Låt kronan flyta vidare
Rolf Englund, av Sydsvenskan refuserad

- Skall Sverige sikta in sig på en viss nivå och sedan låsa fast kronan mot euron? Eller skall vi låta bli, det går ju tydligen bättre för Sverige än för många länder inom EMU, frågade Göran Svensson, VD för Svenska Handelskammaren i Tyskland, i Sydsvenskan (5/3).

Detta är en berättigad fråga. Frågan om, eller när, Sverige skall gå med i EMU är den största politiska fråga som vår generation ställs inför. Andra frågor detta valår förbleknar vid en jämförelse. Statsminister Göran Persson har uttryckt det så här: “Det är det största politiska beslut jag deltar i. Det kan inte göras ogjort när det väl har genomförts."

Vilket vore det "rätta" värdet för kronan när vi går in i Euroland, frågade Göran Svenson. Det är också en berättigad fråga. Buden år många och olika. Om Sverige går med i valutaunionen EMU och växlar kronan mot euron på den långsiktiga jämviktsnivån blir knytkursen 8,90 kronor per euro, enligt Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, som påstår sig ha räknat ut kronans långsiktiga jämviktskurs.

Stefan Fölster var tidigare på Handelns Utredningsinstitut. Där lade han fram en larmrapport om att Sverige drabbas hårt om vi går in i en lågkonjunktur under upptakten till ett medlemskap i valutaunionen, EMU. Arbetslösheten kan bli upp till tre gånger så hög som under normala ekonomiska avmattningar, skrev han.

Orsaken är att Sverige inför utsikten att gå med i EMU gjort sig av med alla medel som traditionellt brukar användas för att dämpa ett hastigt konjunkturfall, som tidigare kunnat dämpas av devalveringar, räntesänkningar och stigande statsutgifter. Finanspolitiken är kringskuren av EU:s så kallade stabilitetspakt, som inte tillåter högre budgetunderskott än 3 procent av BNP. Under tidigare lågkonjunkturer har budgetunderskottet tilllåtits falla till över 7 procent av BNP.

År 1992, det tappra kronkursförsvarets år, uppgick underskottet till hela 12 procent.

Summan blir ett högt risktagande med den svenska ekomin, varnade Fölster – Sverige riskerar att bli av med mellan 600 000 och 1 miljon jobb mer om lågkonjunkturen drabbar oss under upptakten till ett EMU-medlemskap än under vanliga omständigheter.

- Men jag vill inte anföra det här som ett skäl mot att gå med i EMU, utan snarare som argument för en kraftfullare tillväxtpolitik, tillade han och kvalificerade sig därmed för sitt nuvarande jobb.

Andra bud om “rätt kurs” har kommit från Handelsbankens ekonomiska sekretariat som räknar med att kronan knyts till euron vid en kurs på 8,50.

SAFs tidigare chefsekonom Jan Herin, nu med annat jobb på Svenskt Näringsliv, tycker att kronan i dagsläget närmat sig "rimliga nivåer". Om kronan stärks ytterligare kommer flera av de svenska exportföretagen att få kostnadsproblem, varnade han.

Handelskammardirektören Göran Svensson för fram en i svensk och internationell debatt unik ståndpunkt när han häpnadsväckande hävdar att “jag vill påstå, att det inte har någon betydelse om kronan låses fast vid t ex 8,50 kronor eller 9,50. Det viktiga är att det blir en oåterkallelig låsning”.

Det är inte troligt att Göran Svensson har kommit på något som ingen ekonom har insett.

- Det intressanta är kanske att Tysklands statsfinanser just nu är i EU:s bottenskikt, ändå är inflationen ganska låg och räntenivån stabil. Man kan undra hur det hade sett ut om Tyskland inte varit med i Euroland, frågar Göran Svensson, som det verkar helt ovetande om själva grundbulten i EMU-konstruktionen – att en valuta ger en ränta.

Det är i själva verket det som är problemet för Tysklands, som han skriver, Europas just nu hackande ekonomiska motor.

En som bör veta är tidigare riksbankschefen Bengt Dennis. Han har nu skådat ljuset och i en intervju deklarerat att "Med flytande växelkurs är vi i den bästa av världar".

Nuvarande vice riksbankschefen Eva Srejber har sagt att det finns både för- och nackdelar med att stå utanför. Frågan avgörs emellertid inte enbart av ekonomiska argument, snarare handlar det om politiska. Det är viktigt att komma ihåg, tillade hon.

Även Mats Kinnwall, fil dr och chef för internationell analys, Handelsbanken Markets, har nyligen (DI 11/02) hävdat att "EMU är, har varit och kommer att förbli i första hand ett politiskt projekt”:

- Den rimliga slutsatsen av de senaste årens erfarenheter är ändå att det inte spelar någon större roll för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt om Sverige är med i EMU eller inte. Det finns över huvud taget inga övertygande argument för att valet av penningpolitiska regim i allmänhet, och valutakurssystem i synnerhet, skulle ha en avgörande betydelse för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

Ett annat häpnadsväckande okunnigt påstående är att Svensson skriver att “Sverige har ju i sin egen valuta och i sin egen räntepolitik inget som helst skyddsnät”. Det ju just det vi har. Och det är det skyddsnätet som handelskammardirektören vill ta bort.

Men han har väl förmodligen ett hyggligt privat skyddsnät själv, kan man förmoda.

Rolf Englund
Civilekonom
Webmaster nejtillemu.com