Tidigare debatt EMU Folkomröstning

nejtillemu.com

Tidigare debatt om
Folkomröstning - eller ej ?

Folkomröstning eller ej år 2007

Irland - Folkomröstningen 1994 - Riksdagsbeslutet - Danmark 2000
De som var emot folkomröstning - Plattläggningsparagrafen

Folkomröstning om EUs nya grundlag

Vem är för, vem är emot folkomröstning?

News

Göran Persson:"Euro-omröstningen mitt största beslut"
intervjuad i DI 2002-01-15
"Det är angeläget att tidigt påverka debatten så att vi inte hamnar i en diskussion om ett slags federal superstat som enligt en och annan i Europa är attraktivt"

EMU-beslutet större än EU-beslutet
Göran Persson i Europa-Posten nr 7/2002

Folkomröstningen kommer att ske när vi är mogna att gå till svenska folket och säga
ja, vi ska gå med i EMU. (Göran Persson, SvD 2001-12-29)

Moderaterna har i tysthet flyttat sig allt längre bort från den position som
dåvarande moderatledaren Carl Bildt angav 1997.
I en partiledardebatt i oktober det året pläderade han oväntat för en folkomröstning.

EU2004-kommittén
en parlamentarisk kommitté, EU 2004-kommittén, som har i uppdrag att stimulera en bred offentlig debatt

- To Be, Or Not To Be A Country - that is the question
Sir Oliver Wright, GCMG, DCVO, DSC, April 2001 .... more

news

Jag var en millimeter ifrån att rösta nej till EU i folkomröstningen hösten 1994
Jakampanjen hade varit hemsk. Den låtsades som om frågan gällde ett frihandelsområde
jag höll på att spy när jag på valdagens kväll såg de hånflinande fånarna fira segern på Södra Latin i Stockholm.
PM Nilsson, Expressen 24/8 2003

Mot partistyrelsens vilja bestämde S-kongressen att
EMU-frågan skulle avgöras i en folkomröstning
Anders Jonsson, SvD 23/8 2003

Efter ett ganska omfattande rådslag beslutade partiets extra kongress i mars 2000 att säga principiellt ja till euron. Men mot partistyrelsens vilja bestämde kongressen också att frågan måste avgöras i en folkomröstning.

Kommentar av Rolf Englund:
Därav splittringen inom regeringen.
Göran Persson, Bo Lundgren, SvD med flera ville inte ha folkomröstning.

Det är Carl Bildts fel eller förtjänst att sju miljoner väljare avgör om Sverige ska byta valuta eller inte.
Lena Mellin, Aftonbladet 22/8 2003

Det är redan klart, det blir ett nej
Experterna på finansmarknaden tar ut nejsegern i förskott
Mats Johansson, SvD 22/7 2003

Det är Carl Bildts fel eller förtjänst att sju miljoner väljare avgör om Sverige ska byta valuta eller inte.
Lena Mellin, Aftonbladet 22/8 2003

RE: Riksdagens protokoll
8 oktober 1997 Protokoll 1997/98:12, Anförande nr 1

Det var den 8 oktober 1997. Carl Bildt hade just kommit tillbaka till svensk politik efter knappt tre år på Balkan. Under tiden hade Sverige bytt statsminister. Göran Persson hade efterträtt Ingvar Carlsson och nu skulle Persson och Bildt för första gången mötas i en partiledardebatt.

Med mindre än ett år kvar till nästa val hade Bildt inte bara behov av att komma in på plan. Han behövde stuka Göran Persson. Verktyget blev att plötsligt föreslå en folkomröstning om euron.

- Jag skulle vilja att vi prövade möjligheten att /.../ underställa det svenska folket frågan om vårt fulla deltagande i den europeiska valutaunionen för prövning i samband med att vi går till val till Europaparlamentet i juni 1999, sade Bildt i talarstolen.

Utspelet var inte förankrat hos de andra borgerliga partiledarna. För moderaterna var det ett lappkast. Dittills hade partiet bekämpat alla tankar på en folkomröstning.

Men Bildt fick givetvis som han ville. Förslaget var nämligen omöjligt att gå emot. Det hade verkat ogint mot väljarna, som om svenska folket inte var betrott att besluta i en så viktig fråga.

Folkomröstningen kan betraktas som en onödig piruett. När svenska folket röstade om medlemskapet i EU 1994 var EMU redan en realitet. Men regeringen, ledd av Carl Bildt, hade under medlemsförhandlingarna deklarerat att riksdagen senare skulle ta ställning till fullt medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen. Det blev en folkomröstning i stället.

Officiellt var Göran Persson positiv till Bildts förslag. Däremot opponerade han sig starkt mot tidpunkten. För det första skulle regeringen snart föreslå att Sverige inte gick med i euroområdet från starten 1999. För det andra hade det socialdemokratiska partiet ännu inte sagt ja till den nya valutan. Det gjorde det först 2000.

Det är alltså Carl Bildts fel eller förtjänst att sju miljoner väljare om knappt tre veckor avgör om Sverige ska byta valuta eller inte.

Möjligen är det därför han nu i ett våldsamt tempo turnerar land och rike runt för att övertyga väljarna att ta ja-sedeln. Den förre statsministern och partiledaren känner ansvar för att föra projektet i hamn. Frågan är bara om det lägger till vid ja- eller nej-kajen.

Carl Bildts anförande i riksdagen 1997
Klicka här

Dessa personer var emot folkomröstning

i en rad länder ser vi nu en diskussion om hur man kommer att ta ställning till denna författning. Danmark har redan sagt att man kommer att ha en folkomröstning, vilket är alldeles nödvändigt mot bakgrund av de s k undantag man haft sedan mötet i Ediburgh i slutet av 1992. Blir man inte av med dessa, kommer Danmark att hamna i en allt svårare situation i allt bredare delar av samarbetet.
Även i Spanien och Frankrike talas om en folkomröstning om författningen, och i Storbritannien förs en mycket aggressiv kampanj med tydligt anti-europeiska företecken för att få till stånd en sådan där också.

Sverige behöver sannolikt ingen folkomröstning, även om det kan vara klokt att vänta med ett definitivt ställningstagande intill dess att vi mer i detalj vet regeringskonferensens resultatet. Men Sverige behöver en rejäl diskussion, och redan nu finns det all anledning att inrikta sig på att efter avgörandet om den gemensamma valutan i folkomröstningen i september i år måste en betydande uppmärksamhet ägnas åt en europeisk författningsdebatt som leder fram till ställningstagande integrerat med valet till Europaparlamentet i juni nästa år.

Kommentar av Rolf Englund:
Säga vad man vill om Carl Bildt, men det var kanske hans inhopp som gjorde att höstens folkomröstning kom till stånd:
"Moderaterna har i tysthet flyttat sig allt längre bort från den position som dåvarande moderatledaren Carl Bildt angav 1997.
I en partiledardebatt i oktober det året pläderade han oväntat för en folkomröstning.

De som var emot folkomröstning

By the end of the Convention's plenary session on Friday (30 May), some 92 delegates, including vice
president Guiliano Amato, had signed a petititon calling on Member states to have a referendum on the constitution
EU Observer 31/5 2003

The draft constitution unveiled at the beginning of the week by Convention president Valéry Giscard d'Estaing shows that it will have to be ratified by all 25 member states of an enlarged Union or it will not come into force. This fact is coupled with a growing movement in the Convention to have a referendum on the blueprint at the same time through out Europe. By the end of the Convention's plenary session on Friday (30 May), some 92 delegates, including vice president Guiliano Amato, had signed a petititon calling on Member states to have such a poll.

