Margot Wallström (MW)
Göran Persson ville ha Margot Wallström till sin efterträdare
DN/Erik Fichtelius dokumentärserie
Carl Bildt (m) och Margot Wallström (s) förefaller plötsligt stöpta i samma slev.
”Nu måste vi göra EU till en militär fredsmakt”
Lars Bergquist, Carl Björeman och Karl Erik Lagerlöf, SvD Brännpunkt 3/2 2008
Med det nya Lissabonfördraget får EU en tydlig röst i utrikespolitiska frågor
och arbetet för fred och säkerhet stärks.
"förena våra krafter och resurser för att bedriva en verkligt samlad och enhetlig utrikespolitik för EU"
Margot Wallström SvD Brännpunkt 13/1 2008
Bland de grupper som tidigare varit postiva till EU-samarbetet, vilket ofta många unga människor varit,
och även franska intellektuella, har det skett en opinionsförändring
Det är nu accepterat, till och med lite "inne" att vara emot konstitutionen
Margot Wallström i Europa-Posten (organ för Europeiska kommissionens representation i Sverige) nr 4/2005
It of course depends on your starting point and basic attitude towards the European Union.
Margot Wallström blog 6/4 2005
Fakta: Så mycket
tjänar svenskarna på EU:s toppositioner varje månad
Margot Wallström, EU-kommissionär Grundlön: 154 000 kr.
Extratillägg: Cirka 37 000 kr.
- The proposed new treaty and supplementary protocols take over almost all the innovations contained in the constitutional treaty. They only leave aside the symbolic changes which were introduced by the constitutional treaty – such as the title of the treaty or the symbols of the union – which are peculiarly linked to the constitutional character of the treaty signed in Rome on 29 October 2004.
Margot Wallström m fl i "The Action Committee for European Democracy" 2007
The Empire Speaks
Margot Wallström talar - likt Stalin - inför parlamentet om ja till grundlagen utan folkomröstningar
Källa: EU Referendum 11/7 2007
I would like to say that I assume that Members of Parliament do not consider parliamentary ratification less democratically legitimate than referenda.
(Applause)
Some Eurosceptics of course hope that the challenge of informing citizens and engaging citizens about and in such a complex issue as a treaty can be turned into a weapon that can kill further European integration. But I do not think we should allow that.
(Applause)
A small group of politicians - The "Amato Group" - have published a repackaged treaty
EU Observer 5/6 2007
In order to provide more information and stimulate the debate on the constitution,
we have just published a “Questions and answers” – document prepared for the European Commission.
You can find it on the Constitution website.
Margot Wallström blog
EU Constitution
- Jag tror att man ska hitta ett helt nytt namn. Kanske något som innehåller solidaritet.
Eller Solutions United /"som Manchester United", sade hon RE/
DN 10/5 2007, reporter Gunnar Johnsson
Kommentar av Rolf Englund
Jag var där och lyssnade. Mötet öppnades av Ulf Dinkelspiel som sade sig vara särskilt glad
över den breda representationen. Bland dem han särskilt gladde sig år var vänsterpartisten Kenneth Kvist som
på 80-talet förespråkade fortsatta partikontakter med Östeuropa. "I dag är han EU-anhängare och öppnar till och med för att vissa skatter ska bestämmas i Bryssel."
- Symbolerna - Europadagen, flaggan, hymnen och ordet konstitution - är det första som
kommer att strykas, sade Margot Wallström vid firandet av Europadagen på Ja-sidans möte på Europadagen.
Men deltagarna var lika glada ändå. Ungefär som på ett möte hos Timbro på Timbrodagen, fast mindre kontroversiellt.
Skälet till att symbolerna skulle strykas var, sade hon, var att det "leder tanken fel" som om vi var på väg
att skapa en superstat.
- Vi måste få folket till valurnorna, manade hon med valet till Europaparlamentet i tankarna. Syftet är väl att parlamentet behöver legitimitet. Det får mig att tänka på den nyliberala maningen till väljarna att stanna hemma: "Rösta inte på dom. Det bara uppmuntrar dem".
- Det finns ingenting att dölja, säger hon.
För dagen är hon i Stockholm för att delta i en rad olika arrangemang för att fira Europadagen.
