-
Nytt -
Index A
till Ö - Statsvetare
EU-grundlagen - EU-val
2004
Junilistan - Nytt Europa -
|
|
Medborgare för folkomröstning -
Folkomröstning.nu Junilistan - Nytt Europa - |
Ann-Charlotte MarteusVarför vi med lugnt sinne bör överlåta
beslutet om EU:s författning åt de där människorna i
riksdagen Lars Danielsson är statssekreterare, Perssons närmaste
man. Han ska förhandla för Sverige under EU:s regeringskonferens om
den nya grundlagen som börjar i morgon. Ett folk under en konstitution med en stark, om än
begränsad, centralmakt. En valuta, ett banksystem, en armé och
stor, men begränsad självständighet för delstaterna.
En antiamerikans bekännelser Ett folk under en konstitution med en
stark, om än begränsad, centralmakt. En valuta, ett banksystem, en
armé och stor, men begränsad självständighet för
delstaterna. Aaron Burr var Förenta staternas vicepresident. Alexander Hamilton hade varit unionens allra första finansminister under den förste presidenten, George Washington. Burr, kan man - ytterligt tillspetsat! - säga, var Per Gahrton. Åtminstone ansåg Hamilton att han hade klart gahrtonska böjelser; att han ville splittra de Amerikas förenta stater som arton år tidigare, 1787, genom den nya konstitutionen hade blivit en federation. Hamilton, å sin sida, var vad Valéry Giscard d´Estaing skulle vilja vara: En grundlagsfader. Hamilton var den store federalisten, unionsarkitekten, när femtiofem män möttes i Philadelphia i maj 1787 för att skriva grundlag och världshistoria. De 85 essäerna går under namnet "The Federalist Papers" och har blivit en av Amerikas viktigaste urkunder. De lägger kött och blod till konstitutionens hårda ben. Hamiltons vision av ett starkt, rikt och enat Amerika blev verklighet. Men han har aldrig blivit någon historisk amerikansk ikon, likt Washington, Franklin eller Jefferson. Av sin framtid betraktades han som ärelysten, maktgalen. Somliga antydde att han helst skulle vilja bli kung av Amerika. Men han dog luspank. I själva verket hade han systematiskt nekat att ta emot pensioner för de ämbeten i rikets tjänst han hade innehaft. Han var, visade det sig, trogen det ädla romerska - i den amerikanska frihetskampen så viktiga - medborgaridealet. Han gjorde sin plikt utan att söka egen vinning. En av de mera nedslående skillnaderna mellan det amerikanska författningsarbetet och det europeiska är att Valéry Giscard dEstaing, för sitt arbete med EU:s framtidskonvent, har krävt en skattefri månadslön på 120 000 kronor. En antiamerikans bekännelser Det
fanns dagar då jag önskade att det skulle gå åt helvete
för amerikanerna i Irak. Jag tycker illa om mycket hos Amerika. Jag anser mig ha goda skäl för det. Bushadministrationen är inskränkt och arrogant. Den får Alf Svensson och Lennart Sacrédeus att framstå som socialliberaler. Den amerikanska nationalismen har alltid varit outhärdlig. Nu när landet har en militärmakt som inte bara är oslagbar, utan närmast osårbar, är den rent av skräckinjagande. Och jag tror fullt och fast på att det bara finns ett vettigt sätt att se på världens enda stormakt: med skepsis. USA har övertagit Europas roll som störst och mäktigast, men landet är ju samtidigt så - så tonårigt, sjavigt och omoget. USA är en snorunge. Det finns européer som är så betagna i maktens attribut att de slänger sig på marken och kysser snorungens fötter. I deras ögon kan USA inte göra något fel. De är idioter. Jag tillhör den andra sortens dårar: Jag blir så provocerad av blotta tanken på att behöva kröka min bördsstolta gamla prinsessrygg att snorungen knappt kan göra någonting rätt i mina ögon. Den yttersta konsekvensen av den inställningen blir moralisk galenskap: Hellre en respit för aset Saddam än en snabb framgång för Donald Rumsfeld. Federala förtrupper?
|