Det kan ju faktiskt inträffa att valdeltagandet i höst blir mycket lågt och att nejsidan vinner en knapp seger
Maria Abrahamsson, SvD ledarsida 8/502003

Finansutskottets betänkande 2002/03:FiU24
Folkomröstning om införande av euron (prop. 2002/03:46)

Gordon Brown seems to be winning his fight to put off a euro referendum
The Economist print 27/2 2003

statsbidraget, Nej-sidans fördelning av

Danmark kommer troligen att folkomrösta om EU:s nya grundlag. Det säger Henning Christophersen, den danska regeringens man i EU:s framtidskonvent.
DN 11/2 2002

Förslag klart till regler för folkomröstningen om euron
Pressmeddelande Statsrådsberedningen 2003-01-23

Av de 90 miljoner kronorna för kampanjkostnader får nej-sidan 48 miljoner och ja-sidan 42 miljoner. Bidraget till partierna fördelas så att varje parti får en miljon kronor i grundstöd.
Resterande bidrag fördelas proportionellt efter partiernas storlek.
Detta innebär följande:

oklokt och felaktigt uttalande sade statsminister Göran Persson
I ett ovanligt både oklokt och felaktigt uttalande sade statsminister Göran Persson för inte så länge sedan att ett nej i folkomröstningen i Sverige skulle leda till att det snabbt blev folkomröstning igen. Men så fungerar det faktiskt inte. Vi har en tradition av bred majoritet bakom beslut om folkomröstningar, och att det skulle vara möjligt att få en bred riksdagsmajoritet bakom en sådan linje efter ett nej tror jag knappast någon med erfarenhet egentligen tror på.
Carl Bildts veckobrev 22 januari 2003

The French minister of Foreign Affairs, Dominique de Villepin has backed the idea of a Europe-wide referendum on a future European Constitution.
Mr Villepin said it was important to have a foundational act that would see all the peoples of Europe reunite on the same day backing simultaneous referenda in the EU on the future Constitution as an excellent idea.

Varför tvingar JA-sidan fram en folkomröstning omedelbart före omvälvande förändringar av EU?
Björn von der Esch
Radions Klarspråk 4 jan 2003

Moder Svea överlever
Statsministern: ”Sverige kan inte leva med ett nej till EMU.”
Johan Hakelius
Aftonbladet 15/1 2003

"Ny folkomröstning möjlig efter 2006"
Olof Ruin DN Debatt 2003-01-04

"Statsministern antyder i sin argumentation att det i förlängningen skulle vara tvärt omöjligt för Sverige att stå utanför EMU. Naturligtvis är det inte så"
Expressen 24/12 2002

Det kan ju faktiskt inträffa att valdeltagandet i höst blir mycket lågt och att nejsidan vinner en knapp seger
Maria Abrahamsson, SvD ledarsida 8/502003

Det kan ju faktiskt inträffa att valdeltagandet i höst blir mycket lågt och att nejsidan vinner en knapp seger. Ett sådant nej skulle inte vara mycket värt som folkets råd åt regering och riksdag. Ändå blir det i det läget svårt att undvika en långvarig politisk låsning i frågan eftersom det inte finns någon fastlagd bortre gräns för hur länge ett rådgivande folkomröstningsresultat ska gälla.

Ruin menar att giltigheten bör begränsas till hur länge en riksdag sitter, en mandatperiod. Det är en både rimlig och tilltalande lösning, särskilt mot bakgrund av det mer än 20 år gamla debaclet med kärnkraftens vara eller icke.

Men eftersom landets beslutsfattare inte har velat eller vågat befatta sig med frågan kommer Sverige tyvärr att få leva med ett eventuellt nej till euron långt efter valet 2006. Och det även om låt säga bara 30 procent av de röstberättigade masar sig i väg till valurnorna den 14 september.

Full text

Början på sidan

Göran Persson:
"det vore väldigt märkligt att snabbt köra en ny folkomröstning.
Så går det inte till"

Statsminister Göran Persson tror inte att det skulle kännas naturligt för flertalet svenskar att i längden stå utanför EMU. Men om det blir nej i folkomröstningen i höst blir det inte snabbt en ny omröstning.

- Det är svårt att säga, men jag kommer inte att vara kvar i politiken då det kan bli aktuellt, säger Persson i en TT-intervju.

Han fick skarp kritik strax före jul sedan han sagt att ett eventuellt nej i EMU-omröstningen kommer att leda till en ny omröstning. I en intervju med TT på lördagen 28/12 2002 vill han reda ut nyanser i resonemanget:

- Visst kan vi hanka oss fram ett tag utanför EMU, men allt eftersom andra europeiska länder går in blir det allt mindre naturligt. När det går en stor politisk och framgångsrik process över Europa kan jag inte se att vi skulle vilja stå utanför - det är så jag resonerar.

Samtidigt betonar han att "det vore väldigt märkligt att snabbt köra en ny folkomröstning. Så går det inte till".

- Då tar det ett tag.

Handlar det om flera år?

- Ja, något sådant kan jag se framför mig. Det kan handla om, ja, jag tror inte att jag är kvar i politiken då.

Göran Persson preciserar till att det absolut inte skulle bli aktuellt under den här mandatperioden, alltså före 2006 års val.

Enligt statsvetaren Sören Holmberg är det troligare att detta uttalande gagnar nej-sidan. ”Det skapar engagemang och ilska, folk knyter näven i byxfickan”, säger Holmberg. Holmberg tror att de som i dag ställer sig tveksamma till EMU kan retas av Perssons uttalande och därmed sporras att engagera sig mer för sin sak.

Vidare säger Holmberg att om debatten blir sådan att ett ja är ett ja för evigt, medan ett nej innebär en ny omröstning, så gynnar det också nej-sidan.
TT, 021225

"Statsministern antyder i sin argumentation att det i förlängningen skulle vara tvärt omöjligt för Sverige att stå utanför EMU. Naturligtvis är det inte så"
Expressen 24/12 2002

Rent konstitutionellt går det inte att angripa Persson. EMU-folkomröstningen är endast rådgivande. Folket får säga sitt men till sist krävs en politisk majoritet för att godkänna resultatet. Så länge det finns en majoritet i riksdagen kan folket tvingas rösta om och om igen i en sakfråga till dess att politikerna fått det svar de önskar.

Men i fallet med höstens EMU-omröstning har samtliga partier förbundit sig att lyssna till folkets röst och omedelbart acceptera valutslaget. Därför blir Perssons utspel ett exempel på maktfullkomlighet och bristande respekt gentemot väljarkåren och de politiska motståndarna.

Regeringen vill på klassiskt socialdemokratiskt manér skrämma väljarna i den riktning de önskar. Mönstret går igen från 1994 års EU-omröstning.

Persson och EMU-anhängarna behöver inte använda skrämselpropaganda för sin sak. Argumenten för en gemensam valuta är goda och står sig väl: ökad export- och hemmamarknad för svenska företag, ökad köpkraft för svenska hushåll och ökad integration mellan Europas folk och länder.

Men Persson väljer att spela isoleringskortet. Om svenska folket röstar nej till euron kommer vi inom några år att stå isolerade tillsammans med Ryssland, fjärmade från övriga Europa. Regeringens pragmatism och brist på politiskt mod verkar gränslös. I frågan om en eventuell svensk Nato-anslutning menar Göran Persson bestämt att Sveriges utanförskap skapar handlingsfrihet. Statsministern kallade moderatledaren Bo Lundgren ansvarslös när denne argumenterade för ett svenskt Nato-medlemskap vid ett besök i Washington. Detta i en situation när till och med de baltiska staterna ingår i försvarsalliansen.

Det ska vara Göran Persson till att använda ett och samma argument för att försvara två vitt skilda uppfattningar. Ena stunden skapar utanförskap isolering. I den nästa handlingsfrihet.

Statsministern antyder i sin argumentation att det i förlängningen skulle vara tvärt omöjligt för Sverige att stå utanför EMU. Naturligtvis är det inte så. Vi kan välja att stå utanför såväl EMU som Nato med förlorat internationellt inflytande som följd. Det är fullt möjligt, men inte på något sätt önskvärt.

