Home - Nytt - Index A till Ö - EMU-skeptiker - Statsvetare - Medborgare mot EMU - Junilistan
S-nätverket folkomröstning.nu



Dollarn - Euron - USD/SEK


The U.S. trade deficit widened to a record $43.1 billion in January
Exports fell 1.2 percent, the biggest drop since August, and imports were the second highest on record
March 10 2004 (Bloomberg)

The most aggressive experiment in monetary policy ever conducted is now under way - Japan
Richard Duncan, Financial Times, 9/2 2004
The writer is a financial analyst based in Asia and author of The Dollar Crisis: Causes, Consequence, Cures (John Wiley & Sons, 2003)

The most aggressive experiment in monetary policy ever conducted is now under way. Japan is printing yen in order to buy dollars in such extraordinary amounts that global interest rates are being held at much lower levels than would have prevailed otherwise. In essence, the Bank of Japan is carrying out the unorthodox monetary policy that the US Federal Reserve intimated it was considering in mid-2003. In other words, the BoJ is creating money and buying US Treasury bonds, which is helping to drive down US interest rates and underwrite US economic growth - and, by extension, global growth.

In mid-2003, economists at the US Federal Reserve published a paper explaining why the Fed was not "out of bullets" despite having cut short-term interest rates to 1 per cent. That paper stated that "the Fed could even implement what is essentially the classic textbook policy of dropping freshly printed money from a helicopter," if necessary, to stimulate the economy.

Today, that helicopter is in the air. But, strangely, it is not the Stars and Stripes that is painted on its side, but rather the Rising Sun. That much is clear. What still is not quite discernible, however, is who is actually in the pilot's seat.

Full text

Some think the dollar has fallen too far. On the contrary, it has not fallen by enough
The Economist 5/2 2004

Any shift in currencies produces winners and losers. And yet the real problem facing the world economy is not a suddenly weak dollar, but a dollar which remains, even after its recent decline, too strong. The drop in the greenback was inevitable and should benefit both America and other countries, because it will help to reduce America's vast current-account deficit, which is arguably one of the biggest threats to the global recovery. For the same reason the dollar should, and almost certainly will, fall further. But some countries are not prepared to allow the dollar to fall by enough to complete the necessary adjustment to America's finances.

America's current-account deficit stands at 5% of GDP, and most economists reckon that this percentage needs to be reduced by at least half. That would stabilise the ratio of America's foreign liabilities to GDP, which has surged in recent years.

So far the dollar has fallen by 15% in trade-weighted terms against a broad basket of currencies. Nevertheless, after adjusting for inflation, its value is still close to its 30-year average. It may need to fall by another 20% over the next few years if the current-account deficit is to be halved.

In the longer term Asian governments are delaying a necessary adjustment by allowing America's deficit to loom large for longer. This is likely to lead to an even bigger and more dangerous build-up of American foreign debt.

In essence, Asian governments are buying American Treasury bonds in order to ensure that Americans can afford to keep spending money on Asian goods. This cannot go on forever. Despite their mercantilist instincts, sooner or later Asia's central banks will have to face the fact that they are holding far too many risky, low-yielding dollars. If they stop buying, it could trigger a sharp fall in the dollar and a jump in bond yields. Delaying the natural adjustment in the dollar and bond yields is likely to mean that, when the inevitable correction comes, it will be much more painful.

Full text



Dollar's threat to eurozone
One question came up again and again at the recent meeting of the World Economic Forum at Davos: why are the Europeans not more worried about the dollar?
Wolfgang Munchau, Financial Times 1/2 2004

The truth is that neither the US administration nor the Federal Reserve has the slightest interest in preventing an adjustment process that is ultimately right for the US economy and for the world economy at large. The eurozone risks getting caught up in this process with an overvalued exchange rate at the wrong time. Yet eurozone officials seem unconcerned and unprepared for this eventuality.

According to a calculation by Goldman Sachs, it would take a 27 per cent fall in the dollar's trade-weighted exchange rate to reduce the US current account deficit by half. This calculation also assumes that demand in the world outside the US would increase by 2.4 per cent relative to its trend.

Let us assume, for the sake of argument, that the trade-weighted exchange rate of the dollar does indeed fall by 27 per cent over the next year. Since many countries have their currencies pegged to the dollar, the dollar/euro rate would then logically have to fall by more in order to achieve the 27 per cent average - say by 40 per cent.