Mitt i morgonrusningen på Centralen frågas hon ut av tv-profilerna Anders & Måns
På scenen syns inga EU-flaggor eller andra symboler. Och flagga och nationalsång för EU har också strukits i det tyska kompromissförslaget till nytt fördrag.
Går allting enligt planerna kommer Portugal att inleda en regeringskonferens om fördraget när landet tar över ordförandeklubban i juli. Målet är att ha ett fördrag på plats i tid för Europaparlamentsvalet 2009.
Wallström är ganska optimistisk om att planen ska hålla.
- Det finns en chans att det ska lyckas. Men det är väldigt optimistiskt och det finns ett par länder som grumsar just nu.
SvD/TT 9/5 2006
Det räcker med att jag hör fanskapet
Lars Adaktusson berättar från en intervju med GP 2003
i Viasat Magazine Mars-April 2007
Margot Wallström
Betyget brukar bli att hon är en medioker kommissionär med ansträngda relationer till sin chef Barosso.
Men precis som Carl Bildt blev oerhört populär när han var i Bosnien så får också Wallström bonuspoäng för att hon är svensk med ett internationellt toppjobb.
Expressen-ledare 25/11 2006
Även om stödet för EU är extremt svagt bland socialdemokratiska gräsrötter så förefaller paradoxalt nog EU-kommissionären Margot Wallström vara älskad av många. Den uppskattningen får hon inte i Bryssel. Betyget brukar bli att hon är en medioker kommissionär med ansträngda relationer till sin chef Barosso. Men precis som Carl Bildt blev oerhört populär när han var i Bosnien så får också Wallström bonuspoäng för att hon är svensk med ett internationellt toppjobb.
A very important event happened yesterday:
The Commission put a white band around the Berlaymont
to show its support for the Global Call to Action against Poverty campaign.
Margot Wallström 17/6 2005
Thus began Plan D - for Democracy, Dialogue and Debate
- launched by Communications Commissioner, Margot Wallstrom.
This embraced a number of initiatives, including the European Citizens Consultation project, which is being organised through various European foundations.
By Peter Sain ley Berry, editor of EuropaWorld 2/3 2007 at EU Observer
The randomly chosen Germans, said the organisers, 'expect Europe to play a leading role in environmental and energy policy and to show greater commitment to energy efficiency and renewable energies. The citizens would like to live in a Europe with common immigration and integration policies and that speaks with one voice. They also want a European family and social policy to be put on the agenda.' Well, well!
No-one surely could object to the views being put forward by these German citizens. We should all like to live in a Europe with common immigration and integration policies. But the sort of common policy you want may be a world away from the common policy I want. Yes, we all approve of a family policy on the European agenda - but what kind of family policy?
Full texthttp://www.europaworld.org/index.htm
Det jag har kallat "Plan D" - som i dialog, debatt och demokrati, har
mottagits väl av EU:s ledare.
Margot Wallström i Europaposten nr 6/2005
Under lång tid har EU upplevts som ett projekt för en politisk elit och vi politiska ledare och beslutsfattare har inte förmått synliggöra nyttan för medborgarna med EU-medlemskapet.
Låt oss inte glömma att EU är något helt nytt i historien. Aldrig förr har så många demokratiska länder överlåtit lagstiftningsmakt på vissa områden till ett gränsöverskridande organ
Jag påminns, via Annika Ström Melins bok "Européerna", om hur Robert
Schumann funderade kring demokratin inom EU...
"det behövs en själ, en medvetenhet om kopplingen mellan dess historia
och framtida uppdrag samt en politisk vilja att bli ledd att ett
gemensamt, humanistisk ideal".
Jag insprireras av hans tankar inför det första steget i "plan D", som kan vara en serie rundabordssamtal om EU:s framtid både här i Bryssel och i medlemsländerna.
Men det absolut viktigaste är att dialogen om EU:s framtid nu förs i varje enskilt medlemsland mellan medborgarna och deras folkvalda politiker.
Annika Ström Melins ”Européerna. Arvet efter EU:s pionjärer.”
Steg för steg
Den inre marknaden har vuxit fram steg för steg under de senaste åren. På samma sätt
måste vi nu börja bygga en gemensam demokratisk offentlig arena för samtal och debatt
om EU-politiken.