Full text

I Ekots lördagsintervju sa Persson att det blir aktuellt med en ny folkomröstning om svenska folket säger nej nästa år. 21/12 2002

"Inget framkom som motiverar en folkomröstning"
SvD-ledare 10/12 2002

Inget framkom som motiverar en folkomröstning, annat än att partierna har kommit överens om en sådan, i stället för att debattera frågan i valrörelsen och avgöra den i riksdagen, som andra stora frågor där opinionen är delad i befolkningen.
De som var emot folkomröstning

Att det måste bli en folkomröstning
är numera ett politiskt faktum.
RE: Bra historik
Mats Hallgren SvD 29/11 2002

"Folkets utslag behöver inte följas"
Olof Ruin på DN Debatt 27/11 2002

Medborgare mot EMU
www.mmemu.org

26/11 2002

Pressmeddelande

Uttalande av Margit Gennser, ordf. i Medborgare mot EMU, med anledning av de kommande partiledaröverläggningarna om folkomröstningen:

Väljarna bör i folkomröstningen ställas inför två klara alternativ. I förhandlingarna inför folkomröstningen om EU 1994 gjorde Sveriges regering en deklaration av innebörden att ett framtida deltagande i EMU skulle föregås av ett särskilt riksdagsbeslut. Någon tidsgräns för beslutet sattes inte.

Den fråga som svenska folket i folkomröstning ska besvara bör således vara om Sverige nu ska ansluta sig till EMU. Ordet nu ska därför finnas med i själva frågan, t.ex.:

”Anser du att Sverige nu ska med i EMU?”

Svarsalternativen blir därför två klara alternativ - ja eller nej.

Margit Gennser

Medborgare mot EMU

Att det måste bli en folkomröstning
är numera ett politiskt faktum.
RE: Bra historik
Mats Hallgren SvD 29/11 2002

Men så har det inte alltid varit. Från början, när Sverige gick in i EU 1995, var det tänkt att frågan skulle beslutas av riksdagen. I formell mening hade svenska folket redan sagt ja till EMU i folkomröstningen om EU-medlemskapet på hösten 1994.

I propositionen om EU-medlemskapet (94/95:19) står att "Sverige vill deltaga i den framväxande ekonomiska och monetära unionen... Riksdagen har det slutliga avgörandet".

Den underförstådda meningen var att Sverige, efter ett riksdagsbeslut, skulle vara med, om och när valutaunionen startade. På EU-toppmötet i Florens i juni 1996 hände dock två saker; statsminister Göran Persson sade sig på demokratiska grunder vara mycket tveksam till EMU och ställde frågan på en osäker framtid.

Då krävde den moderate partiledaren Carl Bildt en snabb folkomröstning för att driva processen framåt. (Bildt var i Florens för att rapportera som fredssamordnare i Bosnien.)

Det var alltså Carl Bildt som först spelade ut tanken på en folkomröstning om EMU. Därmed var proppen ur flaskan. Det är nämligen en politisk realitet att när något parti har sagt "folkomröstning" blir det svårt för andra partier att säga nej. EMU-motståndarna i miljöpartiet, centern och vänsterpartiet kasserade också in folkomröstningen som en självklarhet.

Socialdemokratins ledning däremot försökte undvika en låsning till folkomröstningen. Folket skulle självklart få ta ställning till EMU-frågan, men det skulle kunna ske antingen i ett vanligt riksdagsval eller i ett extraval eller i folkomröstning. Denna öppna formulering blev också den socialdemokratiska partistyrelsens förslag till den extra partikongressen i mars år 2000, där ledningen ville få ett principiellt ja till EMU.

Men se det gick inte. Debatten på kongressen visade på fortsatt djup splittring och inför risken att förlora omröstningen valde partistyrelsen att backa från sitt eget öppna förslag och i stället stödja ett förslag, som låste partiet vid en folkomröstning. Beslutet, med 234 röster för och 113 emot, blev ja till EMU, men först en folkomröstning.

Där står Sverige alltså nu. Det blir en folkomröstning, troligtvis nästa höst. Varje röstberättigad medborgare ska själv ta ställning. Det blir inte lätt. EMU-frågan har nämligen många dimensioner; ekonomiska, politiska och känslomässiga.

Inte i något annat EU-land har EMU-frågan utretts så grundligt som i Sverige. Utredningarna är seriösa, hederliga akademiska analyser; men just därför ger aldrig någon klar och entydig vägledning till den vilsne medborgaren. Den nationella nyttokalkyl finns inte, som kan "räkna hem" en övergång till euron. Folkomröstningen blir därför ytterst en förtroendefråga. Vem litar man mest på?

Resultatet avgörs troligtvis av hur mycket av sitt förtroendekapital de etablerade politiska ledarna vill satsa i potten; det gäller inte minst partiledaren och statsministern Göran Persson.

Början på sidan

"Ny folkomröstning möjlig efter 2006"
Olof Ruin
DN Debatt 2003-01-04

Hur som helst: statsministerns uttalanden och de reaktioner de väckt har medverkat till att vi fått en offentlig debatt om hur länge ett eventuellt nej i folkomröstningen skall gälla. En debatt härom försvåras dock av att vi inte har några regler på detta område. Över huvud har våra politiker, samtidigt som de visat sig vara pigga på att då och då anordna folkomröstningar, dragit sig för att uttryckligen reglera detta ofta svårhanterliga institut.

I den nu aktuella diskussionen kring giltigheten av vår kommande EMU-omröstning måste emellertid ytterligare en omständighet uppmärksammas. Det gäller typen av folkomröstning. Den vi nu skall ha är ju formellt av rådgivande slag, beslutad av riksdagen. Det ankommer alltså på riksdagen att ta ställning till hur man skall förhålla sig till det "råd" man fått. Enighet råder dock om att riksdagen skall följa folkomröstningsresultatet om deltagandet varit något så när högt och utslaget också något så när klart. Däremot har en del, bland annat jag själv, uttryckt tvekan om det rimliga i en sådan automatisk följsamhet om deltagandet kommer att vara lågt och utfallet därtill mycket jämnt.

Det förefaller inte rimligt att en och samma riksdag vänder sig direkt till folket för att få "råd" i en och samma fråga två gånger under sin mandatperiod. Den riksdag som valdes i höstas har ju fattat beslutet om att ha en folkomröstning om EMU i september detta år. Enligt detta resonemang utesluter detta beslut att dagens riksdag, om det blir ett nej, skulle kunna anordna en ny folkomröstning i EMU-frågan under sin återstående mandatperiod, det vill säga under åren 2004, 2005 och under förra delen av år 2006.

Situationen blir principiellt en annan för den riksdag som kommer att väljas i september 2006 liksom för de riksdagar som följer därefter. Självfallet måste de anses vara i sin fulla rätt att på nytt diskutera EMU-problematiken, kanske under intryck av hur det monetära samarbete, som man inte är en del av, har utvecklats. Men en sådan vilja och beredskap att på nytt ta upp denna problematik kommer med all sannolikhet att medföra en ny folkomröstning i frågan.

Ett annat skäl för en sådan ny folkomröstning är detsamma som i mycket bestämde att vi över huvud har en nu i september. Flera partier är splittrade i EMU-frågan och de kan också framdeles förväntas vara det efter ett eventuellt nej i höst. De spänningar som följer av sådan intern splittring kan i någon mån pacificeras om den kontroversiella frågan inte behöver dryftas i en valrörelse utan i stället blir föremål för diskussion inom ramen för en folkomröstning. Ett ofta framfört värde med folkomröstningar är just att de kan bidra till att desarmera spänningar inom ett och samma parti.

En skillnad kommer dock, skulle jag tro, att föreligga mellan framtida valrörelser och förra höstens i vad gäller EMU om det blir ett nej i september och om frågan på nytt aktualiseras. Ett löfte om en folkomröstning kommer sålunda knappast att hålla frågan borta från själva valdebatten. Många av dem som röstat nej kommer att vädra bitterhet inför denna återaktualisering. Besked kommer att krävas om var olika ledamöter står i partier som är splittrade. Visst kunde det vara av värde att få en uttrycklig EMU-debatt i en valrörelse. Riksdagen som sådan skulle därmed få ett betydligt klarare mandat i denna fråga än vad den har i dag. Men med all sannolikhet skulle denna klarhet ha sitt politiska pris, särskilt för partier som förblivit splittrade.

