- Nytt - Index A till Ö - EMU-skeptiker - Statsvetare - Medborgare mot EMU

Riskerna är stora - Vinsterna är små
Se hur det går i Tyskland

Knytkursen

Few have realised the most dangerous feature of Emu:
it has locked Germany into a seriously uncompetitive real exchange rate
Martin Wolf, Financial Times

När regeringen har sagt att Sverige avser att gå med i EMU från 1 januari 2006 så är detta alltså inget garanterat datum?
Göran Persson: Det kan det naturligtvis inte vara förrän vi förhandlat färdigt.
– Vi ska fastställa en knytkurs och vi ska fortsätta se till att det här projektet fortsätter att utvecklas bra. Det är en lång rad andra saker som ska göras, det ska fungera naturligtvis.
Ekot 29/8 2003

För att byta valuta ska det bestämmas hur många euro det ska gå på en svensk krona.
SvT lät Handelsbankens chefekonom Jan Häggström svara på vad kursen har för betydelse för svenska konsumenter.
Sveriges Television

Blir kursen för hög, tvingas svenska företag pressa ner priserna för att konkurrera på exportmarknaderna, vilket kan påverka löner och sysselsättning negativt i Sverige. En bra kurs är en kurs som vi kan leva med länge, utan att vi får problem med varken arbetslöshet eller inflation. Med en för svag kurs ökar inflationshotet, och med en för stark kurs ökar hotet mot sysselsättningen i Sverige.

Till vilken knytkurs kommer övergången från krona till euro att ske?
Skall vi betala runt 8 kronor eller runt 9 kronor när vi efter ett ja måste växla våra kronor mot euro?
Blir 20 000 kr/månad 2 500 euro/mån eller 2 200 euro/mån?
Nog är det fantastiskt att avkräva ett helt folk besked om de vill växla sina pengar till en ny valuta utan att ens tala om till vilken kurs det kommer att ske.
Björn von der Esch, Södermanlands Nyheter 14/8 2003

Vi röstar om en valuta utan att änna till kursen
Fredrik Braconier, SvD Näringsliv 9/8 2003

I princip skulle en lämplig anslutningskurs för kronan kunna beräknas genom att ta fram en prognos för den nominella kron/eurokursen vid just den tidpunkten som ERM2-anslutningen förväntas ske.
Det hela kompliceras dock av att det finns flera teorier för växelkursens bestämning och att prognoserna också i sig är osäkra.
Lars Heikensten, 2003-06-17

Vi röstar om en valuta utan att änna till kursen
Fredrik Braconier, SvD Näringsliv 9/8 2003

Ett EMU-inträde skulle innebära den mest gigantiska växlingsoperationen i Sveriges historia. Samtliga monetära tillgångar och skulder ska omräknas i euro. I stället för ett visst antal kronor på bankkontona innehåller dessa euro.

Samma gäller förstås pensionssparande, obligationer i svensk valuta et. Fond- och aktiekurser omräknas i euro. Löner och priser sätts i den gemensamma europeiska valutan. Taxeringsvärden blir i ett antal euro.

Hur många blir det? Vad blir kursen?

På denna fråga finns inget svar. Enligt EU-fördraget ska kursen fastställas genom ett enhälligt beslut av dem som är med i EU:s ekonomiska och monetära union samt den nytillkommande staten.

Hur viktig är då kursen? Mycket viktig.

Den bestämmer vilket värde våra sparade tillgångar har. En stark kronkurs, färre kronor och ören för varje euro, ger bättre utdelning. En sådan kronkurs höjer också lönerna och gör importen billigare.

Den andra sidan av myntet är att företagens kostnader stiger. Svenska företag kan få svårare att konkurrera. Konkurser, stigande arbetslöshet och dålig tillväxt kan bli följden. Skuldbördan ökar.

Men inte fattas det väl grovt felaktiga kursbeslut? Sådana exempel finns dock i modern tid.

Tysklands politiska återförening 1990 föregicks av en monetär union. Östmarken försvann och ersattes av D-marken.

För detta fanns inte en kurs utan tre. För visst sparande och löner gällde 1 till 1. Annat sparande gav 1 DM för 2 östmark. Utländska tillgångar löstes in till 1 DM för 2 östmark.

Den sista och sämsta kursen var den ekonomiskt mest realistiska. Av politiska skäl och för att garantera återföreningen gav den tyske kanslern Helmut Kohl emellertid östtyskarna mycket mer gynnsamma villkor. På kort sikt blev det köpfest i Östtyskland. Men lönekostnaderna exploderade också och en besvärlig omställning försvårades. Konsekvenserna är fortfarande märkbara.

Det finns ingen självklar svensk anslutningskurs till EMU. Sedan millenieskiftet har en eruro som högst noterats i 9:94 och som lägst 8:09 kronor.