Margot Wallström i Europaposten, organ för EU-kommissionens representation i Sverige, nr 2/2006
- Öka medborgarnas demokratiska kunskaper, kapacitet och möjligheter att kommunicera genom att satsa mer på folkbildning, mötesplatser och nätverk för till exempel lärare i samhällskunskap.
Bolkenstein framstår som en ny Djingis Khan
Bolkesteins förslag /tjänstedirektivet/ antogs den 13.1.2004 utan några fundamentala invändningar från kollegerna i EU-kommissionen. Tre av dagens EU-kommissionärer deltog i beslutet, däribland Margot Wallström.
I efterhand betraktar hon presentationen av
förslaget som ett åskådningsexempel på en katastrofalt usel kommunikationspolitik. Allt som kunde gå fel gick fel.
Rolf Gustavsson, SvD 12/2 2005
- Äntligen på första sidan i Svenska Dagbladet, kvittrar Margot Wallström
Formulerat med brutalt överdriven klarhet:
när tillståndet i EU svajar alarmerande nära politisk koma så räcker det inte med att ordinera litet smärtstillande preparat.
Det krävs en grundlig diagnos. Den saknas helt i förslaget.
Rolf Gustavsson, SvD 22/1 2006
- Äntligen på första sidan i Svenska Dagbladet, kvittrar Margot Wallström, när hon ringer upp mig en dag för sent. Under hela onsdagen hade jag förgäves försökt nå henne för en pratstund om kritiken mot hennes förslag till vitbok (SvD 19/1). Plötsligt har EU-kommissionens förste vice ordförande och strateg för kommunikationspolitiken fått tid att diskutera kritiken.
Förslaget innehåller en märklig blandning av spridda tankar, från vettiga tekniska förbättringar till närmast utopiska resonemang om "en europeisk offentlig sfär". Tyska filosofer som Immanuel Kant, Jürgen Habermas och Ulrich Beck spökar i kulissen. Den grundläggande ambitionen att lyssna på folk och undvika agitation och propaganda är sympatisk och nödvändig för att förbättra EU-samarbetets anseende hos allmänheten. Men dessvärre helt otillräckligt.
Den i dag dramatiska folkliga förtroendekrisen ligger djupt inbäddad i den långa politiska traditionen att inom EU arbeta med den "konstruktiva mångtydigheten" som metod för ständiga kompromisser.
Det föder misstron och den övervinner man inte bara genom att modernisera tekniken för kommunikation. Den "konstruktiva mångtydigheten" slår nu tillbaka.
Det låter bra att medborgarna aktivt skall diskutera och påverka EU-projektets framtid. Men hur skall folk kunna ha någon välgrundad uppfattning om EU:s framtida färdriktning när det är oklart var EU befinner sig i dag?
Det grundläggande problemet med kommunikationspolitiken är nog inte kommunikationen utan politiken.
Ju mer jag läste om plan D - d som i demokrati, presenterad av Margot Wallström i Svenska Dagbladet den 4/6, desto mer kände jag hur min skepsis växte.
Inte alls så att det skulle vara något fel med Margot Wallströms engagemang och goda vilja. Inte så att det skulle vara fel att främja "en demokratisk infrastruktur" eller ge större inflytande åt folkrörelser och organisationer eller stödja mötesplatser över hela Europa, men är verkligen ett kommissionsförslag rätt utgångspunkt? Det är något tvivelaktigt över detta "vi" som är det agerande subjektet i plan D.
Barbro Hedvall signerat DNs ledarsida 9/6 2005
EU har alltför länge varit ett projekt för en liten politisk elit, säger Margot Wallström.
Vårens uppblossande motstånd mot EU:s nya grundlag har skördat sitt första offer:
Margot Wallströms förslag till hur unionen ska få ut sitt budskap till medborgarna.
DN 27/5 2005
- Vi sparar det till i höst. Det hade varit väldigt dålig tajming att lägga fram förslaget nu, mitt i debatten om den nya konstitutionen. Om vi väntar har vi dessutom möjlighet att dra lärdomar av vårens diskussion, säger Margot Wallström.
Hon har själv, liksom flera andra kommissionärer, deltagit aktivt i den franska debatten inför folkomröstningen och försökt förklara och motivera varför man ska rösta ja till EU:s nya grundlag.