Last Friday, one dollar bought €0.808. After a 40 per cent fall, it would buy only €0.485. Translating this back into the more familiar exchange rate that expresses the dollar value of one euro yields an equivalent rate of $2.06. Given the importance of the export industry as a generator for economic growth, such a hideously overvalued exchange rate would throw the eurozone economy into recession.

So why are the Europeans not panicking? One reason is that the large exporters have hedged their currency exposures, so there is little pressure from the export lobby. But these contracts will run out eventually. Another reason is that no single individual or institution feels responsible for the eurozone's economic growth.

A sharp depreciation of the dollar would be the kind of shock that could mercilessly expose the weaknesses of the eurozone's system of economic governance.

Full text



På ett år har euron stärkts med 20 procent mot den amerikanska dollarn. På två år är motsvarande siffra hela 30 procent. Är detta ett problem för Europa?
Många finansministrar, centralbankschefer och ekonomer svarar ja på den frågan.

Peter Wolodarski, DN 2004-01-17

Just why the fall of the currency should matter so much is shown by a decomposition of the demand contributions to eurozone growth over the past three years.
Private consumption has failed to contribute more than a percentage point to year-on-year growth since the first quarter of 2001. The most powerful source of demand for the eurozone was net exports
Martin Wolf, Financial Times 14/1 2004

The contrast with the US is extraordinary. In no period since the beginning of 2001 has private consumption contributed less than 1.4 percentage points to US year-on-year growth. In the third quarter of 2003, it contributed 2.6 percentage points to the year-on-year growth of 3.6 per cent.

In 2001 and 2002, the most powerful source of demand for the eurozone was net exports. But, as the euro has risen, trade performance has wilted. Since November 2000, JP Morgan's real effective exchange rate for the euro has appreciated by 27 per cent.

It is now 8 per cent above the average real exchange rate since 1970.

If the US is to reduce its external deficit, the contribution of net exports to the eurozone's growth must turn negative. This means, in turn, that growth must be driven by domestic demand.

The deterioration in the eurozone's fiscal position is cyclical. In the US, it has been overwhelmingly structural. The contrast in monetary policy is almost as large. Since the end of 2001, the Federal Reserve has cut its intervention rate from 6.5 per cent to 1 per cent, while the European Central Bank has reduced its short-term rate from 4.75 per cent to 2 per cent.

Over the course of the 1990s, the US household saving rate fell from a peak of 8.7 per cent of disposable income to a low of 2.3 per cent in 2001, before rising very modestly to an estimate of 4.6 per cent last year.

But French and German household savings rates hardly changed: they remained above 10 per cent in virtually every year.

The US productivity performance would give a partial explanation for the strength of US consumption: households are spending more because they have higher expected incomes. Conversely, weakening eurozone performance would provide an explanation for the weakness of consumption. This could be reinforced by awareness that the tax burden must rise if governments are to meet their fiscal obligations.

Full text


In July 2001 one euro bought just under 84 cents; this week it hit a new high of over $1.20.
Depending on how you look at it, this is a 44% rise in the euro or a 31% fall in the dollar.

The Economist editorial 4/12 2003

Faced with a rising currency and a slowing global economy, Europe could be caught in a very nasty squeeze
Investors are focused on the US's ever-widening current account deficit: a shortfall that requires $1.5bn a day of foreign capital to finance it.
Financial Times editorial 6/12 2003

Föga vettigt att hänvisa till den kraftigt försvagade dollarn som ett argument mot EMU.
Skattehöjningsvägen är inte är det enda sättet att lösa Tysklands budgetbekymmer

Hubert Fromlet SvD Brännpunkt 18/6 2003

Sverige har några magra år framför sig. Kronans förstärkning mot dollarn och andra valutor väntas slå hårt mot svensk industri. Först om två tre år kommer företagen att vara i form för nya stora investeringar, spår Svenskt Näringsliv.
"Vi har ett stålbad framför oss, inte minst bland underleverantörer", säger chefsekonomen Stefan Fölster.

Dagens Industri 11/6 2003

Riksbankens officiella valutakorg, TCW-index är missvisande
eftersom flera andra länder i Asien och Latinamerika har valutor som nära följer dollarkursen

Sedan bottenrekord i september 2001 har kronan stärkts med nästan 40 procent mot USA-dollarn
Dagens Industri 4/6 2003 , reporter Johanna Saldert

"I dag är det kav lugnt på valutamarknaden"
Expressens politiske redaktör PM Nilsson:
Det finns tre skäl för Sverige att gå med i valutaunionen EMU

Expressen 1/6 2003

Snow, the US Treasury secretary, effectively abandoned the previous administration's strong dollar policy over the weekend by issuing his own definition of what constitutes a strong currency. It does not include market prices.
David Hale Financial Times May 20, 2003