Full text

"Folkets utslag behöver inte följas"
Olof Ruin på DN Debatt 27/11 2002

övermorgon möts partiledarna för att diskutera EMU och eventuellt fastställa datum för folkomröstningen. Att vi skulle få en sådan var ingalunda förutsatt under de förhandlingar som fördes i Bryssel i början av 1990-talet om ett svenskt medlemskap i EU. Då förbehöll vi oss bara rätten att låta riksdagen längre fram i tiden på Sveriges vägnar ta ställning till ett eventuellt svenskt inträde i EMU.

Efter hand har dock olika centrala politiker utfärdat löften om en folkomröstning. Nu är man självfallet bunden av dessa löften _ men det är samtidigt skäl att ännu en gång påminna om alla de problem som en sådan omröstning inrymmer.

Det skall dock först medges att folkomröstningar generellt har den fördelen att de kan bidra till att lösa upp tilltrasslade parlamentariska lägen. Och ett sådant läge har inställningen till EMU utvecklats till. Riksdagens partier är inbördes splittrade. Motsättningar finns inte bara inom socialdemokratin där de formella partiinstanserna med stora majoriteter tagit ställning för men det samtidigt finns högljudda grupper och personer inom partiet som är emot.

Motsättningar markeras numera också på den borgerliga sidan. De senaste veckorna har till exempel ett antal klart borgerligt placerade personer tagit bestämt avstånd från ett EMU-inträde.

Medborgare mot EMU

Det är beklagligt att flera av våra partier, bland annat på grund av dessa interna spänningar, undvikit att över huvud taget diskutera EMU eller andra EU-relaterade frågor i allmänna val. Vid dessa tillfällen skall vi ju, enligt enkel demokratisk teori, bli informerade om vad olika partier och deras kandidater står för så att vi sedan skall kunna välja representanter i överensstämmelse med våra preferenser. Dagens tystnad kring EU i våra egna allmänna val blir särskilt märklig eftersom Sverige samtidigt så starkt brukar framhålla den mellanstatliga dimensionen i Europasamarbetet.

Tystnaden

Inför EU-folkomröstningen 1994 förklarade de i riksdagen representerade partierna att de i sitt eget ställningstagande skulle komma att känna sig bundna att följa majoriteten i denna folkomröstning trots att den i sig endast var av rådgivande karaktär. Det är sannolikt att riksdagspartierna kommer att uppträda på samma sätt också inför den EMU-folkomröstning som nu förestår. Men då måste denna fråga ställas: Hur stort bör deltagandet i folkomröstningen vara för att dess utslag automatiskt skall följas av riksdagen?

Och kommer det att kraftigt understiga de 80 procent som uppnåddes i årets val till riksdagen bör folkomröstningsresultatet enligt mitt sätt att se behandlas just som det "råd" som det formellt är. Riksdagen kan i en sådan situation inte bara utan vidare avhända sig eget beslutsansvar och automatiskt följa vad en mindre del av befolkningen råkar tycka.

Riksdagen äger ju ändå i detta läge, även om EU-frågor inte diskuterades i den omfattning som hade varit önskvärt i årets valrörelse, större demokratisk legitimitet än ett råd, avgivet i en folkomröstning med betydligt mindre medborgardeltagande.

En risk kan alltså finnas för att en allmän ovilja mot den socialdemokratiska regeringen som sådan eller mot Göran Persson som statsminister kan vara så stark att den i EMU-omröstningen lockar till ett nejröstande även om denna handling inte behöver vara förenad med uttryckligt motstånd just till det monetära samarbetet.

Det är alltså viktigt att de alternativ som medborgarna ombeds ta ställning till i EMU-folkomröstningen inte får en utformning som binder det politiska systemet för en orimligt lång tid. Ett ja, som riksdagen väljer att följa, innebär troligen i sig ett långsiktigt engagemang. Denna bindning ligger dock mindre i själva folkomröstningens karaktär än i arten av det beslut som fattas.

Blir det däremot ett nej i folkomröstningen och riksdagen också väljer att följa detta nej måste man samtidigt på förhand undvika att bli bunden av ett EMU-nej för en mycket lång tid. En handlingsfrihet måste finnas; den framstår som särskilt önskvärd på det ekonomisk-politiska området.

I formuleringen av de alternativ som medborgarna har att välja mellan i EMU-folkomröstningen vore det därför klokt att inte efterhöra någon allmän syn på EMU utan snarare fråga om man gillar eller inte gillar att Sverige vid en viss given tidpunkt ansluter sig till det monetära samarbetet.

Full text

Bengt-Ola Ryttar (s) skrev i en motion att regeringens förslag till sitt syfte överensstämmer med det grundlagsförslag som lades fram av grundlagsutredningen inför EG- anslutningen 1993 under ordförandeskap av professor Olof Ruin.

Han hade föreslagit en ny portalparagraf i regeringsformens första kapitel som löd:

Har överenskommelse träffats om Sveriges anslutning till Europeiska unionen och riksdagen beslutar överlåta beslutsbefogenheter gäller de förpliktelser, som följer av anslutningen utan hinder om vad som sägs i grundlag eller annan lag.

Förslaget fick i debatten det talande namnet Plattläggningsparagrafen.

De som var emot folkomröstning

Början på sidan

Utformningen av EMU-valsedeln het fråga
DN 27/11 2002

Inga besked väntas redan på fredagen. Göran Persson har sagt att han ser det som ett förberedande möte och att det kommer att behövas ett till i december.

Det svåraste blir formuleringen på valsedeln. Det får inte finnas några kryphål, säger centerns kampanjledare Lena Ek. Miljöpartiets kampanjledare Per Gahrton kräver att den visar att det handlar om kronans avskaffande. Lars Ohly (v) vill inte krångla till det med att tala om EMU:s tredje steg medan Fredrik Reinfeldt (m) vill ha med det tredje steget "eftersom det är det frågan de facto handlar om".

Den traditionella valdagen, tredje söndagen i september, är ett alternativ som kd, c, fp, m ser fördelar med. Anders sundström vill dock vänta till senare under hösten.

Margit Gennser, ordf. i Medborgare mot EMU:
Pressmeddelande 26/11 2002
Den fråga som svenska folket i folkomröstning ska besvara bör således vara om Sverige nu ska ansluta sig till EMU. Ordet nu ska finnas med i själva frågan.

Nej-sidans framgång kan skjuta på EMU-val
Finansvision 26/11 2002

Det ökade stödet för ett nej till EMU i den svenska opinionen ökar möjligheterna för ett senare folkomröstningsdatum än i september nästa år, bedömer statsvetaren Mikael Gilljam.

På fredag överlägger partierna om valdatum.

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson håller fast vid uppfattningen om att folkomröstningen ska hållas först 2006.

- Förändringen i opinionen har skett snabbare än jag trodde. Om vi väntar ett tag till med folkomröstningen tror jag att den aldrig behöver hållas, frågan kommer redan att var utagerad, säger han.

Full text

Nejsidans ekonomer och några tidigare Riksbankschefer varnar för ekonomiska chocker och framtvingade lönesänkningar om Sverige går med i EMU. De vill ha fortsatt flytande krona.
DN 16/11 2002, reporter Henrik Brors

Göran Persson : 47-53 procent, men åt vilket håll får vi se
DN 16/11 2002

Alla omröstningar i Europa visar att avgörandena hamnar i ett snävt utrymme. I Sverige kommer det att röra sig inom spannet 47-53 procent, men åt vilket håll får vi se.
- Om det blir ett ja i omröstningen kan vi tidigast införa euron som sedlar och mynt den 1 januari år 2006.