Top
Vocabulary Words: Eurosceptic, Eurocrat, Euroseptic
Critics of the Eurocrats and their government are now known as Eurosceptics,
or described by the more outspoken of the Eurocrats as being 'Euroseptic', suggesting that they are a poison within Europe
David Nalle blog 10/5 2005 with link to Huxleys Brave New World
Eurocrat is the new hip term being used to refer to the autocratic elitist group which is running the EU with little regard for the interests and rights of their constituency. Critics of the Eurocrats and their government are now known as Eurosceptics, or described by the more outspoken of the Eurocrats as being 'Euroseptic', suggesting that they are a poison within Europe, spewing filth all over the EU. Not a very nice term. It also seems to be standard procedure to immediately attempt to label anyone who is opposed to the EU as a member of some neo-Nazi group. Rather reminiscent of moveon.org and their Bush=Hitler rhetoric.
Margot Wallström avvisar kritik
Hon anklagas för att hävda att EU-motstånd kan bana väg för slitningar som kan leda till en upprepning av Förintelsen.
Något som rör till debatten är att hon först lät skicka ut en version av det skrivna talet som sedan ändrades, och där den mest kritiserade meningen tagits bort.
Men Wallström säger nu att hon står helt och fullt för båda versionerna.
SvD 14/5 2005
Moderaternas gruppledare i parlamentet, Gunnar Hökmark, talar om en "förfärande historielöshet".
Det faktum att citatet ströks och att en redigerad version lades ut på nätet kritiseras också och ses som ett sätt att censurera verkligheten.
Det anses mycket besvärande för Margot Wallström, som av många förknippas med svensk öppenhet och insyn.
Carl B Hamilton (fp)kritiserar henne för att hon strök det kontroversiella avsnittet i talet.
DN reporter Sigrid Böe 14/5 2005
Carl B Hamilton (fp);
- Hade dagens EU varit på plats på 1930-talet hade historien sannolikt fått ett annat förlopp. Att ha beslutskraft att förhindra sådant som förintelsen är ett grundmotiv till både EU:s existens och dess överstatlighet
Top
I sitt tal på första maj talade EU-kommissionären Margot Wallström om Europa som en motvikt till USA på den internationella scenen.
Inte militärt, men politiskt och ekonomiskt måste den amerikanska dominansen ifrågasättas.
Aftonbladet ledare 9/5 2005 med rubriken
"Dags för Europa att axla manteln"
Europa har en roll att spela
I konflikten mellan israeler och palestinier där det i praktiken oreserverade amerikanska stödet för Israel är en av konfliktens viktigaste drivkrafter.
I försöken att skapa en framtid ur kaoset i Irak. Argumenten för kriget var falska, föreställningarna om dess effekter också. Ändå måste på något sätt en demokratisk stat byggas på ruinerna.
I arbetet mot de globala miljöhoten. För bara några månader sedan trädde Kyoto-protokollet i kraft. Det kommer inte att räcka. Ändå är det för långtgående för USA, det land i världen som i särklass släpper ut mest växthusgaser.
Mer om EU som anti-amerikanskt projekt
Margot Wallström, the European Commissioner responsible for communications, was on Thursday under pressure to justify her handling of a controversial speech that linked opposition to European integration with Nazi genocide,
after it emerged she had changed the version published on the internet to remove the controversial passage.
Financial Times 13/5 2005
The original version of the speech, given to journalists ahead of Ms Wallström's visit to Terezin in the Czech Republic to mark the 60th anniversary of the liberation of the Nazi concentration camp, suggested that scrapping the idea of a supranational Europe could put the continent back on the road to a holocaust.
Her spokesman said the passage was removed be-cause Ms Wallström did not have enough time to deliver the full text during her visit to Terezin last Sunday.
Ms Wallström had planned to say: “Yet there are those today who want to scrap the supranational idea. They want the European Union to go back to the old purely inter-governmental way of doing things. I say those people should come to Terezin and see where that old road leads.”
When the comments were reported by the Daily Telegraph, Ms Wallström told members of the European parliament she had been the target of British media lies, although her spokesman said that was only a reference to the headline in the Telegraph, which implied she had connected the Holocaust to the outcome of the planned referendums on the new EU constitution.
The controversial decision to remove passages from the published version is embarrassing for Ms Wallström, a prominent Swedish politician, since she was put in charge of a new communications portfolio in the EU executive partly on the basis of her direct and convincing communications style.
