Socialminister Engqvist ser vinstintressen som något ont i samband med sjukvård. Patientens bästa och vinst skapar målkonflikter. Håller analysen? Nej, den är naiv.

Storbritannien har offentlig, skattefinansierade sjukvård liksom Sverige.. Ansvaret för vården ligger hos regionerna (landstingen) och staten. NHS (National Health Service) skapades 1945. Svensk sjukvård i nuvarande form kom till 1970 när 7-konors reformen genomfördes. NHS är 25 år äldre och det är problemen också! Köer, allt större apati bland läkare och sjuksköterskor, sviktande professionalism, försvarsattityder mot kritik, ökande sjukskrivningar och tidiga pensioneringar utgör några av problemen. ”Hjärtbabyskandalen i Bristol” visar vilka mardrömslika effekter sådana förhållanden kan skapa.

Den krisdrabbade pediatriska hjärtkirurgin i Bristol har utretts mellan 1998 och 2001. Resultatet publicerades nyligen. Följande inledande slutsatser var oväntade:

”Att fördöma eller förhärliga olika individer är inte utredningens uppgift. Här finns inga hjältar, inga skurkar, inget svart eller vitt. Problemen är komplicerade. Det är inte fråga om dåliga människor. Det är fråga om människor med brister och ibland dåliga kunskaper. Det är fråga om en organisation med brister. Kom ihåg att ingen i Bristol gick till jobbet med avsikten att skada en baby.”

1 827 barn hjärtopererades i Bristol mellan 1984 och 1995. Av dessa fick 500 en otillfredsställande vård. Ca 170 barn dog eller fick svåra hjärnskador. Mellan åren 1988 och 1995 var dödligheten vid hjärtoperationerna dubbelt så hög som vid andra sjukhus.

Läkare och sjukhusledningen hade nonchalerat problemen, delvis till följd av den slutna kultur vid sjukhuset, som helt avvisade kritik. En narkosläkare som slog larm om misslyckade hjärtoperationer tvingades sluta och hans läkarkarriär i England stoppades. Nu är han professor i Australien. Hur kunde kritiken tystas så lätt?

Orsakerna är många – från kombinationen av auktoritära och undergivna läkare till en svag sjukhusdirektör och svaga politiker. Till detta kom dålig information till föräldrarna. Att operationsriskerna var dubbelt så höga i Bristol som vid andra sjukhus berördes aldrig. GMC - motsvarigheten till Socialstyrelsen - reagerade långsamt. Först 1998 avstängdes två kirurger och sjukhusdirektören på grund av professionella brister. Trots inkompetens fick den huvudansvarig kirurgen pension och bonus på sammanlagt över 3 miljoner kr/år som tack för solidariskt arbete för NHS!

Intressant är rapportens varningar för ”fler Bristol”, om inte NHS förvandlas till en öppen patientorienterad organisation. Detta kräver inte enbart fler och bättre läkare, sjuksköterskor, utrustning, bättre patientinformation eller kortare väntetider. Den stora utmaningen är att sjukvårdssystemet som sådant måste ändras.

Byråkratiskt styrd sjukvård främjar slutna kulturer, där patienten blir ett andrahandsintresse. Än värre blir det om patienterna saknar rätt att själv välja sjukhus.

När vi är missnöjda med vår livsmedelsaffär kan vi gå till en annan. Dåliga butiker försvinner. Konsumentintresset säkerställs genom fria val på en marknad med fri etableringsrätt för självfinansierande företag. Här är vinsten en faktor bland många. Om ”Bristolskandaler” ska undvikas, krävs valfrihet för patienterna men också möjligheter att fritt starta sjukhus samt rätt att skaffa kapital på olika sätt. Börsnoterade företag ska arbeta jämsides med nonprofit- eller fåmansföretag. Mångfald är garantin mot undermålig vård och utdragna kriser. ( ”Babyhjärtskandalen” pågick mer än 10 år!) Rapporten om Bristolskandalen kan påskynda förändringar inom NHS men EU-domstolens dom att köande patienter har rätt till snabbare betald vård i andra EU-länder tingar ram förändringar. När köande svenskar eller britter reser till Tyskland och Frankrike för knä- och höftoperationer måste socialministrarna börja tänka om. Annars får de problem med sina finansministrar, Brown respektive Ringholm. Det är värre än felbehandlade patienter!

Tillbaka