Kursen nu pendlar kring 9:20.

Den har varit mer stabil under 2003. Att kronan inte vid något tillfälle i år varit under 9 kronor har fått experterna att höja sina riktkurser vid ett EMU-medlemskap från 8:60 till 8:80 eller 9 kronor.

Finland kommer att bevaka att anslutsningskursen inte blir för låg. Då får den finska skogsindustrin svårare att konkurrera med den svenska.

Vad resultatet av processen blir är det ingen som vet i dag.

Den 14 september röstar vi om historiens största växling utan att känna till kursen.

Till vilken knytkurs kommer övergången från krona till euro att ske?
Skall vi betala runt 8 kronor eller runt 9 kronor när vi efter ett ja måste växla våra kronor mot euro?
Blir 20 000 kr/månad 2 500 euro/mån eller 2 200 euro/mån?
Nog är det fantastiskt att avkräva ett helt folk besked om de vill växla sina pengar till en ny valuta utan att ens tala om till vilken kurs det kommer att ske.
Björn von der Esch, Södermanlands Nyheter 14/8 2003

Vi vet att säger vi ja förlorar vi möjligheten att ha en egen ränta, valuta och rätt att bestämma sedelmängden. Det är dom verktyg vi hittills har använt för att reglera konjunkturen. Vad det betyder för inflation, arbetslöshet, produktivitet, välfärd osv kan vi bara hoppas, tro eller frukta..

Några av oss hänvisar till olika optimistiska ekonomiska teorier medan andra av oss pekar på den miserabla utvecklingen inom euroområdet i stort.

Var och av oss får sedan försöka dra sina egna slutsatser.

Det häpnadsväckande i debatten är, att det förhållande som direkt berör varje individ allra mest och omedelbart, överhuvudtaget inte nämns - nämligen hur många kronor skall vi betala för en euro om det blir ett ja.

Med andra ord till vilken knytkurs kommer övergången från krona till euro att ske.

Vad betydre det för import- och exportpriser, för priset på matkassen, för bilen osv.

Detta är ju helt avgörande för den enskilde löntagaren, pensionären, aktieägaren, husägaren och bankspararen.

Skall vi betala runt 8 kronor eller runt 9 kronor när vi efter ett ja måste växla våra kronor mot euro? Kommer den som i dag tjänar 20 000 kr/månad att efter ett ja tjäna 2 500 euro/mån eller 2 200 euro/mån? Var hamnar dagens pension omräknad i euro - blir det mer eller mindre än i dag?

Svaren på dessa frågor får vi först efter folkomröstningen. Först då skall Sverige förhandla fram en knytkurs. Det blir tuffa förhandlingar. Sverige ensamt mot resten av EU skall övertyga dom andra att vi som har den bästa ekonomiska utvecklingen inom euro-området behöver en kurs som övriga 300 miljoner EU-medborgare anser vara ogynnsam för dem.

Dessutom skall ytterligare tio stater in i EU om några år och det gäller att visa dom att man får ingenting gratis när man går över till euro.

Hursomhelst - vi vet absolut inte var knytkursen hamnar om vi säger ja. Några kommer kanske att tjäna och andra förlora. Men nog är det fantastiskt att avkräva ett helt folk besked om de vill växla sina pengar till en ny valuta utan att ens tala om till vilken kurs det kommer att ske.

Den som vägrar köpa grisen i säcken röstar nej.

Björn von der Esch

I princip skulle en lämplig anslutningskurs för kronan kunna beräknas genom att ta fram en prognos för den nominella kron/eurokursen vid just den tidpunkten som ERM2-anslutningen förväntas ske.
Det hela kompliceras dock av att det finns flera teorier för växelkursens bestämning och att prognoserna också i sig är osäkra.
Lars Heikensten, 2003-06-17

När en centralkurs väljs är det väsentligt att finna en kurs mot euron som är förenlig med en balanserad utveckling av svensk ekonomi på både kort och lång sikt.

Det är viktigt att komma ihåg att den reala växelkursen, dvs. relativpriset mellan varukorgar i Sverige och övriga euroländerna, kommer att vara rörlig även om vi inför euron som valuta. Men anpassningen sker då genom den relativa prisstegringstakten.

En centralkurs som är alltför svag kommer därför att innebära en stimulans för svensk ekonomi som kan leda till högre inflation än övriga deltagarländer och arbetslöshet i ett senare skeende, när den försämrade konkurrenskraften slår igenom.

En för stark kurs riskerar istället att leda till lägre inflation än övriga länder och påverkar initialt tillväxten och sysselsättningen negativt.

Av detta resonemang framgår också tydligt kopplingen till finanspolitiken. En svagare växelkurs förutsätter en stramare finanspolitik och tvärtom.

De svenska erfarenheterna från senare decennier av system med fasta växelkurser är, som vi alla vet, inte odelat positiva. Det som hände 1992 präglar fortfarande vår minnesbild.