Yet there are those today who want to scrap the supranational idea. They want the European Union to go back to the old purely inter-governmental way of doing things.
I say those people should come to Terezin and see where that old road leads.
Margot Wallström at ceremony of the liberation of the concentration camp of Terezin
Terezin, 8 May 2005
I sitt tal på första maj talade EU-kommissionären Margot Wallström om Europa som en motvikt till USA på den internationella scenen.
Europa har en roll att spela i konflikten mellan israeler och palestinier där det i praktiken oreserverade amerikanska stödet för Israel är en av konfliktens viktigaste drivkrafter.
Aftonbladet ledare 9/5 2005
med rubriken "Dags för Europa att axla manteln"
Margot Wallström:
Vote for EU constitution or risk new Holocaust
Daily Telegraph 9/5 2005
A senior European Commissioner marked VE Day yesterday by accusing Eurosceptics of risking a return to the Holocaust by clinging to "nationalistic pride".
Mrs Wallstrom, vice-president of the commission for institutional relations and communications, was speaking in the former Jewish ghetto of Terezin in the Czech Republic.
Her fellow commissioners also issued a joint declaration, stating that EU citizens should pay tribute to the dead of the Second World War by voting Yes to the draft constitution for Europe
The commissioners also gave the EU sole credit for ending the Cold War, making no mention of the role of Nato and the United States.
Margot Wallström sätta upp en grupp "informerade journalister" som skall ge EU-konstitutionen sitt stöd.
Journalisterna bör säga tack, men nej tack till detta. De skall vara fria, kritiska och ifrågasätta makthavarna.
Henrik Alexandersson 8/3 2005
Wallström sitter inte overksam. Nu inleder EU-kommissionen en reglerätt kampanj för att förbättra sin (och den så kallade EU-konstitutionens) anseende.
Till exempel vill Wallström sätta upp en grupp "informerade journalister" som skall ge EU-konstitutionen sitt stöd. Dessa kommer att erbjudas speciell utbildning av EU. Wallström vill också se radio- och tv-program som backar upp EU-kommissionen.
Margot Wallström är inte "Sveriges representant i Bryssel"
Hon är EU:s informationsminister
The Guardian har kommit över hennes plan för att få EU-grundlagen godkänd
Margot Wallström's note on the 'action plan'
INFORMATION NOTE FROM VICE-PRESIDENT WALLSTROM TO THE COMMISSION
Thursday March 3, 2005
Se punkt 10
10) Making PRINCE work. The Commission will intensify its contacts with Member States to speed-up delivery of country allocations under the PRINCE programme.
Wallström fick frågor om EU-grundlagen
Ekot 30/9 2004
På torsdagen utfrågades Sveriges kandidat som EU-kommissionär Margot Wallström av Europaparlamentet. Det tre timmar långa förhöret hade ett ämne som dominerade totalt. Det handlade om EU:s nya grundlag och huruvida Margot Wallström nu ska bli EU:s propagandaminister som ska få alla EU:s länder att säga ja till den nya grundlagen.
Kommentar av Rolf Englund:
Margot Wallström blir som informationsminister även chef för det s.k PRINCE-programmet.
PRINCE-programmet (program för att informera de europeiska medborgarna) ”kompletterar och förstärker kommissionens permanenta informationverksamhet för särskilda politikområden”.
Man kan undra vilka tankar som ligger bakom valet av namnet prins
Propagandaminister Wallström
Göran Greider Dala-Demokraten 1/10 2004
Av oklara skäl fick Margot Wallström i våras rykte om sig att vara en av de få s-politiker som vågar utmana president Persson. I själva verket slogs hon för sitt jobb inom EU-byråkratin. Nu har hon en viktig post i EU-kommissionen, ska bli dess ansikte utåt och bland annat slåss för EUs nya grundlag. Och visst, med sitt sympatiska sätt kan hon säkert ge EU-byråkratin ett mer mänskligt ansikte.
Igår frågades hon ut inför EU-parlamentet och lovade att försöka förankra EU genom en djupare dialog med medborgarna. Men på en direkt fråga ville hon inte ens rekommendera medlemsstaterna att hålla folkomröstningar i grundlagsfrågan. Monologen uppifrån fortsätter.
EMU är ett experiment, men det
fungerar.
