DN-ledare: Medborgarna vill folkomrösta om det nya EU-fördraget. Regeringarna bör fortsätta att säga nej.

nejtillemu.com

I flera EU-länder vill medborgarna folkomrösta om det nya EU-fördraget.

I flera EU-länder vill medborgarna folkomrösta om det nya EU-fördraget.
Regeringarna bör fortsätta att säga nej.
DN-ledare 25/8 2007

EU-ordföranden Portugal försöker driva på arbetet så att EU:s ledare kan skriva under fördraget redan vid toppmötet i Lissabon i oktober.

Men det är ingen lätt uppgift Portugal har tagit på sig. Runt om i EU har kritiska röster börjat opponera sig mot fördragsprocessen, som beskrivs som förhastad och odemokratisk. Risken är att den debatten spiller över i ett utbrett motstånd mot själva fördraget, något som kan bli problematiskt när texten sedan ska godkännas av de 27 medlemsländerna.

I Sverige är de socialdemokratiska EU-kritikerna beredda att börja arbeta för att kräva en folkomröstning om fördraget. Men läget är känsligt, förklarade EU-kritikernas ordförande Sören Wibe i veckan.

I Storbritannien är fördraget redan en het fråga i debatten. När EU-konstitutionen förhandlades fram lovade den dåvarande premiärministern Tony Blair att britterna skulle få folkomrösta om förslaget - förmodligen var baktanken att andra EU-länder skulle hinna före och säga nej.

Efter toppmötet i Bryssel i juni backade Blair från sitt löfte, med argumentet att det nya fördraget inte är lika långtgående som EU-konstitutionen. Hittills har hans efterträdare, Gordon Brown, gått på samma linje. Men trycket på Brown ökar.

Nyligen visade en folkomröstning från institutet ICM att 82 procent av britterna vill folkomrösta om fördraget.

Om Brown håller fast vid sitt beslut räcker det med en enkel majoritet i över- och underhuset för att Storbritannien ska godkänna fördraget. Om han däremot viker sig är risken överhängande att britterna säger nej - och dessutom kan flera andra länder följa efter.

Enligt en opinionsundersökning som Financial Times presenterade i juni vill medborgarna i flera stora EU-länder att deras regeringar ska anordna folkomröstningar. 75 procent av spanjorerna, 71 procent av tyskarna, 68 procent av italienarna och 64 procent av fransmännen vill folkomrösta om EU-fördraget.

Det är bara att hoppas att de flesta regeringar står emot och fortsätter att säga nej.
EU-fördraget lämpar sig inte för den typen av omröstningar, av flera olika skäl.
Dels är det svårt att anordna en folkomröstning så att den helt säkert mäter det den är tänkt att mäta.
- När Frankrike och Nederländerna sade nej till EU-konstitutionen var det på många sätt en allmän missnöjesyttring snarare än en protest mot själva konstitutionen.
Dels saknas två tydliga alternativ.
- Ett nej till det nya fördraget är inte ett ja till ett annat, bättre förslag. Ett nej innebär att EU får svårare att hantera de stora utmaningar som unionen står inför.

Till stora delar baseras förslaget på den refuserade EU-konstitutionen, som hann godkännas av majoriteten av medlemsstaterna.

Det kan vara bra att hålla i minnet när EU:s ledare anklagas för att strunta i folkviljan.

En fjärdedel av centerns riksdagsledamöter tar strid med alliansregeringen om hur man ska tackla centraliseringen av EU:s beslutsordning.
Regeringen vägrar att låta svenska folket få säga sitt om EU:s nya "reformfördrag" som ska klubbas vid EU-toppmötet i oktober.
Bara en folkomröstning om EU-fördraget kan skapa legitimitet åt Sveriges roll i det europeiska samarbetet
sju centerpartistiska riksdagsledamöter med Sven Bergström i spetsen
DN Debatt 25/8 2007