Det kan bli tre linjer i folkomröstningen, enligt SEBs chefsanalytiker, Robert Bergqvist.
Det är den danska tidningen Börsen som i dag citerar Bergqvist:
- De svenska politikerna vill möjligen ge väljarna möjligheten att säga "Ja, men senare", som vid kärnkraftsomröstningen.

De som var emot folkomröstning

"Jag har aldrig tidigare upplevt manipulation, mörkande och 'låtsaspolitik' som i fråga om Sveriges relationer till EU"
Villy Bergström DN 2002-11-05

Det finns ingen anledning till brådska, anser mp:s språkrör Peter Eriksson.
- Sverige har en fördel i att inte vara med. Vi kan se hur detta gigantiska experiment går och kan avvakta under en konjunkturperiod, säger han.SvD 2002-10-29

Inte i första hand för att EMU-inträdet brådskar
Regeringens närmaste uppgift blir att uppnå ett svenskt folkomröstnings-ja till EMU. Ju förr det händer desto bättre - inte i första hand för att EMU-inträdet brådskar, utan för att när folkomröstningen är över, då kanske regeringen äntligen kan börja förbättra villkoren för företagande, ägande och arbete i Sverige.
DI-ledare 2002-10-22

s beslutar om EMU-omröstning i november
DI 2002-10-04

Statsminister Göran Persson bjöd in till partiöverläggningar om folkomröstningen i riksdagen i går eftermiddag.
Ekot onsdag 2 oktober 2002

Förslag till överenskommelse mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet
13. Vi vill att frågorna kring folkomröstningen om EMU skall lösas i bred enighet. Vi vill att det ska vara två tydliga alternativ. Resurserna för ja- och nejsidan skall fördelas rättvist.
Ur Uppgörelsen mellan mp och s i sin helhet - punkt för punkt "Hundratjugo punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige" - förslag till överenskommelse mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

Svenskt näringsliv satsar inför EMU-omröstning
Ekot måndag 30 september 2002

Riksbanken rensar ut försvarare av grundlagen
Riksbanken utser ny chefsjurist DI 2002-09-24

Johan Lybeck: Sverige bör vänta med EMU!
Dagens Industri 2002-09-25

Var EU verkligen värt att fira?
Åsa Tillberg DI 2002-09-23

Folkpartiet liberalerna har länge förespråkat ja till EMU, ja till folkomröstning och ja till debatt. Det viktigaste är inte exakt vilket datum det bestäms att Sverige ska få euron som valuta – men ju förr desto bättre. Lars Leijonborg har föreslagit datumet 23 mars 2003 för en folkomröstning.
Vi vill diskutera sakfrågan och söka stöd för ett ja till svenskt EMU-medlemskap.
Här hittar du dokument och länkar till folkpartiets åsikt om EMU.

FOLKOMRÖSTNING I VÅR.
Den tillträdande regeringen bör i samband med regeringsförklaringen sätta ett datum för EMU-folkomröstning, helst i vår, enligt Svenskt Näringsliv. (DI 2002-09-12)

Dublin to present referendum bill next week

Taktik gömma EMU-frågan
Mats Hallgren, SvD 2002-09-02

Folkomröstning redan i vår?
Efter att ha förespråkat en svensk EMU-omröstning hösten 2003 öppnade statsminister Göran Persson på torsdagen åter dörren för en folkomröstning redan i vår.

”Jag kan mycket väl tänka mig en höstomröstning, men det kan också bli så att vi kommer överens om våren”, sa Persson, enligt nyhetsbyrån Reuters. Något datum är alltså ännu långt ifrån bestämt.
(Dagens Industri, 020823)

Två vallok och en tidtabell
Blair och Persson
Gunnar Örn Dagens Industri 2002-08-19

Persson vill egentligen hålla EMU-frågan utanför valrörelsen
Dagens Industri 2002-08-15

Schyman hoppas på EMU-debatt
Fp-ledaren Lars Leijonborg och moderatledaren Bo Lundgren hakade på
DN 8 augusti 2002 18:58

För en handfull pund
Niklas Ekdal
DN 2002-05-17

Lyckas han /Göran Persson/ bluffa sina egna gräsrötter /om EMU/?
Viktor Munkhammar
Dagens Industri 2002-05-13

EMU-omrösta tidigast vid EU-valet 2004
Östersunds-Posten 2002-01-29
Sven Bergström
riksdagsledamot, c, Gävleborg
Håkan Larsson
riksdagskandidat, c, Jämtlands län

Mera

Det här borde vi rösta om
Gunnar Örn, DI 25/11 2002

Debatten inför den kommande folkomröstningen om EMU lär bli hätsk redan när riksdagen ska bestämma vad som ska stå på valsedlarna.

På valsedeln bör det finnas en mycket kort, upplysande text om vad omröstningen gäller. Till exempel vore det fel att påstå att omröstningen gäller ett svenskt inträde i EMU. Formellt är Sverige redan med i valutaunionens första och andra fas.

I stället handlar det om en övergång till EMU:s tredje steg, som innebär att Sverige går över till EMU:s gemensamma myntenhet, euron, samtidigt som Riksbankens rätt att besluta om ränte- och valutapolitiken överförs till Europeiska centralbanken i Frankfurt.

Framför allt gäller det att hindra de båda sidorna från att utforma sina egna valsedlar. I så fall skulle euroanhängarna antagligen ställa frågan ungefär så här:

"EU har, i syfte att främja fred och välstånd för Europas folk, beslutat om inrättandet av en ekonomisk och monetär union (EMU). Tolv länder har redan antagit den gemensamma europeiska valutan, euro. Anser du att även Sverige bör delta i EMU:s tredje steg och övergå till euro, och därmed göra Sverige till en fullvärdig medlem... (och så vidare)."

Medan motståndarna troligen skulle välja något i den här stilen:

"Sverige har för närvarande en egen valuta (kronan) och en egen centralbank (Riksbanken). Anser du att Sverige bör delta i EMU:s tredje steg, och därmed avskaffa den svenska kronan och överlåta Sveriges penningpolitiska suveränitet åt Europeiska centralbanken, där Sverige bara får en representant, som inte får ta emot instruktioner hemifrån... (och så vidare)".

Kommentar RE:
Många, däribland Ulf Bernitz, hävdar att vi måste gå med i EMU
eftersom Bildt-regeringen inte krävde något undantag, som England och Danmark.
Frågan bör därför vara om Sverige bör gå med nu.
Ordet "nu" kan bli avgörande.

Folkomröstningen 1994

Början på sidan

s beslutar om EMU-omröstning i november
DI 2002-10-04

Socialdemokraternas partistyrelse beslutade på fredagen att partiets förtroenderåd den 16 november ska ta ställning till när de anser att en folkomröstning om EMU ska hållas, eftersom partiet först vill se hur EU:s utvidgningsförhandlingar har fortskridit.

Bosse Ringholm svarade han att om exempelvis något dramatiskt händer med eurokursen eller den ekonomiska utvecklingen inom EU skulle det kunna utgöra risker.

En EMU-undersökning från Demoskop visade på torsdagen att stödet för EMU minskat, framförallt bland s-väljare. "Man får räkna med att opinionsmätningar inte prickar rätt med tiondelar. Vi har goda skäl för ett EMU-medlemskap", sa finansministern.

Samtidigt visar undersökningen att var åttonde socialdemokrat nu ändrat åsikt och är emot EMU.
För första gången på drygt ett år är det en klar övervikt bland socialdemokraterna för ett nej till EMU.
41 procent av s-sympatisörerna skulle säga ja i dag, medan 44 skulle säga nej.

Senaste Demoskop

Han ansåg inte att stämningen inom partiet beträffande EMU-frågan förändrats den senaste tiden, och påminde om att socialdemokraternas extrakongress i mars 2000 med stor majoritet stödde ett svenskt EMU-inträde.

LO om EMU - Fackliga EU-kritiker

Utredningen om stabiliseringspolitik för full sysselsättning vid svenskt medlemskap i valutaunionen
Hur hög blir EMU-skatten? Hur förhindra hög arbetslöshet utan egen ränta?