Europa kan utgöra en balans mot USA och det är
bra
Att vänta och se är att delta på ett halvhjärtat
vis
Margot Wallström. DN 29/7 2003
Margot Wallström menade att de politiska argumenten för
EMU är de viktiga.
Att vänta och se är att delta på
ett halvhjärtat vis, det innebär att passivt stå vid sidan och
titta på, sade hon.
Margot Wallström, som sågade flera av de förslag
konventet hittills kommit med. Till exempel att
döpa om EU.
- Det är fel ände att börja i. Det ger fel
signaler.
DN
2002-11-12
RE: Giscard föreslog bl a namnet Europas Förenta
Stater. Margot Wallström vill väl skapa EFS och sedan ändra
namnet. Det är att "börja i rätt ände". Men fel signaler.
Det är ju inte fel i sak om vill skapa EFS. Det är bara taktiskt fel,
och det är väl det som Margot menar.
Europeiska unionen skriver historia.
"EU-president är ingen bra idé"
Margot Wallström
DN Debatt 2002-10-22, utdrag
MARGOT
WALLSTRÖM KOMMER UT OM FEDERALISM
Arena (4/01)
Vi är
på väg mot en federal ordning i Europa, konstaterar den svenska
kommissionären Margot Wallström. Hon bejakar utvecklingen och
efterlyser nu allvarligt menad diskussion om federalism och kontinentens
framtid.
Margot Wallström på DN Debatt
2000-10-22:
Man ska inte överdriva konsekvenserna av att inte
gå med, men inte heller ska man blunda för de effekter som ett
utanförskap kan innebära för Sveriges del.
Europeiska unionen skriver historia.
"EU-president är ingen bra idé"
Margot Wallström
DN Debatt 2002-10-22, utdrag
Europeiska unionen skriver historia. Efter att framgångsrikt ha vuxit från sex till femton medlemsstater, förbereder unionen nu sin största och mest spännande utvidgning hittills. Tretton länder har ansökt om att få bli nya medlemmar, vilket i sig redan är ett rekord. Men utvidgningens betydelse ligger inte i antalet länder som går med; det är inget självändamål att omfatta fler stater. Det som gör den här utvidgningen unik är de nya områdenas stora yta och deras mångfald.
Det utvidgade EU kommer att sträcka sig från Dublin i väst till Bukarest i öst, från Helsingfors i norr till Nicosia i syd. Vi kommer att bli 100 miljoner fler EU-medborgare.
Målet vi alla strävar efter är ett enat Europa.
Om vi lyckas med vårt projekt kommer även den östra hälften av Europa att få del av fred, demokrati och välfärd.
Om vi misslyckas kommer det att få långtgående följder, något som inte minst de konflikter som nyligen härjade i Balkanområdet tydligt visar.
Utvidgningen kommer att främja fred i de enskilda länderna. Därigenom kommer stabiliteten att sprida sig över gränserna till hela kontinenten.
Alla dessa framsteg erkändes formellt när EU-kommissionen nyligen lade fram en rapport och namngav de tio länder som står i tur för att bli medlemmar från 2004: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Cypern, Malta och Ungern.
Tyvärr hör man bara alltför ofta varningar om utvidgningens risker och kostnader. Naturligtvis är det viktiga aspekter. En utvidgning med tio nya länder medför betydande ekonomiska åtaganden under de närmaste åren. Men så snart utvidgningen har fullbordats kommer de ekonomiska satsningarna att ge vinst.
Utvidgningen kommer att göra Europa säkrare genom att det blir möjligt att i större utsträckning samarbeta i kampen mot organiserad brottslighet och terrorism, narkotika och illegal invandring.
Vi måste också inse att utvidgningen kan bli en ohållbar framgång om vi inte samtidigt genomför radikala och väl genomtänkta reformer av EU-institutionerna.
Reformarbetet pågår redan, och det måste leda till en enklare struktur för en funktionsduglig utvidgad union som är begriplig för allmänheten. Av den anledningen tror jag inte på idén med att skapa ytterligare en institution, en kongress, med uppgift att välja en EU-president.
Göran Persson har fört fram idén
RE: OBS att hon inte avvisar tanken på en EU-president
EU är en av huvudaktörerna på den globala arenan och vi har kraft att driva utvecklingen framåt. Med 25 medlemsländer och 500 miljoner medborgare är det viktigare än någonsin att vi kan stå samlade och tala med en röst.