I en färsk analys varnar investmentbanken HSBC för att svenska aktier drabbas hårt av den starkare euron mot dollarn om vi går med i EMU.
"Den potentiella effekten på svenska marknaden av en stark euro kan bli allvarlig, eftersom tillverkare av industri- och teknologiprodukter svarar för nästan 40 procent av den svenska aktiemarknaden - en siffra liknande Tysklands", sammanfattar banken.
EMU sänker börsen, Dagens Industri, reporter Gustaf Tapper, 24/5 2003

EMU-blocket hade nolltillväxt första kvartalet i år, rapporterade Eurostat nyligen. Och utsikterna framöver ser minst sagt bleka ut, inte minst för Europas största enskilda ekonomi, Tyskland. Vad EMU-ländernas exportföretag - och för den delen hela ekonomierna - minst av allt behöver är en "revalverad" euro.
Lars-Georg Bergkvist, SvD Näringsliv 21/5 2003

Dollarn har försvagats med mer än 25 procent på ett år. Dollarraset/eurouppgången knappast borde ha kommit särskilt oväntat. Den dramatiska förstärkningen av dollarn från 1998 till slutet av år 2000 som följde i spåren av börs- och investeringsbubblorna var en tredje bubbla. Den har nu spruckit med en knall. Dollar/eurokursen är tillbaka ungefär på den genomsnittliga nivå som rådde under de första åtta åren av 1990-talet (om man jämför med en framräknad "syntetisk euro", det vill säga vad EMU-valutan skulle ha kostat om den funnits även före 1999).

EMU ökar risken för nya kostnadskriser
Lars Wohlin
Jönköpings-Posten 13/5 2003

Anhängarna till JA till EMU säger att företagens trygghet ökar om de slipper ha växelkursrisken. För de företag som handlar med Euro-området kan det gälla även om risken är ganska liten.Det går att valutasäkra sig till låg kostnad. För företag som handlar med dollar ökar risken eftersom Euron svänger mer mot dollar än vad kronan gör.

Den avgörande risken för de mindre företagen som har hela sin produktion i Sverige är dock att lönekostnaderna åter kan börja skena i väg när kontrollmekanismerna försvinner. Vi slipper kostnadskriser som kan ödelägga företagens existens. Denna risk är mycket större än växlingskursrisken. Därför är det en fördel att stå utanför EMU.

- Dollarn är inte oviktig för kronkursen, men kronan har åkt jojo mot både euron och dollarn.
Jan Herin, Svenskt Näringsliv
De risker som de talar om blir större om vi inte går med, säger han. Enligt Jan Herin rådet stor enighet inom det svenska näringslivet. Intervju i DN/Ekonomi 2002-07-03

Vi är fem gånger så euroberoende som dollarberoende
Tommy Adamsson Jens Spendrup
SvD Brännpunkt 15/12 2003

Argumentet att Sverige är för dollarberoende håller inte heller. Faktum är att 50 procent av vår handel (import och export) sker med euroområdet - inklusive Danmark, som har fast växelkurs gentemot euron. Motsvarande siffra för USA är nio procent. Vi är alltså fem gånger så euroberoende som dollarberoende.

"Även om enstaka produkter eller företag kan drabbas av betydande svårigheter..."
Tomas Pousette och Per Magnus Wijkman

konsulter inom nationalekonomi
Dagens Industri 12/3 2003

I en utredning åt Svenskt Näringsliv "Hur dollarberoende är den svenska industrin?" har vi undersökt arten och omfattningen av dollarberoendet i svensk industri. Studien baseras på en enkät till företag i basindustrin.Med dollarberoende menar vi den produktion i Sverige som konkurrerar starkt med amerikanska produkter, antingen i Nordamerika eller på andra marknader, samtidigt som det svenska företaget inte kan sätta sina priser så att det kan kompensera sig för ogynnsamma förändringar i dollarkursen.

Exempel är pappersmassa och tidningspapper, som är homogena produkter prissatta i dollar och med Nordamerika som största producent. Dessa produkter är dock av liten omfattning från makroekonomisk synpunkt.

De dollarberoende produkterna utgör bara cirka 4 procent av industrins produktionsvärde och 5 procent av Sveriges totala varuexport. Även om enstaka produkter eller företag kan drabbas av betydande svårigheter vid en ogynnsam utveckling av dollarkursen, är problemets omfattning starkt begränsat för industrin som helhet.