Göran Persson:
Jag vill inte ha en federativ utveckling. Svenska folket har inte gått med i en federation. EMU kan mycket väl komma att kräva en europeisk finanspolitik. En sådan är inte möjlig att utveckla, om den ska vara kraftfull, utan att man också bygger upp europeiska, gemensamma politiska organ.

Folkomröstningen 1994

S om EMU

Början på sidan

Statsminister Göran Persson bjöd in till partiöverläggningar om folkomröstningen i riksdagen i går eftermiddag.
Ekot onsdag 2 oktober 2002

Persson sa ingenting om när dessa överläggningar ska hållas. Men enligt vad Ekot erfar blir det inte förrän tidigast i slutet av den här månaden. Och om överläggningarna ska komma igång avgörs i hög grad av vad som händer på EU:s toppmöte i Bryssel om tre veckor.

Då går det att avläsa hur det går med EU:s ambition att låta en rad nya länder komma med i EU. Ser förhandlingarna om att ta in nya medlemmar ut att gå dåligt är statsminister Göran Persson, enligt uppgifter till Ekot, tveksam till att låta Sverige gå till folkomröstning om svenskt EMU-medlemskap.

Klarar inte EU att ta in nya medlemmar kommer många socialdemokrater, och andra också för den delen, att ställa sig frågan om vad det är för slags europeisk union Sverige är med i och genom ett EMU-medlemskap skulle förstärka banden med.

Regeringens bedömning är att svaren på sådana frågor innebär att det i så fall helt enkelt kan bli svårt att vinna en folkomröstning. Och i en sådan situation kan det enklaste vara att inte ha någon folkomröstning nästa år.

Hur det går i den irländska folkomröstningen har i det här sammanhanget mindre betydelse för den socialdemokratiska bedömningen av ett EMU-omröstningen. Irland har tidigare sagt nej till förändringar i EU:s fördrag, förändringar med regler för ett utvidgat EU.

Början på sidan

Svenskt näringsliv satsar inför EMU-omröstning
Ekot måndag 30 september 2002

Svenskt näringsliv satsar inför EMU-omröstning Så här efter valet ligger både ja- och nej-lägret i startgroparna för att dra igång sina EMU-kampanjer inför en framtida folkomröstning. På organisationen Svenskt Näringsliv, som är för EMU, planerar man en storsatsning nu i höst för att övertyga allmänhet och företag om Eurons alla fördelar. Och det här är organisationens viktigaste fråga, säger Jonas Frycklund, EMU-ansvarig på Svenskt Näringsliv.

Så här efter valet ligger både ja- och nej-lägret i startgroparna för att dra igång sina EMU-kampanjer inför en framtida folkomröstning. På organisationen Svenskt Näringsliv, som är för EMU, planerar man en storsatsning nu i höst för att övertyga allmänhet och företag om Eurons alla fördelar. Och det här är organisationens viktigaste fråga, säger Jonas Frycklund, EMU-ansvarig på Svenskt Näringsliv.

Hur mycket pengar Svenskt Näringsliv tänker lägga på sin kampanj, varken vill eller kan man säga idag. Inte heller finns det någon siffra på hur mycket dåvarande SAF och Industriförbundets kampanjer kostade inför folkomröstningen om EU 1994. Då klagade Nej-sidan högljutt på att man hade betydligt mindre resurser - enligt folkrörelsen Nej till EU hade ja-linjen 20 gånger så mycket pengar – eller en miljard mot Nejs futtiga 50 miljoner. En överdriven siffra menar Svenskt Näringsliv.

Full text

Början på sidan

Gratis propaganda ersätter läroboken
Dagens Industri, 2002-08-20
reporter Gunnar Örn

Skräckexemplet är materialet från kampanjorganisationen "Folkrörelsen Nej till EU", som fortfarande finns kvar sedan folkomröstningen 1994.

Men även på Ja-sidan är det illa ställt. Det mesta materialet kommer från Svenskt Näringliv, som använder sin väl beprövade metod att kalla sitt kampanjmaterial för "fakta".

I den tjocka broschyr som Eurofakta skickar till lärare finns ett engagerat försvar för projektet som sådant, men mycket lite konkret information om vad det innebär i praktiken.

Det är dock ett intet mot det material som riktar sig till eleverna. Det består till 90 procent av bilder på vackra ungdomar som säger saker i stil med "euron cool, kronan töntig".

Eleverna får ingen som helst information om vad en valutaunion är, hur övergången till euro går till, hur EMU styrs eller vilka krav som ställs på ett land som vill gå med.

Eurofaktas lärarkonferens

Folkrörelsen Nej till EU- eurofakta - Svenskt Näringsliv

EMU - en snabbkurs
nejtillemu.com

Början på sidan

Schyman hoppas på EMU-debatt
Fp-ledaren Lars Leijonborg och moderatledaren Bo Lundgren hakade på
DN 8 augusti 2002 18:58

Frågan om Sverige och EMU höjde valtemperaturen på torsdagen. Vänsterpartiledaren Gudrun Schyman efterlyste debatt i valrörelsen om svensk anslutning till euron och manade statsminister Göran Persson att inte mörka.

Fp-ledaren Lars Leijonborg och moderatledaren Bo Lundgren hakade på och ville ha beslut redan före valet om datum för folkomröstningen.

Schyman kritiserade vid en pressträff på torsdagen främst socialdemokraterna för att "av partiegoistiska skäl" inte vilja diskutera Sverige och EMU:

- Man vill inte stöta sig med den stora väljaropinion som har samma åsikt som vi om att Sverige inte ska gå med i EMU, sade Schyman. Hon vill inte nöja sig med debatten inför den förmodade folkomröstningen nästa år. Partiernas vallöften måste sättas i relation till vad ett EMU-inträde skulle innebära.

- Hur ska sysselsättningen klaras och reformer genomföras om vi går med i EMU? undrar Schyman.

Både hon och riksdagsledamot Camilla Sköld Jansson (v) anser att det är viktigt att den kommande riksdagen har så stor andel nej-anhängare som möjligt. Det är ju den som ska fastställa reglerna om folkomröstningen och tolka resultatet. Schyman anser att det behövs åtminstone ett år för debatt och folkbildning från det att folkomröstningen formellt proklameras och beslutas.

Vänsterpartiets presskonferens

Vänsterpartiets EMU-sida

Statsminister Göran Persson har talat om att ta upp frågan "efter valet". Det skulle alltså kunna innebära folkomröstning på senhösten 2003.

Men folkpartiet och moderaterna vill gå fortare fram. De kräver nu beslut om datum redan före valet 15 september. De förordar folkomröstning i mars - kanske den 23 eller möjligen 16 mars. En första debatt om tidpunkt for EMU-omröstning skedde redan under nyårshelgen i vintras. Statsministern öppnade då för folkomröstning 2003, kanske redan på våren. Efter kort tid var kristdemokraterna, centern och folkpartiet också positiva till 2003. Moderaterna och mp kunde tänka sig hösten 2002 - något som sedan länge är överspelat.

Göran Persson skisserade en tidtabell med folkomröstning våren eller hösten 2003. Vid ett ja skulle Sverige anslutas till växelkurssamarbetet ERM i februari 2004, till EMU 2005 och få euron i butikerna 2006.

Början på sidan

Sotlugg och Sotlugg hakar på

Det är bra att också Lars Leijonborg nu ställer krav på folkomröstning om införandet av euron i mars nästa år. Moderaternas och folkpartiets gemensamma krav bör vara utgångspunkt för en överenskommelse om folkomröstningen före valet. Göran Persson bör snarast ge ett positivt besked. Det säger moderatledaren Bo Lundgren i en kommentar till Lars Leijonborgs utspel.

