Staffan Burenstam Linder
Mer om Staffan Burenstam Linder
Staffan Burenstam Linder, SvD Brännpunkt 2000-02-29:
Eurons värde har inte minskat - utdrag
Den som vill bedöma EMU och styrkan i den nya valutan euron bör undvika de misstag riksdagsman Tom Heyman (m) gör i en artikel på Brännpunkt den 23 februari. Heyman blandar ihop inflationstakten och växelkursen.
Heyman säger helt riktigt att "en stabil valuta var en av grundstenarna i hela EMU projektet". Men denna stabilitet skall ta sig uttryck i att den inhemska prisnivån är stabil och inte i att man skulle ha en fast växelkurs gentemot dollarn.
Detta hindrar inte att ECB och Riksbanken också intresserar sig för växelkursernas utveckling. En dyrare dollar gör att importvaror stiger pris och det påverkar inflationstakten. En lägre växelkurs kan också ge ett inflationstryck genom att exportvarorna, uttryckt i utländsk valuta, blir billigare och mera konkurrenskraftiga. Detta kan ge ett överhettat klimat. Men som redan sagts är den europeiska inflationen likväl låg.
Till detta bidrar att en liten del av EMU-ländernas utrikeshandel sker med USA.
I ett helt annat läge befinner sig ett litet land som Sverige. Förändringar i växelkursen får här mycket större genomslag i prisindex, efter som handeln med länder utanför den egna valutan är så omfattande.
Hur mycket euron fallit förhållande till dollarn kan också diskuteras. All den uppmärksamhet som ägnades euron i samband med att den infördes, innebar att kursen steg kraftigt i förhållande till dollarn. Om man i stället mäter kursen som den låg en period tidigare, finner man att eurons kursfall är måttligt. Dollarn har för övrigt legat högre under en tidigare period än den gör i dag.
Om man vill förklara var för kursen är lägre, gör man nog klokt i att söka andra orsaker än att den gemensamma valutan skulle vara ett misslyckande. Framför allt har den enorma ekonomiska utvecklingen i USA fungerat som en magnet på investeringsvilligt kapital.
Kapitalinflödet till USA har drivit upp dollarkursen. Var för Europa inte haft samma attraktivitet och ekonomiska utveckling som USA beror t ex på de strukturella problem som kännetecknar europeisk arbetsmarknad. Mindre konkurrenskraftigt utbildningsväsende, framför allt vad gäller universiteten och slutligen de mycket högre skatter och offentliga ut gifter som minskar drivkraf terna i europeiskt näringsliv.
Det finns både hos dem som attackerar och dem som försvarar EMU ett alldeles överdrivet intresse för växelkursen mot dollarn. I USA har det ansetts som en fördel att kunna föra en ekonomisk politik inriktad på ett fast penningvärde utan att nervöst behöva bekymra sig om växelkursen.
STAFFAN BURENSTAM LINDER
Kommentar av Rolf Englund 2000-02-29:
Burenstam Linder synes ha gjort ett elementärt tankefel när han skriver att "en liten del av EMU-ländernas utrikeshandel sker med USA".
Det kan vara så att en eller flera EMU-länder har lägre handel med USA än vad Sverige har. Precis som för Sverige sker en stor del av EMU-ländernas handel med andra EMU-länder. Men när man skall bedöma Eurolands utrikeshandel måste man självfallet eliminera den interna handeln inom Euroland, precis som man inte räknar handel mellan USA:s delstater som utrikeshandel.
Den som gör sig besväret att gå till EU:s website finner att Eurolands handel med USA uppgår till över 20 procent av den totala utrikeshandeln.
Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffra för Sverige ligger under tio procent.
Se t ex SCB siffror för Sveriges export och siffrorna för Sveriges import
Det är också roande att läsa Staffan Burenstam Linders glädje över att Euroland inte försvarar sin växelkurs på samma tappra sätt som när Staffan Burenstam Linder som ordförande i riksbanksfullmäktige ledde det tappra om än inte framgångsrika försvaret av den svenska växelkursen hösten 1992.