Full text

Sveriges handelsvägda valutaindex (tcw-index) kan förenklat sägas bestå av drygt en tredjedel dollar och två tredjedelar euro. Stiger dollarn med 30 procent i förhållande till euron så bör man vänta sig en devalvering av kronan med 20 procent och en appreciering på 10 procent gentemot euron. Detsamma gäller vi en omvänd utveckling. Stiger euron i förhållande till dollarn bör kronan devalveras gentemot euron. En rimlig anslutningskurs av kronan till euron bestäms i hög grad av vilken relation som råder mellan euron och dollarn. Det finns i dag ingen möjlighet att uttala sig om vilken knytkurs som kronan bör ha till euron.
Rune Andersson, Per-Olof Eriksson, Lars Wohlin, m fl, DN Debatt 2002-07-02

Under 80-talet och början av 1990-talet misslyckades penningpolitiken, inte beroende på bristande självständighet, utan därför att penningpolitiken var låst av försvaret av kronans växelkurs.
Bevarandet av en flytande växelkurs syftar således inte bara till att ge utrymme för valutaförändringar utan är själva förutsättningen för att ha en oberoende riksbank med ett inflationsmål.

Rune Andersson, Per-Olof Eriksson, Lars Wohlin, m fl, DN Debatt 2002-07-02

Sedan världen gick över till flytande växelkurser har fluktuationerna mellan de stora valutorna dollar, D-mark (nu euron) och yen varit mycket stora. Det beror inte så mycket på förändringar i underliggande konkurrenskraft utan på den enorma omfattningen av de internationella kapitalströmmarna. Knyter vi kronan till euron tvingas vi hänga med euron både uppåt och nedåt vilket kommer att utsätta den stora dollarberoende delen av svensk industri, däribland skogen, för allvarliga påfrestningar.
Rune Andersson, Per-Olof Eriksson, Lars Wohlin, m fl, DN Debatt 2002-07-02

Både Hagströmer och Rune Andersson anser att det dollarberoende som avgörande delar av den svenska skogs- och telekomindustrin lever med, talar emot ett EMU-medlemskap.
Det gör också att valutariskerna för den svenska industrin i hög grad kvarstår även vid ett medlemskap.
SvD/DN/TT 19/11 2002

Det är idag svårt att sia om hur dollarn kommer att förhålla sig till euron sedan EMU bildats. Det finns argument både för att dollarn kan bli svag och att den kan bli stark gentemot euron. Man kan därför inte säga något bestämt om hur den dollarberoende delen av basindustrin kommer att påverkas av EMU.

Detta kan visserligen tolkas som att det finns en viss osäkerhet. Men för basindustrins branschorganisationer har ändå de allmänna för delarna med EMU och det faktum att en stor del av produktionen inte är dollarberoende, vägt över till en positiv inställning till EMUmedlemskap.

Industriförbundet har undersökt dollarberoendet och kommit fram till att mindre än en tredjedel av basindustrins export kan sägas vara starkt utsatt för dollarkursrisker.
Jonas Frycklund hos Nykterhetsrörelsens Bildningsförbund

I närvaro av ett 60-tal gäster invigde på torsdagskvällen 1999-11-04 ambassadör Gunnar Lund NBV:s representationskontor i Bryssel. Kontoret som kommer att drivas av NBV Centre for European Studies är också IOGT-NTO:s, Blåbandets respektive MHF:s representationkontor i Bryssel.
NBV Centre for European Studies

Om Tyskland hade haft en nationell valuta som kunde falla i värde så vore det en bekväm genväg till att tillfälligt sätta fart på ekonomin.
Tommy Adamsson Jens Spendrup

SvD Brännpunkt 15/12 2002
Replik på Rune Andersson och Per-Olof Eriksson, Brännpunkt den 9 december

Detta är en nödutgång för politiker bort från obekväma beslut om strukturella förändringar.

Därför satsar nu Tyskland på strukturella reformer i syfte att öka tillväxtkraften i ekonomin. Bland dessa märks pensionsreform, skattereform och ansatser till en mer rörlig arbetsmarknad. Mycket är ännu inte genomfört och det behövs betydligt mer, men fokus sätts nu på de verkliga problemen.

Pappersmassan utgör enligt de senaste uppgifterna som jag har – de är i och för sig inte alldeles färska – 1,7 % av Sveriges export.
Anf. 109 CARL B HAMILTON (fp)

Ett mycket dollarberoende land, säger Sören Wibe om Sverige. Pappersmassan utgör enligt de senaste uppgifterna som jag har – de är i och för sig inte alldeles färska – 1,7 % av Sveriges export. Det är den varugruppen som ni ständigt återvänder till. Den utgör mindre än 2 %. Massan utgjorde endast 1,7 % av hela Sveriges export 1997. Pappersmassan utgör en liten och minskande andel.