Det står så, två gånger, på moderaternas website
http://www.moderat.se/index.asp?mainid=5&subid=13&artid=2669

Om Palme, Sotlugg och Linlugg (Bildt och Bengt Westerberg)

Väljarna måste ta kommandot!
Årets val gäller bl.a. ett vilande grundlagsförslag med ändringar av 10.2 och 10.5 i regeringsformen (RF).
Inga löften om att kassera det vilande grundlagsförslaget, inga röster från oss väljare! Varför rösta, när det gör detsamma om våra lagar stiftas i Stockholm eller i Bryssel!
Margit Gennser i Barometern 2002-08-03

Början på sidan

Två vallok och en tidtabell
Gunnar Örn Dagens Industri 2002-08-19

Det handlar om taktiken inför en svensk respektive brittisk folkomröstning om euron. Både Göran Persson och Tony Blair förnekar i och för sig att de ägnat sin trevliga pratstund åt att samordna sina tidtabeller, men sådana dementier hör till spelets regler.

Göran Persson har mer eller mindre lovat väljarna att en folkomröstning om EMU ska hållas under 2003.

Tony Blair har å sin sida lovat att hans regering ska ta ställning till euron senast i juni 2003. Om regeringen finner att den brittiska ekonomin klarar "de fem ekonomiska testerna" kommer den att utlysa folkomröstning några månader senare.

De fem testerna handlar om saker som konvergens och flexibilitet. Men det finns också ett sjätte, hemligt och direkt avgörande test: kan de brittiska medborgarna övertygas om att avskaffa pundet till förmån för euron?

Det troligaste scenariet ser i stället ut så här:

September 2002: Tony Blair meddelar att utvärderingen av de fem testerna inte blir klar förrän i juni. Samtidigt startar han en "förkampanj" för EMU. Han håller också en nödutgång öppen: vid en negativ utvärdering (läs: om opinionen inte vänder) skjuts folkomröstningen upp på obestämd framtid.

Oktober 2002: Göran Persson (förutsatt att han sitter kvar som statsminister) kallar till partiledaröverläggningar om EMU. Datum för folkomröstningen spikas till juni.

Juni 2003: Positiv utvärdering av de fem testerna i Storbritannien.

September 2003: Folkomröstning i Sverige.

Oktober 2003: Folkomröstning i Storbritannien.

The economic case agarins the euro pdf
"required reading for the Treasury when it assesses the government's five economic tests"
- Alan Budd, Chief Economic Advisor to HM Treasury 1991-97
and member of Bank of England's Monetary Policy Committee 1997-99

Engelska finansdepartementets euro-sida

Bank of England´s euro-sida

Mer om England och EMU

Början på sidan

För en handfull pund
Niklas Ekdal
DN 2002-05-17

Med en stark brittisk ekonomi och politiska försäljare som Tony Blair och Gordon Brown blir resten en fråga om tajmning.

Inte ens högern är enad i motståndet. Torypolitikern Kenneth Clark har just bildat ett "nätverk för Europa" som får eurofobin i övrigt att verka oseriös och stirrig i blicken.

EMU må uttalas på tyska - det militära maktspråket är numera engelska. Symboliken i den egna valutan och den självständiga penningpolitiken blir därmed mindre laddad. Ytterligare ett hinder på euro-vägen undanröjdes i veckan, när EU-kommissionen mildrade sina tidigare anmärkningar på den brittiska budgetbalansen.

London anser sig ha Europas sundaste statsfinanser och Bryssel säger inte längre emot. Från parlamentet är det inte många steg till Downing Street 10. Tony Blairs äldste son släntrar förbi i hallen, när jag går in för att tala med EU-rådgivaren Stephen Wall.

Han visar sig vara mer intresserad av att ställa frågor om Göran Persson än av att svara om EMU; "En skicklig politiker, eller hur? När kommer ni att ha er folkomröstning?" Jag får en bestämd känsla av att Wall vet mer om den saken än jag. All politik är numera kontinental.

Ingen politiker törs säga något till en journalist från ett annat EU-land som han inte skulle säga till landsmän. Och kretsen kring Blair vet förmodligen mer om Perssons framtidsplaner än svenska folket.

Ett nej i en svensk folkomröstning skulle påverka britterna, gissar Wall, medan däremot ett ja inte betyder så mycket.

Ur svenskt perspektiv ter det sig tvärtom: om Storbritannien skrotar pundet vore det patetiskt att hålla fast vid kronan, men ett England som röstar nej till EMU kommer knappast att imponera på svenskarna.

Intervjuad av BBC säger Tony Blair att argumenten för att gå med i EMU nu är "överväldigande". Han spelar det patriotiska kortet - "vi sviker våra nationella intressen om vi inte deltar" - och räknar med att britternas sommarsemestrar i Euroland ska vända opinionen inför en folkomröstning 2003.

Fallgroparna är fortfarande många: ekonomisk turbulens, ett krig med Irak som ändrar prioriteringarna, allmänna protester mot regeringen i omröstningen. Blairs utgångsläge är många gånger tuffare än Perssons.

Likväl kan Sverige bli sist in i EMU.

Lyckas han /Göran Persson/ bluffa sina egna gräsrötter /om EMU/?
Viktor Munkhammar
Dagens Industri 2002-05-13

Någon gång under nästa år är det tänkt att svenskarna ska folkomrösta om inträde i den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Det senaste året har det mesta gått EMU-entusiasternas väg och opinionen har svängt från negativ till positiv. Men segern är långtifrån säkrad. Nyckeln till svenskt inträde i unionen är att s-väljarna röstar ja i omröstningen.

Två stora hinder finns.

Det första är frågan om hur EMU-zonens krav på låg inflation påverkar Sveriges arbetslöshet och arbetsrätt.

Det andra är högervinden som för tillfället blåser i EU. Det är svårt att i dagsläget framställa EMU som ett “vänsterprojekt”.

De senaste veckorna har två studier presenterats som borde oroa svenska EMU-förespråkare. Den ena kommer från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD och den andra från fackföreningarnas forskningsinstitut FIEF. Båda behandlar relationen mellan arbetslöshet och inflation.

Sten Johansson, chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, på DN Debatt 98-02-28

OECD hävdar att om den nuvarande svenska ekonomiska politiken ligger fast, så måste arbetslösheten vara minst 5 procent för att Riksbanken ska klara sitt inflationsmål på 2 procent plus/minus 1 procentenhet. Bristen på flexibilitet på arbetsmarknaden gör att lägre arbetslöshet leder till för höga löneökningar, vilka i sin tur driver upp inflationen till nivåer över det av riksdagen fastställda inflationsmålet. Bakom ordet flexibilitet döljer sig politiskt känsliga åtgärder som gör det billigare att anställa, lättare att avskeda och mer lönsamt att arbeta.

Den europeiska centralbanken ECBs mål för inflationen är 0 till 2 procent, det vill säga 1 procentenhet lägre än det svenska.

FIEF har i sin studie kommit fram till att en anpassning till ECBs inflationsmål skulle kräva en svensk arbetslöshet på närmare 6 procent i stället för dagens knappa 4 procent.

Här börjar vi närma oss pudelns kärna. Om Sverige blir medlem i EMU måste den svenska arbetarrörelsen välja antingen avregleringar på arbetsmarknaden eller högre arbetslöshet.

För s-ledningen finns i det läget tre alternativ:

1. Att driva linjen att den högre arbetslösheten är ett pris värt att betala.

2. Att argumentera för att avregleringar på arbetsmarknaden kan vara av godo.

3. Att bluffa.

Återstår gör alternativ 3: Att inte låtsas om att ett EMU-medlemskap kräver uppoffringar av arbetarrörelsens gräsrötter, vars ja-röster är avgörande för att Sverige ska gå med.

Frågan är om Göran Persson kommer att lyckas med bluffen.

Det blir betydligt svårare att beskriva valutaunionen som ett socialistiskt, och därmed mer aptitligt, projekt när de flesta EMU-regeringar är blåa. Vill svenska vänsterväljare verkligen dela valuta med Silvio Berlusconi och Jörg Haider?

