Utdrag ur rapport från moderaterna: Ja till euron den 14 september
Hela rapporten kan laddas ner från http://www.moderat.se/pdffiler/moderat_3146.pdf
Den europeiska räntepolitiken kommer i normalfallet vara väl avvägd också för Sverige.
Vi säger nej till LO-fonder, nej till överskottsbeskattning, nej till att beskattningsmakt överlåts till regeringen, nej till att inflationsmålet avskaffas och nej till fackföreningskorporativistiska råd.
Den Europeiska Unionen är och bör vara ett samarbete mellan självständiga stater.
Euron ska inte leda till harmonisering av politiken inom andra områden, som t ex det sociala området eller skatterna.
Vårt ställningstagande för euron grundas på tre övergripande argument: Friheten och freden, det politiska inflytandet och den ekonomiska tillväxten.
Det är naturligt att en gemensam marknad också har en gemensam valuta.
Under vår livstid har utvecklingen på Balkan visat att Europa inte fullt ut lärt läxan från världskrigen.
Vår genom århundraden hårt sargade kontinent får genom den gemensamma valutan ett sammanhållande kitt som är något annat än en symbol eller en staty för att minnas det förflutna.
Borgerligt sinnade medborgare som överväger att rösta nej bör fundera på hur en ne jmajoritet påverkar det politiska klimatet. Ett nej kommer knappast att ses som ett rungande ja för marknadsekonomi och frihetliga idéer. Det riskerar snarare att bli vänsterns budskap om självgod nationell isolering och anti-kapitalism som då kommer att ge anvisning om vilken väg Sverige ska välja efter ett nej i höstens folkomröstning.
Arbetet med att införa en gemensam valuta hade redan påbörjats vid tiden för folkomröstningen 1994, och många som röstade för ett medlemskap ville med det markera en vilja att delta i samarbetet fullt ut.
I vår närhet finns även Danmark och Storbritannien, som också kan komma att ansluta sig till euron. Sverige riskerar att bli det enda medlemsland som står utanför valutasamarbetet.
Frågan om att införa euro eller inte kan inte reduceras till vare sig en fråga om kronor och ören, om eurons utveckling gentemot dollarn, om den svenska industrins konkurrenskraft eller om den ekonomiska politikens utformning. Det handlar om mycket mer än så. Euron kommer att medverka till ett nytt Europa, det Europa där våra barn och barnbarn ska leva.
Vår vision av det framtida EU-samarbetet är ett tydligt avgränsat samarbete baserat på principerna om tilldelade befogenheter och den begränsade statsmakten.
Att införa euron i Sverige kan ge betydande ekonomiska fördelar.
Svenskt näringsliv, såväl stora exportkoncerner som små och medelstora företag, tjänar på ett euroinförande.
Även konsumenter får direkta fördelar av euron. På sikt bidrar euron till högre vä lstånd, fler människor i arbete och mer pengar både i plånboken och i statskassan.
Euron underlättar handel. En gemensam valuta innebär att svängningar i växelkursen helt försvinner mellan de länder som deltar. Det skulle hjälpa svenska företag. Sedan växelkursen blev rörlig för drygt tio år sedan har svängningarna varit kraftiga.
Finansmarknaderna erbjuder möjligheter att hantera valutarisker, men dessa utnyttjas framför allt av de större företagen.
För mindre företag kan valutahanteringen innebära svåra hinder, vilket kan leda till att många mindre och medelstora företag avstår från att försöka etablera sig på exportmarknaden.
Osäkerheten om kronans värde minskar om Sverige går över till euron. Detta kan öka investeringarna, vilket också bidrar till högre tillväxt. Företagare som står inför investeringsbeslut måste överväga olika risker. Ju fler och ju större osäkerhetsfaktorer som föreligger, desto mindre blir chansen att investeringen blir av. Variationerna i växelkursen, såväl under perioden med en fast krona som ofta devalverades under 1970- och 1980-talen som med den rörliga kronan sedan 1992, har varit en osäkerhetsfaktor för företag som övervägt investeringar.
Sedan 1975 har kronans värde nästan halverats i förhållande till valutorna i Sveriges viktigaste utrikeshandelsländer.
Försvagningen kan bl. a. förklaras med att inflationen under lång tid var högre i Sverige än i vår omvärld och med att Sverige haft en lägre BNP-tillväxt än våra viktigaste konkurrentländer.
Växelkurspolitiken kan ha bidragit till att Sverige halkat efter i välståndsligan.
1992 övergavs den fasta växelkursen och sedan dess har Sverige haft en flytande valuta. Moderaterna har varit pådrivande i förändringen av ramverket för den ekonomiska politik som därefter genomförts.
En annan följd av en krona med sjunkande värde är att svenskarna får allt mindre för pengarna utomlands. Allt färre svenskar har råd att semestra utomlands och de som ändå gör det tvingas välja länder med lika låga löner som vi har i Sverige.
Ett införande av euron skulle innebära en bättre värdesäkring av våra pengar i förhållande till övriga euroländer.
I stort sett följer Sverige och euroområdet samma ekonomiska utveckling. Denna tendens kommer att förstärkas genom eurointrädet. Det är inte sannolikt att Sverige drabbas av kraftiga störningar som inte påverkar även övriga Europa. I de allra flesta fall kommer ECB:s penningpolitik också att vara bra för Sverige.
Ett nej i folkomröstningen stärker de krafter som vill minska den ekonomiska stabiliteten, undergräva Riksbankens självständighet och respekten för budgetmålen som styrt finanspolitiken.
Det är inte vänsterpartiet, miljöpartiet eller någon av de andra starka kraf terna på nej-sidan som tagit ansvar för budgetsaneringen och gett stöd åt Riksbankens arbete för att upprätthålla inflationsmålet.
Stabiliseringspolitiken är viktig, men dess betydelse ska inte överbetonas.
En hög uthållig tillväxt, varaktig låg arbetslöshet och en väl fungerande social trygghet kan inte uppnås med tillfälliga höjningar eller sänkningar av räntan.
På längre sikt spelar marginalskatterna, utbildningssystemet och arbetslöshetsförsäkringen en större roll för välståndsutveckling än höjningar eller sänkningar av räntan.
Moderaternas förändringspolitik när det gäller stramare bidragssystem, lägre skatter och en flexiblare arbetsmarknad är nödvändig också utanför euron, men fördelarna och vinsterna blir större om också Sverige deltar i växelkurssamarbetet.
Euron förbättrar förutsättningarna för sysselsättning och medför inte nödvändigtvis en större risk för arbetslöshet.
Inflation och löneutveckling i Sverige kan komma att avvika från övriga länders i euroområdet.
Socialdemokraterna och LO har också förordat att överskotten i den offentliga sektorn ska bli större. Om euron medför en påtagligt högre tillväxt på lång sikt, vilket vi är övertygade om, är det orimligt att hävda att ett eurointräde skulle kräva högre överskott.
Överskottsbeskattning innebär ingenting annat än att politiker får bestämma mer och den enskilda ind ividen mindre.