Anf. 108 SÖREN WIBE (s):
Låt mig i sammanhanget påpeka att det är den reala räntan som är den intressanta.

Det har framförts av Carl B Hamilton och Gunnar Lund här att Sverige skulle ha högre ränta än Tyskland. Det är inte sant. Tar vi hänsyn till realräntan har vi lägre realränta i Sverige än vad man har i Tyskland.

- Dollarn är inte oviktig för kronkursen, men kronan har åkt jojo mot både euron och dollarn.

De risker som de talar om blir större om vi inte går med, säger han. Enligt Jan Herin rådet stor enighet inom det svenska näringslivet.
Intervju i DN/Ekonomi 2002-07-03, i anledning av Rune Andersson, Per-Olof Eriksson, Lars Wohlin, m fl, DN Debatt 2002-07-02

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har beretts tillfälle att yttra sig över EMU-utredningens betänkande "Sverige och EMU" (SOU 1996:158). LRF får med anledning härav anföra följande.

LRF:s ställningstagande till ett svenskt deltagande i EMU grundas i första hand på bedömningar av konsekvenserna för lantbruket.

Jordbrukets intäkter påverkas av priserna på jordbruksprodukter i EU-länderna och av EU:s direktstöd. Kostnaderna är i högre grad bestämda i Sverige. Om Sverige står utanför EMU kan kronans kurs komma att variera mot euron och därmed finns risk för stora variationer i jordbrukarnas inkomster.

Skogsbruket påverkas av ett EMU-medlemskap främst via skogsindustrin. I diskussioner kring ett eventuellt svenskt EMU-medlemskap pekas ofta på de problem som skulle kunna drabba skogsindustrin på grund av att den anses vara dollarberoende.

En stor del av exporten är prissatt i amerikanska dollar, samtidigt som insatsvarorna i liten utsträckning påverkas av dollarkursen. Enligt skogsindustrin är dessa farhågor överdrivna. Endast några produktgrupper är dollarberoende genom export till dollarområdet eller konkurrens därifrån. Företagen går alltmera in för att öka förädlings- graden i produkterna, varigenom priskänsligheten och därmed dollarberoendet beräknas avta. Denna process väntas accelerera om Sverige blir medlem i EMU.

Full text

Hur dollarberoende är svensk industri?

Hur dollarberoende är svensk industri? I den svenska eurodebatten sägs ofta att svensk industri är kraftigt dollarberoende. Det används som ett argument mot att Sverige ska införa euron.

Men hur stort är dollarberoendet? Hur ser det ut för olika branscher? Och hur har dollarns ställning utvecklats över tiden?

Traditionellt sett har svensk industri varit dollarberoende, inte minst eftersom de traditionella basindustrierna verkat i branscher där globala priser satts i dollar. Då euron infördes fick den amerikanska dollarn för första gången verklig konkurrens som världsvaluta. Frågan är i vilken utsträckning euron påverkat dollarberoendet?

Konsultbolaget ECON har, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, undersökt hur stort den svenska industrins dollarberoende är i dagsläget.

Rapporten baserar sig på en ny enkät från olika branscher i Sverige. Rapporten redovisar också erfarenheter från Finland, vars industristruktur har stora likheter med den svenska. De finska erfarenheterna rör både dollarberoendet och effekterna av eurons införande.

Vid seminariet deltar också SCA:s styrelseordförande Sverker Martin-Löf som ger sitt perspektiv på dollarberoendet och i vilken mån detta bör påverka Sveriges val i eurofrågan.

Dag: Onsdagen den 12 mars

Tid: Klockan 10.30-12.00

Plats: Lundqvist och Lindqvist, Klara Strand Konferens, Klarabergsviadukten 90

Lokal: Dagerman

Medverkande: Tomas Pousette, ECON, Per-Magnus Wijkman, ECON, Sverker Martin-Löf, SCA

Den svenska ekonomin, med en betydande export till USA och med många svenska storföretag verksamma i USA, kommer oundvikligen påverkas av utvecklingen på den amerikanska marknaden.
Sverige påverkas kanske mer än andra länder genom sin relativt tunga inriktning på IT-sektorn och det stora hushållssparandet i aktier.
Pontus Braunerhjelm, vice vd och forskningsledare vid SNS 9-12 2001

Början på sidan

Tillbaka till startsidan