Rollfördelningen i den ekonomiska politiken är i en valutaunion
ungefär densamma som när man har en fast växelkurs
Periodvis har detta fungerat utmärkt, periodvis betydligt sämre
Lars Heikensten, (IVA) 2002-01-23

Enligt nya modellberäkningar som gjorts av Riksbanken ligger en rimlig knytkurs i spannet 8:50-9:00 kronor per euro.
- Sanningen behöver nödvändigtvis inte ligga i mitten, säger Heikensten
SvD Näringsliv 18/6 2003

Riksbanken förutsätter att ett ja till EMU leder till ett svenskt medlemskap från och med årsskiftet 2005-2006 - en så kallad "Big Bang" där sedlar och mynt byts ut i anslutning till inträdet. Förutsättningen är dock att kronan stabilt håller sig inom den bandbredd mot euron som man kommit överens om.

Formellt kan växelkursen svänga med hela 15 procent. Men inte heller den snävare bandbredd på 2,25 procent som EU-kommissionen använder i sina utvärderingar borde ge några problem, menar Heikensten.

Enligt nya modellberäkningar som gjorts av Riksbanken ligger en rimlig knytkurs i spannet 8:50-9:00 kronor per euro. Det är ett snävare band än de 8:50-9:20 kronor som tidigare angivits. Och mittpunkten, 8:80 kronor, är den kurs som många fristående bedömare kommit fram till. Lars Heikensten varnar dock för att göra sådana förenklingar.
- Sanningen behöver nödvändigtvis inte ligga i mitten, säger han.

Mer av Heikensten

Om vi går med och våra lån och sparpengar ska skrivas om till euro, vilken kurs går man efter då? Kan det bli så att man förlorar pengar om det blir en dålig kurs?
-En viktig fråga, som hittills diskuterats alltför lite. Hur många kronor vi får betala för en euro -när valutorna knyts till varandra -blir en förhandlingsfråga mellan Sverige och de nuvarande euroländerna.

Det är viktigt att hamna på rätt nivå. Hamnar vi fel blir importen för dyr, eller exporten för dyr. Tyskland har stora ekonomiska problem nu. En av anledningarna är att den tyska marken värderades för högt när kurserna fastställdes.

Per Wendel, Expressen 15/6 2003

Stefan Fölster: Svenskt Näringsliv förordar ingen
särskild knytkurs för kronan
"Vi tror mest på en marknadsbestämd kurs. Det är bättre än att ha någon
politiskt eller administrativt frampressad kurs."
Dagens Industri 26/3 2003

Om Sverige röstar ja till EMU, betyder det att kronan kommer att knytas till euron vid en svagare nivå än vad marknaden hittills räknat med. När euron så småningom ersätter kronan sker konverteringen till kursen 9 kronor för en euro. Det spår Svenskt Näringsliv i sin senaste konjunkturprognos.

Svenska exportföretag får fler kronor för varje euro de tjänar ju svagare knytkursen är, men Stefan Fölster betonar att det handlar om en prognos och inte om en partsinlaga.

"Svenskt Näringsliv förordar ingen särskild knytkurs för kronan", säger han. "Vi tror mest på en marknadsbestämd kurs. Det är bättre än att ha någon politiskt eller administrativt frampressad kurs."

"Rätt kronkurs 8,90 kr"
Intervju med Stefan Fölster
Dagens Industri 2001-12-12

MARKNADEN: KRONAN KNYTS TILL 8,75 MOT EURON
(Dagens Industri, 020307)

Kronan kommer att stärkas med 30 öre gentemot euron de närmaste två åren. Det är marknadens genomsnittliga bedömning, enligt Prosperas senaste undersökning. Detta innebär att kronan knyts till en kurs på runt 8,75 i växelkurssamarbetet ERM2 inför ett svenskt EMU-medlemskap.

Bakom marknadens optimism ligger kronans uppsving och ökade utsikter för ett svenskt EMU-inträde. Statsminister Göran Perssons teoretiska tidtabell för ett svenskt EMU-medlemskap innebär att en folkomröstning om euron hålls våren 2001, inträdet i ERM sker senast februari 2004 och Sverige ansluts till EMU 1 januari 2005.

Lås kronan mot euron
Göran Svensson, VD för Svenska Handelskammaren i Tyskland
Sydsvenskan, 5 mars 2002
Sverige saknar ett ekonomiskt skyddsnät. Därför bör kronan låsas mot euron. Det viktiga är inte till vilken kurs, utan att det sker. Det ger ekonomisk stabilitet, vilket gynnar såväl näringslivet som staten.
Jag vill påstå, att det inte har någon betydelse om kronan låses fast vid t ex 8,50 kronor eller 9,50. Det viktiga är att det blir en oåterkallelig låsning.