Full text

Socialdemokratiska EU-kritiker

Början på sidan

"Min bedömning är att folkomröstningen kommer att hållas under 2003. Det är fortfarande en öppen fråga om det blir under våren eller hösten", sa Göran Persson till nyhetsbyrån Reuters.
"Persson säger egentligen inte så mycket nytt. Tidigare har tonvikten legat på våren. Nu öppnar han för en omröstning på hösten. Jag tror att det handlar om en eftergift åt LO, som vill ha mer tid på sig mellan valet och EMU-omröstningen", säger Stefan Mellin, analytiker på Nordea. DI 20020508

EMU-omrösta tidigast vid EU-valet 2004
Östersunds-Posten 2002-01-29
Sven Bergström
riksdagsledamot, c, Gävleborg
Håkan Larsson
riksdagskandidat, c, Jämtlands län

mera

Persson säger "ja"
Dagens Industri 2002-01-21
Reporter Gunnar Örn

Pagrotsky säger "nej"
Dagens Industri 2002-01-21
Reporter Gunar Örn

"Euroomröstningen mitt största beslut"
Göran Persson intervjuad i
DI 2002-01-15
"Det är angeläget att tidigt påverka debatten så att vi inte hamnar i en diskussion om ett slags federal superstat som enligt en och annan i Europa är attraktivt"

Folkomröstningar som politisk humbug
Anders Isaksson
Kolumn DI 2002-01-11

Taktisk navigering av Persson mot euron (och tidsplan)
Mats Hallgren i SvD 2002-01-10

Sweden’s turn
Financial Times editorial
January 9 2002 19:45

Folkomröstning överflödig?
SvD-ledare 2002-01-05

Argentina är en annan historia
DN-ledare 2002-01-05

Hasta inte fram omröstningen om EMU
Ledare av Håkan Larsson i Östersunds-Posten 31 december 2001

Europasuccé med avigsida
Borås Tidning 2002-01-02

LO säger nej till EMU-omröstning i höst
DN 2002-01-03

Ringholm säger nej till EMU-röstning vid valet
DN 2002-01-03

Eurobomben desarmeras före valet
SvD-ledare 2001-12-29

”Forcera inte en EMU-anslutning”
Bosse Ringholm
Sydsvenskan 28 december 2001

Klas Eklund SEB: “Folkomröstning om EMU 2003”
Johan Schück i DN 2001-11-27

LO spår tre valsedlar i EMU-omröstningen
DI 2001-11-15

Om svenskarna röstar ja vid en folkomröstning under vintern/våren 2002-2003 skulle Sverige kunna vara med i EMU år 2005.
Ingela Georgii-Hemming EMU-koordinator på SEB
2001-10-02 15:22

“EMU-planen hotar spricka”
Finanstidningen 2001-09-27
Regeringen måste lägga fram en proposition om ändringar i grundlagen före årsskiftet, annars kan Sverige inte gå med i EMU förrän tidigast 2007. Den varningen utfärdar Riksbankens chefsjurist Robert Sparve.

GRANSKNING AV EU-KRITIKEN
Marika Ehrenkrona granskar i en Timbro-skrift EU-kritiken, från 1990-talets rädsla för nedtrampat blåbärsris till de neddragna svartluvornas kravaller i Göteborg och Genua 2001.
Läs boken online (PDF-format)

Början på sidan

Ur Bo Lundgrena avslutningsanförande partistämman 2 september 2001
Med länk till Bo Lundgren i SvD 2000-01-26 "Riksdagsbeslut om EMU räcker"

Bo Lundgren på moderat.se 2001-02-13
Det är allvarligt att Göran Persson nu utesluter att Sverige inför euron före 2005. Medborgarna går därmed i flera år miste om lägre priser till följd av bättre konkurrens och lägre räntor till följd av mindre osäkerhet. Man skulle kunna genomföra en folkomröstning redan i höst eller nästa vår.

Mats Svegfors i SvD 99-01-02
Nej till folkomröstning om EMU

Göran Persson intervjuad i SvD 2000-12-04
EMU-medlemskapet ska ju avgöras av en folkomröstning där du och din partiledning förväntas stå på ja-sidan. Ska då hela partiorganisationen också driva ja-linjen?
- Vi har inte diskuterat den frågan ännu. Vid tidigare folkomröstningar har vi skapat en särskild kampanjorganisation som partiledningen står bakom. Sedan är det upp till aktivister och andra att engagera sig i vilken kampanj de vill. Så blir det nog också med EMU-omröstningen.

Taktiska EMU-läxor från Danmark för Ja-sidan
Mats Hallgren i SvD 2000-10-09

En folkomröstning kan vi vara utan, DN-ledare 2000-09-30

Stefan de Vylder: EMU eller inte: Tänka själva!
Tidskriften Socialpolitik nr. 1/2000

- Det vi kan lära av Danmark är att som man ropar får man svar. Och att det är skillnad mellan att övertala och att övertyga.
DN:s ledarskribent Hanne Kjöller 2000-07-19

Riksbankens chefsjurist Robert Sparve på DN Debatt 2000-07-22

Mats Hallgren i SvD: EMU-frågan har avförts från dagordningen.
Folkomröstningen är ställd på framtiden.

Ingen brådska med folkomröstning.
I dagsläget är risken stor att ja-sidan drabbas av bakslag.
- Johan Schück i DN 2000-05-27

LO säger ja till EMU - dock först efter riksdagsvalet 2002.

SAP-kongresssens beslut om folkomröstning

Partiledardebatt 99-11-30 - utdrag

Början på sidan

Ferm, Anders

Larsson, Janerik

Leijonhufvud, Sigfrid

Rindborg, Axel

För folkomröstning

Norrländska Socialdemokraten

Mot folkomröstning

Källa: Dagens Industri 1999-09-24 Reporter: Gunnar Örn

"Jag vill inte ha någon folkomröstning nästa höst. Ingen regering går till folkomröstning utan att vara säker på ett ja", sa Kjell-Olof Feldt på torsdagen i samband med en debatt ordnad av Fackliga röster för Europa.

"Det är ingen stor risk med att vänta så länge vi behåller vår handlingsfrihet", sa Kjell-Olof Feldt.

"Men om vi säger nej för alltid vore det ett fördragsbrott."

Erik Åsbrink försvarade däremot beslutet att inte delta i valutaunionen från start. Han påpekade att inför folkomröstningen 1994 så hävdade flera ledande personer på jasidan att ett ja till EU inte var ett ja till EMU.

"Den formella grunden för den linjen var mycket svag, eftersom Sverige inte har någon formell rätt att stå utanför", sa Åsbrink.

"Men hur svaga grunderna än var måste man leva upp till sina uttalanden.
Det går inte att efteråt säga till väljarna: Haha! Vi lurade er!"

Aftonbladet

Visst ska folket rösta om EMU Aftonbladet 2000-02-22

Folkomröstning om EMU? Ja, säger folkpartiet
Ja, folkligt stöd är en förutsättning för ett medlemskap i EMU.
Demokrati kräver opinionsbildning och information före ställningstagande. Socialdemokraternas kompakta motvilja mot att tala om vad de tycker undergräver den demokratiska beslutsprocessen.
Vi bör ansöka om medlemskap i EMU före 2001. Sverige ska vara ordförandeland i EU första halvåret 2001. Det blir svårt för Sverige att vara ett effektivt ordförandeland om vi inte är med i den viktigaste delen av det ekonomiska samarbetet, EMU.
En folkomröstning bör därför kunna hållas senast under sista halvåret av år 2000.

Taktisk navigering av Persson mot euron (och tidsplan)
Mats Hallgren i SvD 2002-01-10

Det finns ett mönster i statsminister Göran Perssons olika utspel under de senaste åren i EMU-frågan. När opinionsläget drar åt det EMU-positiva hållet prövar han att tydligt flytta fram positionerna närmare ett svenskt inträde. Möter han då kraftigt motstånd backar han något och återskapar en viss otydlighet. När dimman sedan lättar har han ändå fört

nejtillemu.com

Tidigare debatt om Folkomröstning - eller ej ?

Tidigare debatt om
Folkomröstning - eller ej ?