Kommissionen är fördragens väktare och den institution eller motor som fortlöpande ska driva det europeiska samarbetsprojektet framåt. Kommissionens roll är att se till hela unionens bästa och att bevara kontinuiteten. Det är kommissionen som garanterar att små och stora medlemsstater behandlas lika. Därför anser jag också att alla medlemsstater ska vara representerade av var sin kommissionär. Jag ser ingen större skillnad i om vi är 25 kommissionärer i stället för som i dag 20.
För att undvika att unionen drabbas av beslutsförlamning måste majoritetsprincipen bli grundprincipen i omröstningarna.
Vi får inte missa denna unika chans att driva på försoningen och föreningen av vår kontinent, och därigenom än en gång aktivt bidra till det historiska skeendet.
Margot Wallström
Margot
Wallström på DN Debatt 2000-10-22:
Man ska inte
överdriva konsekvenserna av att inte gå med, men inte heller ska man
blunda för de effekter som ett utanförskap kan innebära för
Sveriges del.
Göran Persson förordar ett utökat mellanstatligt samarbete och i ett tal föreslog han: "I ett längre perspektiv kanske rådssekretariatets och kommissionens funktioner kan växa samman." Man ska komma ihåg att Europeiska unionen med dess institutioner är en unik skapelse och som jag ser det ska kommissionen fortsätta att vara unionens motor och främja gemensamma europeiska intressen.
Att gå mot ett mer mellanstatligt samarbete riskerar att förstöra mycket av det man lyckats uppnå under de sista 50 åren.
Precis som presidenten för kommissionen, Romani Prodi, har påpekat finns det en risk för att EU blir ytterligare ett i raden internationella diskussionsfora eller för att nya områden skapas som inte underställs demokratisk kontroll. Mer makt till en mellanstatlig struktur på bekostnad av kommissionen skulle innebära ett steg bakåt.
A och O för att det europeiska projektet ska lyckas är att det har medborgarnas stöd.
EU-kommissioären Margot Wallström i Aftonbladet 2000-03-10, utdrag
Gemensam valuta är en viktig del i strävan att föra Europas länder närmare varandra. För mig är EMU en naturlig fortsättning på den inre marknaden. EMU är dessutom EUs kanske viktigaste projekt idag. Det märks inte minst på EUs dagordning som redan starkt påverkas av de frågor och behov som de elva länder som redan deltar i valutasamarbetet har. De ekonomisk-politiska frågor som diskuteras inom EU har blivit mer konkreta. Hur ska arbetsmarknaden fås att fungera bättre? Hur ska den ekonomiska politiken utformas?
Som medlem i Unionen kan vi därför inte tänka bort EMU. Vi måste ha en grundlig debatt där vi väger för och nackdelar, både politiska och ekonomiska. Jag ser EMU som en utveckling av det ekonomiska samarbetet inom EU. Genom EMU lägger vi grunden för en stabil ekonomisk utveckling i Europa och ett större internationellt oberoende. Euron kommer att förbättra den inre markadens sätt att fungera. Den kommer också att påverka utvecklingen av vårt näringsliv. Som medlem av EMU får Sverige och svenska företag tillgång till en större kapitalmarknad samtidigt som växelkursrisker minskar. Vi skapar stabilare ekonomiska spelregler.
De långsiktiga positiva effekterna av att vara med i EMU ska inte nedvärderas bara för att de är svåra att mäta.
De länder och marknader som är med kommer närmare varandra. Detta påverkar sannolikt både konkurrens, investeringsflöden och priser.
Att delta i detta samarbete och ta del av de fördelar det innebär betyder dock att vi får ge upp vår nationella penningpolitik.
Det innebär också att kraven på en samordnad finans- och strukturpolitik ökar. Vilka konsekvenser får detta?
Tyvärr kan vi inte räkna med att få enkla svar på våra frågor genom att vänta och se. Hur valutaunionen kommer att utvecklas påverkas av EU-samarbetet och integrationsprocessen i sin helhet.
Visst finns det fördelar med att utvärdera projektet under en hel konjunkturcykel, men den rådande osäkerheten kostar. Investeringar uteblir eller fördröjs. Nya frågor kommer upp.
Faktum är att vi kan inte veta exakt hur EMU kommer att utvecklas.
