72 %
(c) Ja 25/89 = 28 %

(kd) Nej 41/79 = 52 %
(kd) Ja 38/79 = 48 %

(mp) Nej 67/89 = 75 %
(mp) Ja 21/89 = 25 %

(s) Nej 42/78 = 54 %
(s) Ja 36/78 = 46 %

(v) Nej 77/90 = 86 %
(v) Ja 13/90 = 14 %


EMU-kramarna kraftigt bakåt i Sifo
2000-02-20

EMU-motståndare:
V - 0,3
mp - 1,4
c + 1,2
Summa - 0,5

EMU-anhängare:
fp - 0,5
m - 0,3
kd - 1,5
Summa - 2,3

Socialdemokraterna + 2,7

Början på sidan


Försvagad majoritet för EMU-anslutning
2000-01-07

En majoritet av svenska folket säger ja till EMU. Men andelen negativa har ökat den senaste månaden. Färre svarar "vet ej" nu än för en månad sedan.

Svenska Gallupinstitutet frågade 1 000 svenskar i måndags och tisdags om de anser att Sverige bör ansluta sig till den gemensamma valutan euron. 39 procent svarade ja, vilket är en liten minskning sedan december månads mätning. Andelen negativa steg till 36 procent och andelen tveksamma sjönk till 25 procent.

Bland socialdemokrater har jasidan stärkts. Nu säger 42 procent av s-sympatisörerna ja till EMU, jämfört med 33 procent i december.

Även inom vänsterpartiet har ja-sidan stärkts från 19 till 29 procent av partiets sympatisörer.

Inom folkpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet har EMU-anhängarna däremot blivit färre.


EU- och EMU-sympatier i november 1999
Pressmeddelande från SCB 1999-12-09 Nr 1999: 282
För första gången – fler för än mot EMU-medlemskap Andelen som skulle rösta för Sveriges anslutning till EMU är för första gången statistiskt säkerställt större än andelen som skulle rösta mot. Ca 39 procent svarar att de skulle rösta för anslutning och ca 35 procent skulle rösta mot medan ca 27 procent inte vet hur de skulle göra.


Början på sidan

Tillbaka till startsidan