Varje land har en armé - sin egen eller någon annans. På samma sätt har varje värld sin världsordning. Den kan vara kaotisk, auktoritär eller liberal, men om den faller blir den oundvikligen ersatt av en annan.
Det var detta som var tjusningen med EU, om vi nu måste vänja oss vid att tala om saken i imperfekt.
Här fanns det första europeiska försöket att bygga en demokratisk enhet med imperiets alla fördelar - skydd för minoriteter, fri rörlighet, gemensamma regler - men utan det förtryckande centralstyre och den utsugning som alltid varit imperialismens baksida.
Niklas Ekdal, DN pol red, 19 juni 2005

De inre spänningarna blev till sist för stora - mellan länder och regioner, eliter och folk. Danskarnas nej till Maastrichtfördraget 1992, irländarnas nej till Nicefördraget 2001, svenskarnas nej till euron 2003 och fransmännens nej till författningen 2005 tycks alla peka i samma riktning; medborgarna vill inte tunna ut nationen för att uppnå abstrakta fördelar i unionen.

Det är bara att gilla läget.

EU är nu ett frihandelsområde utsmyckat med några överstatliga institutioner utan tillräcklig folklig förankring. Det bästa man kan hoppas på för överskådlig tid är att centrifugalkrafterna inte snurrar vidare.

Full text

Med ett par riktigt långseende går det att se ett förenat Europa med en regering, ett parlament, en beskattning, ett försvar och medlemsländerna som delstater med delstatsregeringar och -parlament...
Det är ett fredligt och framgångsrikt Europa, ett mål att sträva mot.
DN huvudledare 9/12 2002

EU är en självklarhet. Ett Europa av suveräna nationalstater ... ter sig i dag nästan otänkbart.
DN huvudledare 29/6 2003

Tack gode Allah för Europeiska Unionen
EU börjar närma sig sina yttersta gränser, vilket spetsar till frågan om vår europeiska identitet.
Signerat Niklas Ekdahl, pol red DN 6/12 2004

Unionen är död, leve nationen
Niklas Ekdal 6/6 2005

Inga fler folkomröstningar
Niklas Ekdal DN 15/9 2003